Historcal consciousness is an ambiguous concept that is depicted throughout in the 2011 curriculum. The purpose of this essay is therefore to examine how a selection of history teachers interprets and integrates the concept of historical consciousness in their teaching. Semi-structured interviews is the method that is applied. The results are analyzed in relation to three definitions of the concept historical consciousness, which are established by Karl-Ernst Jeismann, Bernard Eric Jensen and Jörn Rüsen. Furthermore, the results are discussed on the basis of previous research regarding history teachers teaching methods on historical consciousness and student’s prerequisites for developing historical consciousness. In the results it appears that all history teachers interpret the concept of historical consciousness in fairly different ways. However, the history teacher’s interpretations consist of a common grounded understanding regarding the knowledge of connections between different time dimensions. Furthermore, it is demonstrated that the history teachers describe several different approaches to developing student’s historical consciousness, and that various interpretations and approaches described by the history teachers can be linked to Jeismann's, Jensen's and Rüsen's definitions of the concept.

I kunskapskraven för skolämnet slöjd står det att arbetsprocessen och resultatet ska dokumenteras i ord och bild. Här vore det önskvärt att även den praktiska kunskapen kan användas eftersom det elever gör med sina händer och sin kropp i slöjdarbetet också bidrar till att formulera arbetsprocessen och resultatet. I denna studie har de förmågor och kunskaper 14 elever i årskurs 9 visar i det praktiska hantverket studerats. Syftet var att beskriva hur elever i det praktiska arbetet visade sina val av tillvägagångssätt. Eleverna observerades under sina vanliga lektioner och deras praktiska handlingar antecknades under tiden. Frågeställningarna fokuserade på olika sätt som elevers förmåga att välja tillvägagångssätt synliggjordes i praktisk handling och på vilket sätt de praktiska handlingarna sedan låg till grund för bedömning utan att eleverna själva behövde sätta ord på sitt slöjdande och att läraren istället verbaliserade vad eleven gjort. Utifrån observationsanteckningarna kategoriserades elevernas handlingar i slöjdarbetet och graderades i progression från novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig till expert. Resultatet av undersökningen visade att elevers val av tillvägagångssätt går att utläsa i deras praktiska handlingar och att det kan verbaliseras av läraren. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet kan jämföras med skolans styrdokument och användas som bedömningsstöd i slöjd.

Kyrö, F. & Loodin, D. Bedrägeribrott mot Sveriges äldre invånare. Tillvägagångssätt & säkerhetsåtgärder. Examensarbete i Kriminologi, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2022.   Bedrägeribrott mot äldre fortsätter att utgöra ett högst relevant problem i samband med den fortsatta digitaliseringen av vårt samhälle. I takt med att allt fler tjänster blir digitala är det viktigt att vi värnar för att dessa personer inkluderas i utvecklingen. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes vilka tillvägagångssätt som används vid bedrägeribrott mot äldre samt vilka säkerhetsåtgärder som används i dagsläget för att minska deras utsatthet för denna typ av brott. Ur resultatet framkom att befogenhetsbedrägeri tillhör den vanligaste typen av bedrägeribrott mot äldre och att flera olika metoder används. Tekniker som stress och social manipulation samt utnyttjande av social isolering, tillit till samhället och myndigheter samt teknikovana är återkommande i majoriteten av de metoder som används. Vidare framkom det från respondenterna att insatser och åtgärder vars syfte är informationsspridning och beteendeförändring ansågs utgöra de viktigaste proaktiva säkerhetsåtgärderna för att minska risken för fortsatt viktimisering av denna grupp. De främsta reaktiva säkerhetsåtgärderna som lyftes av respondenterna var bankernas säkerhetssystem som larmar om avvikande transaktioner upptäcks samt att anmäla bedrägeriförsök och fullbordade bedrägeribrott till Polisen. Under arbetets gång identifierades även ett omfattande mörkertal gällande antalet äldre som blivit utsatta för bedrägeribrott. Två eventuellt bidragande faktorer till det stora mörkertalet var enligt respondenterna låg anmälningsbenägenheten bland äldre till följd av en skam kopplat till deras utsatthet samt att majoriteten av misslyckade bedrägeriförsöken inte anmäls till Polisen. / Kyrö, F. & Loodin, D. Fraud Against Elderly Citizens in Sweden. Methods, Techniques & Safety measures. Bachelor's thesis in Criminology 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2022.   Fraud against elders remains a pertinent problem as the digitalization of our society continue. As more services become digital it is of outmost importance that we ensure that these people are being included in the progress. By conducting semi structured interviews information were gathered regarding methods and techniques commonly used by culprits of fraud against elderly citizens in Sweden as well as the kind of security measures that are currently in place to prevent further victimization among the population. The results shows that the most common type of fraud perpetrated against elderly citizens in Sweden is courier fraud where the culprit pretends to represent for example a police officer or bank officials. Several different methods are being used but techniques such as the use of stress, social manipulation and exploitation of the victim’s social isolation, trust in society and authorities, and lesser digital skill is reoccurring in most of the methods being used. Measures that aimed to contribute to the spread of information and behavioural change were thought of as the most important proactive security measures. Among the most important reactive security measures were the banks security systems that alert the banks when it detects any abnormal transactions and reporting the crime to the Police authority. During the study a substantial issue regarding the high number of unreported cases. Two potential factors contributing to this was according to the respondent’s low inclination to report due to feelings of shame and that failed attempts of fraud rarely are being reported to the authorities.

A producer of dairy products intends to improve planning work by utilizing a simulation model. Dairy production has specific requirements that consequently means that planning is a complex task because of factors such as changeovers of production which limits production flexibility. The purpose of the thesis is thus to create a discrete event simulation for dairy production and to document the specific circumstances and approaches that the simulation project includes to support the producer's development of the planning work. To achieve the purpose, two questions have been formulated that aim to answer for the theoretical work as well as the practical work in establishing a simulation model. The project utilizes a conceptual model and follows a twelve-step model for work sequence. Theory intends to form the basis for answering questions and covers methodological approaches, discrete event simulation, programming methods based on continuous and discrete data and the meaning of stops and changeovers in production. The steps in the methodological approach are limited to problem formulation, setting a project plan and goals using the conceptual model, model building, data collection, coding, verification and validation. The work resulted in a theoretical methodological approach, a conceptual model and a partly verified simulation model for planning based on discrete event simulation. / En mejeriproducent ämnar förbättra sitt planeringsarbete med hjälp av en simuleringsmodell. Mejeriproduktion innebär särskilda krav som leder till att planeringsarbetet blir komplext på grund av omställningsvillkor vilket hämmar flexibiliteten av produktionen. Syftet med examensarbetet är därmed att upprätta en diskret händelsesimulering för mejeriproduktion och dokumentera de särskilda omständigheter och tillvägagångsätt som simuleringsprojektet innefattar för att stödja producentens utveckling av planeringsarbetet. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats, vilka svarar dels för den teoretiska aspekten av att genomdriva ett sådant projekt, dels för hur en simuleringsmodell kan utformas i praktiken. Simuleringsmodellen upprättas med hjälp av en konceptuell modell samt ett metodologiskt tillvägagångsätt här omnämnt Banks metod. Teoriavsnittet avser att ligga till grund för besvarande av frågeställningar och innefattar metodologiska tillvägagångssätt, diskret händelsesimulering, programmeringsmetoder baserade på kontinuerliga och diskreta data samt innebörden av stopp och omställning i produktion. Det metodologiska tillvägagångssättet används i begränsad utsträckning. Projektet avgränsas till problemformulering, upprättande av projektplan och mål med hjälp av den konceptuella modellen, insamling av data, modellering och verifiering. Arbetet resulterade i ett teoretiskt metodologiskt tillvägagångssätt, en konceptuell modell samt en delvis verifierad simuleringsmodell för planering baserad på diskret händelsesimulering.

The purpose of the study is to investigate women’s experiences with psychological violence in intimate partner relationships in order to understand how they view their situation based on interactions with their environment and authority representatives. By highlighting this subject, the ambition was to expand knowledge to professionals who meet women in the targeted group, due to knowledge gaps and lack of awareness among professionals regarding how psychological violence affects women. A qualitative approach was used by reading seven autobiographies by women with experience with psychological violence to capture the women’s subjective experiences. The results were analyzed through content analysis which means that common themes were selected from each autobiography by a reading schedule to form a coding scheme. The results showed that the women were exposed to psychological violence in the form of controlling behaviors, isolation and the violence was alternated with warmth and love. The women share experiences regarding the expression and consequences of the psychological violence, while they share differences about interactions with the environment and authorities that contain both positive and negative experiences. The environment was shown to be vital for the woman's opportunities to leave the violent relationship. However, dilemmas may arise for friends and family to help the woman because they may feel codependent, which results in them feeling hopeless. This concludes that professionals and the women’s environment need more knowledge regarding how psychological violence manifests itself, its consequences and how the women normalizes the violence in order to understand the women’s conditions and help them break free from factors that are maintaining the violence. KEY WORDS: psychological abuse, intimate partner violence, effects on mental health, help seeking, men’s violence against women, professional approach