No description available.

The aim of this study was to investigate how the presence of the interpreter as a third person affects the meeting between social secretary and client. The study has been conducted through semi-structured interviews based on social secretary's experiences of interpreted meetings and experiences of power. The respondents are multilingual and have experience of participating in interpreted meetings where they themselves have been able to interpret the language. We have analyzed our empirical data based on Foucault's theory of pastoral power. In our empirical data, we found that it tends to be more difficult for social secretaries in interpreted meetings to create relationships and guide their clients, and thus the pastoral power loses its most fundamental principle. The triangular power theory that arises in interpreted meetings makes the relationship creation more difficult as the interpreter could have the opportunity to prevent or distort the information that is conveyed between the social secretary and the client. We have also found that all three parties in the conversation carry various factors into the meeting that can affect the situation in different directions, examples of factors can be age, gender and ethnicity. The social secretaries are aware of the influencing factors that can occur in interpreted meetings and have developed various tools and strategies to be able to respond to this. However, the social secretaries believe that it is difficult to pay attention to clear deficiencies in interpreted meetings when one cannot speak the language.

No description available.

Bakgrund: Migration, kultur och språkbarriärer innebär stora utmaningar inom sjukvården. Sjuksköterskans professionella ansvar utgår från att se patienten i sitt sammanhang utan koppling till synen på omvärlden. Det har visats att sjuksköterskor upplevde svårigheter att tillgodose anpassad vård på grund av bristande kommunikation med patienter med olika kulturell och språklig bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser vid transkulturella vårdmöten. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed med följande sökord: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural och culture. Resultat: I resultatet presenterades tre huvudteman. Det första huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevelser av kommunikation, vilket illustrerade språkbarriärer som hinder för kommunikation, kommunikationsstrategier och behov av tolk när språkbarriärer uppstod. Det andra huvudtemat var: Sjuksköterskans kulturmedvetenhet och- kompetens, vilket illustrerade kulturmedvetenhet hos sjuksköterskor och brist på kulturkompetens. Det tredje huvudtemat var: Sjuksköterskans upplevda känslor som illustrerade utmaningar och osäkerhet bland sjuksköterskor. Diskussion: Författarna diskuterade vikten av kulturkompetens och sjuksköterskans roll i transkulturell omvårdnad och personcentrerad vård, tolkens betydelse i vårdmötet. Diskussion diskuterades utifrån Madeleine Leiningers omvårdnadsteori, tidigare forskning och författarnas reflektioner. / Background: Migration, culture and language barriers pose major challenges in healthcare. The nurses’ professional responsibility is based on seeing the patient in their context without connection to the perception of the outside world. It has been shown that nurses experienced difficulties with satisfying adapted care due to lack of communication with patients with different cultural and language backgrounds. Aim: The aim was to explore nurses’ experiences of transcultural care meetings. Method: A general literature review according to Friberg (2017) was conducted based on ten scientific qualitative articles. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed with the keywords: experience, nurses, nursing, multicultural, transcultural and culture. Results: The result was presented by three main themes. The first was: The nurses’ experiences of communication, which illustrated language barriers to communication, communication strategies and the need for an interpreter when language barriers occurred. The second theme was: Nurses’ cultural awareness and culture competence which illustrated culture awareness among nurses and lack of confidence in their knowledge. The third theme was: The nurses’ perceived feelings that illustrated the challenges and uncertainty among nurses. Discussion: The authors discussed the importance of cultural competence and the role of the nurse in transcultural nursing and person-centered care, the importance of the interpreter in the care encounter. The discussion was highlighted in relation to Madeleine Leiningers’ nursing theory, previous research and the authors' reflections.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har påverkats mycket de senaste åren i ett samhälle där flera språk blir vanligare. Språkbarriärer inom hälso- och sjukvården mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt. Det saknas kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas. Därför är det av intresse att undersöka ämnet.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvård, där ett gemensamt verbalt språk saknas. Metod: En litteraturstudie där kunskap från kvalitativa artiklar samlades och analyserades utifrån Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i ett tema, fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Teman, huvudkategorierna och underkategorierna beskriver sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas, inom hälso- och sjukvården. Teman var Att få till en länk till patienten. De fyra huvudkategorierna var Att vara förberedd, Viljan att skapa relationer, Att använda sig själv som instrument och Att använda sig av tolk. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas var många. Ett stort fynd i studien var att sjuksköterskor hade en vilja av att skapa en länk till patienten. De upplevde även att det kunde vara svårt och frustrerande. Sjuksköterskorna upplevde då att det var osäkra inför dessa situationer. När sjuksköterskan inte hade tillgång till professionell tolk kunde sjuksköterskan använda sig av anhöriga eller vårdpersonal som var tillgänglig, trots att de vet att anhöriga som tolk bör undvikas. Mer utbildning och en ökad kunskap kring tolkanvändning samt mer kulturell förståelse identifierades som en lösning för att underlätta kommunikationen i mötet med patienter där ett gemensamt verbalt språk saknas.

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av tolk. För att inhämta denna kunskap gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex distriktssköterskor intervjuades. Deras berättelser transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Informanterna poängterar samfälligt tolkens betydelse för att kunna kommunicera med varandra och skapa en god vårdrelation. Även om de tycker det är nödvändigt att använda tolk uttrycker distriktssköterskorna att det finns problem i samband med tolkanvändning. En del av förtroligheten går förlorad och det finns ibland en osäkerhet när det gäller tolkens översättning. Primärvården anlitar i huvudsak auktoriserade tolkar som är professionella och medverkar till stabilitet och trygghet. För att nå framgång är det viktigt att distriktssköterskorna använder tolken på bästa sätt genom att de lär sig god samtalsteknik och försäkrar sig om att budskapet har gått fram.Det är ofrånkomligt att distriktssköterskor såväl som tolkar blir berörda känslomässigt av de svåra och gripande berättelser som de får ta del av. Författarna anser därför att det vore värdefullt att upprätta ett forum för distriktssköterskor och tolkar, där de kan få handledning och möjlighet att ventilera dessa gemensamma upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. I resultatet beskrivs att vårdpersonal upplever oro över att inte förstå vad patienten säger och för att patienter inte ska förstå sin diagnos, prognos och behandling. Vårdpersonal känner även besvikelse över att de inte får den hjälp de behöver för att kunna hantera språkbarriärer, frustration och oro över att information kan modifieras när en tolk används, upprördhet över att den hjälp som finns att tillgå för att hantera språkbarriärer inte alltid fungerar, besvikelse över att förutsättningarna för en givande kommunikation försämras när tolken är oengagerad och har ett opassande beteende samt att de inte räcker till eftersom de bland annat upplever att för lite tid spenderas hos dessa patienter. Trots detta upplever vårdpersonal att språkbarriärer ibland går att hantera. I diskussionen framkommer det att vårdpersonal och professionella tolkar behöver träning tillsammans för att kunna samarbeta bättre och arbeta mer effektivt tillsammans. Även debriefing och reflektion efter känslomässiga och svåra situationer kan förbättra samarbetet och leda till att kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter förbättras. När samma professionella tolk används under hela vårdperioden påverkas vårdrelationen positivt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar. Vilket kan skapa en känsla av misstro som kan prägla hela vårdsituationen. När tolk inte används får patienten sämre vård.Syfte med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk i mötet med patienter med invandrarbakgrund och språksvårigheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.Distriktssköterskorna i studien beskriver tolken som en möjlighet för en ömsesidig kommunikation mellan dem och patienterna. Distriktssköterskor anser att det är viktigt att använda tolk i alla möten. I själva verket används dock tolk endast vid möten där distriktssköterskan själv anser att det är viktigt. Hinder för tolkanvändning är många. Begränsningar i ekonomin är både ett uttalad och dolt hinder för när tolk skall användas. Distriktssköterskorna verkar både medvetna och omedvetna om detta hinder. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier där tolkanvändning visat på motstridiga erfarenheter. Vad vi fann som mycket intressant är att distriktssköterskan själv bestämmer när tolk skall användas. Det finns begränsat med forskning kring användning av tolk och vi anser att vidare forskning för att belysa ämnet är av vikt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>I den här studien undersöks hur vägledning av nyanlända elever på grundskolan går till utifrån ett vägledarperspektiv. Undersökningen är förlagd till grundskolor i Stockholms stad som har förberedelseklasser på högstadienivå. Genom en kvalitativ metod har studie- och yrkesvägledare intervjuats om arbetssätt, syn på användande av tolk vid samtal och hur de själva ser på sina styrkor och svagheter som vägledare. Resultatet visar att i de flesta fall blir det samtal som är baserade på information istället för vägledning. Informationen handlar om IVIK och vägen dit. Vägledarna upplever att det finns svårigheter i samtalen som kan handla om okunskap om olika kulturer och om vägledarens egna fördomar. Resultatet visar dock att vägledarna anser sig ha många av de egenskaper som de tycker att en vägledare ska ha i samtal med nyanlända elever. Det är bland annat empati, vara bra på att lyssna och ha förmågan att visa respekt för alla elever oavsett bakgrund.</p>

No description available.