Bakgrund: Det talas flertal olika språk i världen idag.  När två individer inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. Möts dessa individer inom vården, så kan det hindra kommunikation och kan ha konsekvenser för patientens vård. Det finns strategier för att överkomma språkbarriärer där användning av tolk är vanligast. Det finns kvalitativa studier som beskriver olika sjuksköterskors erfarenhet av att använda tolkar vid språkbarriärer. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk för att överkomma språkbarriärer i mötet med patienter. Metod: En litteraturstudie med en sammanställning av kvalitativa studier gjorda i Europa, Nordamerika och Australien. 284 artiklar hittades med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Efter författarna läst titlar och abstracten i eventuellt relevanta artiklar valdes 28 artiklar ut och lästes till fullo, sedan valdes 11 artiklar ut då de ansågs vara mest lämpliga för att besvara litteraturstudiens syfte.   Artiklarna kvalitet granskades sedan med hjälp av SBU:s mall. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier, delade åsikter bland sjuksköterskor, misskommunikation, begränsad tillgänglighet, kollegor som tolk och anhöriga som tolk. Majoriteten av den inhämtade empirin beskrev erfarenheter av utmaningar med att använda sig av tolk i mötet med patienter. Sjuksköterskor uppgav att det fanns en efterfrågan på professionella tolkar men att tillgången inte levde upp till efterfrågan. Sjuksköterskor ansåg att det var tidskrävande och ineffektivt att använda tolk i många fall, detta p.ga tolk inte alltid kunde översätta medicinsk termionologi.  Slutsats: Att använda tolk är en kompetens som kan bli effektiviserat. Det är fördelaktigt med kontinuitet och att fortsätta använda tolkar som fungerade. Tolken spelar en stor roll i samtalets effektivitet och influerar relationen mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor förstod vikten av tolkens närvaro för patientens omvårdnad och benämnde det som en nödvändighet.

Vid ett vårdmöte är kommunikationen väsentlig. I vårdmöten där tolk används bryts relationen mellan vårdaren och patienten då det inte finns ett gemensamt språk. Ett vårdmöte utan bekräftelse kan bli problematiskt både för patient och sjuksköterska då det råder en viss osäkerhet kring huruvida den andre har förstått informationen. Ytterligare försvåras vårdmötet mellan patienten och vårdaren då en närstående, som oftast inte har kunskap inom tolkning, tar sig an uppgiften att utföra detta arbete. Arbetets syfte var därför att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med hjälp av patientens närstående som tolk i vårdmötet. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har utförts genom analys av nio granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det finns både positiva och negativa erfarenheter, hos sjuksköterskan, av att använda närstående som tolk. Sjuksköterskans erfarenheter synliggör risker för patienten såväl som effektivitet som det bidrar med. Slutligen beskrivs hur närstående som tolk för patienten kan skapa ett vårdande möte som utvecklar relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Samtidigt skapar närstående som tolk risker som kan innebära att patientens integritet samt sekretess inte bevaras.

Sammanfattning Bakgrund Ett välfungerande samarbete mellan vårdpersonal och tolk är en förutsättning för en jämlik och rättssäker vård. Området logopedi är utmanande för tolkar eftersom översättningen ofta blir en del av den kliniska bedömningen. Tidigare studier har visat att utmaningar i ett logoped-tolk samarbete innefattar otydlig rollfördelning, tidsbrist och avsaknad av rutiner. Det har även framkommit osäkerheter kring hur exakt översättningen blir när tolken medlar. Dessvärre saknas svenska studier som kartlägger vad som skulle krävas för att uppnå ett optimalt samarbete mellan tolk och logoped i Sverige. Syfte Syftet med föreliggande studie var att synliggöra logopedens erfarenheter, känslor och attityder till tolksamarbete. Författarnas förhoppning var att lyfta fram såväl framgångsfaktorer som utmaningar och kartlägga logopedens syn på vad som krävs för ett optimalt samarbete. Metod Huvudsaklig metod utgjordes av två fokusgruppsintervjuer. Utifrån de fynd som framkom från intervjuerna utformades en webbenkät. Syftet med webbenkäten var att undersöka ifall de åsikter som framkommit under fokusgruppsintervjuerna delades av andra logopederrunt om i landet. Sammanlagt medverkade 79 deltagare, varav 9 i fokusgrupperna. Resultat De främsta utmaningarna som identifierades i studien var tidsbrist, att få tag på tolkar med tillräcklig kompetens, brister rutinerna samt osäkerheter kring hur precis översättningen blir. Samtidigt beskrevs tolksamarbeten som både underlättande och positivt av många deltagare. För att skapa ett så gynnsamt samarbete som möjligt föreslår studiens deltagare tydligare riktlinjer, tillgång till fler tolkar med erfarenheter av logopedsamarbete, samt att det ska finnas färdiga instruktioner och dokument att förbereda tolken med. Lättare tillgång till utbildade och auktoriserade tolkar uttrycktes även från flertal deltagare. Slutsats Svenska logopeder beskriver samarbetet med tolk som viktigt, givande och ytterstnödvändigt, men samtidigt även som svårt och tidskrävande. Många uttrycker oro inför hur tillförlitlig och högkvalitativ patientbesöken blir när tolk är involverad. Logopederna i denna studie påpekar flera förbättringsförslag vad gäller tillvägagångssätt samt rutiner och riktlinjer som skulle kunna höja kvaliteten på samarbetet mellan logoped och tolk. Ytterligare studier krävs för att undersöka hur förbättringsförslagen ska implementeras iden logopediska verksamheten.

Sveriges befolkning utgjordes år 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vården. Det är viktigt att kartlägga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsäker vård där auktoriserad tolk används som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat på att det även i andra länder, så som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gäller kommunikation och brist på tolkanvändning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvändning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes på en avdelning på en kvinnoklinik i södra Sverige. Sju semi-strukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor i olika åldrar och med olika lång arbetslivserfarenhet. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: tid, kommunikation och vårdkvalitet. Till dessa huvudkategorier följde åtta underkategorier. Resultat: Det framkom delade meningar mellan sjuksköterskorna huruvida det hanns kontakta tolk i akuta situationer eller inte. Sjuksköterskorna berättade att det rådde tidsbrist på avdelningen vilket resulterade i en minskad användning av auktoriserad tolk. Samtliga berättade om bristande kommunikation i samband med att patient och vårdgivare ej talade samma språk. Kroppspråk användes som ett alternativ till verbal kommunikation. Sjuksköterskorna använde övervägande anhörigtolk, trots att det framkom flera negativa aspekter med denna tolkform. Auktoriserad tolk sades vara det mest lämpade tolkalternativet men ansågs användas i för lite. Det berättades att patienter påverkades negativt i situationer där tolk inte användes och att det vid behov bör användas tolk. / Sweden’s population in 2009 consisted of 14 percent foreign borne, which can lead to communication gaps in areas such as healthcare. It is important to identify communication problems to pursue a patient safe healthcare, where professional interpreters are used as a tool in communication. Previous studies have shown that in other countries, like Australia and Germany, problems exist in communication and lack of use of interpreters. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using interpreters. Method: The study was of a qualitative approach and was performed in a ward at a women’s clinic in southern Sweden. Seven semi-structured interviews were conducted with nurses of different ages and with different lengths of work experience. The data was analyzed by content-analyze and resulted in three categories: time, communication and care quality. To these main categories eight subcategories followed. Results: Divided opinions appeared between the nurses whether there was time or not to contact an interpreter in acute situations. The nurses said that there was a lack of time at the ward which resulted in a reduced use of professional interpreters. All of the nurses spoke of a lack in communication when the patient and the caregiver did not speak the same language. Body language was used as an alternative to verbal communication. The nurses mainly used family members to interpret, although it appeared several negative aspects of this interpretation form. Professional interpreters was said to be the most suitable interpreter option but was used too little. The nurses said that patients were negatively affected in situations where no interpreter was used and that interpreters should be used when needed.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är beroende av kommunikationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Andelen utlandsfödda i Sverige och övriga världen ökar samtidigt som denna grupp rapporteras ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård och sämre hälsa än icke utlandsfödda. Därför står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att kommunicera med vårdpersonal då gemensamt modersmål saknas. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 artiklar skrivna med kvalitativ metod som söktes fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analys utfördes induktivt och utmynnade i fyra kategorier. Resultat: Språkbarriärer inverkar på vårdens kvalitet och individens tillgång till vård. Kommunikation i vårdmötet upplevs som svårare än annan kommunikation och kan leda till att vårdsökande personer sluter sig gentemot vårdpersonal. Empatiskt bemötande, tålamod och intresse från vårdpersonal förbättrade upplevelsen. Informell tolk användes till följd av okunskap om att professionell tolk tillhandahölls. Slutsats: Vårdens tillgänglighet för personer som upplever språkbarriärer måste öka. Vårdpersonal bör anpassa sitt språk och försäkra sig om att vårdsökande personer förstår. Vården måste bli bättre på att informera om och bistå med lämpliga tolkar – val av tolk ska utgå från personens önskemål. Vidare forskning kan göras för att hitta fler sätt att arbeta personcentrerat trots språkbarriärer. / Background: Person-centered care is dependent on communication between healthcare provider and patient. The proportion of foreign-born in Sweden and the rest of the world increases. A group with less access to healthcare and poorer health than non-foreign-born. This presents major challenges to healthcare. Objective: To describe patient´s experiences of communicating with healthcare professionals in the absence of a common mother tongue. Methods: A literature review consisting of 14 articles with a qualitative approach that were retrieved from the databases CINAHL and PsycINFO. Analysis was made using an inductive approach resulting in four categories. Results: Language barriers affect quality of, and access to care. Communication in healthcare was perceived as more difficult than other communication and might lead to patients distancing themselves from healthcare professionals. Empathy, patience and interest from healthcare professionals improves patient´s experience. Informal interpreters are often used due to a lack of knowledge regarding professional interpreters. Conclusions: Healthcare availability for persons experiencing language barriers needs to increase. Professionals need to adapt their language and ensure that patients understand. Healthcare professionals must inform patients about, and assist with appropriate interpreters based on the person’s preferences. Further research may identify alternate ways to work person-centered despite language barriers.

Kommunikativa svårigheter är en funktionsnedsättning som kan innebära språk-, röst- eller talsvårigheter och kan leda till begränsad interaktion med omgivningen. Taltjänst är en tolkservice som erbjuder ett sätt för personer med kommunikativa svårigheter att lättare kommunicera med omgivningen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur taltjänsttolkar kan underlätta kommunikationen för personer med kommunikativa svårigheter i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. Materialet består av fem olika videoinspelningar av tolksamtal samt svar från en enkätundersökning till taltjänsttolkar. Videomaterialet transkriberades utifrån samtalsanalytiska principer. Återkommande teman identifierades i svaren från enkätundersökningen. I resultatet och analysen observerades strategier för att skapa gemensam förståelse i form av begäran om förtydligande och begäran om bekräftelse av förståelse. Även upprepning/återgivning samt delad kunskap är fenomen som framkom i analysen av data. Förberedande möten visade sig spela en avgörande roll för att uppnå gemensam förståelse i samtal mellan tolk, tolkanvändare och tredje part. / Communicative disorders may involve language, voice or speech impairment and can lead to limited interaction with social surroundings. Speech Interpreter Service is an interpretation service which provides a way for people with communication disorders to communicate more easily with their surroundings. The aim of the present study is to investigate how speech interpreters can facilitate communication for people with communication disorders in conversation between the interpreter, users and third parties. The material consists of five different video recordings of interpreter conversation, and answers from a questionnaire to speech interpreters. The video material was transcribed based on conversation analytical principles. Recurring themes were identified in the answers from the survey. In the results and analysis, strategies to create common understanding were observed in the form of clarification requests and requests for confirmation of understanding. Other phenomena that appeared in the analysis were repetition/reproduction and shared knowledge. Preparatory meetings were shown to play a crucial role in achieving common understanding in conversation between the interpreter, users and third parties.

Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Bakgrund: Invandring till Sverige ökar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till lika sjukvård. Patienter har rätt till information och självbestämmande. För att uppnå delaktighet krävs att sjuksköterska och patient kan kommunicera. Det är därför av stort värde att beskriva förutsättningar i vården för patienter som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska. Syfte: Att undersöka förutsättningarna för en patient, som har otillräckliga eller inga kunskaper i svenska, att få god somatisk slutenvård samt att undersöka hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan underlättas. Metod: En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor från ett universitetssjukhus i Sverige har intervjuats. Intervjuerna blev inspelade, transkriberade och analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan får ofta hitta egna lösningar och verktyg. Ett av de mest använda verktygen är det digitala verktyget Google Translate. Tolk används sällan även om sjuksköterskorna gärna ser att det används mer. Att inte kunna förstå personalen och inte ha möjlighet att kommunicera effektivt leder till att patienten förlorar mycket av sitt sociala liv, informationen blir bristfällig och delaktigheten blir lidande. Detta kan eventuellt leda till att patientens säkerhet påverkas. Slutsats: Språkbarriären påverkar patientens sociala behov, delaktigheten och informationsflödet. Mer användning av tolk efterfrågas men är omständligt. Digitala verktyg är ibland det enda alternativet, dessa verktyg är dock varken medicinskt anpassade eller säkra att översätta med. / Background: Immigration to Sweden is increasing. According to the Swedish Health Care Act, everyone is entitled to equal health care. Patients have the right to information and self-determination. To achieve participation requires that the nurse and patient can communicate. It is therefore of great value to describe the conditions of the care of patients who have inadequate or no knowledge of Swedish. Aim: To investigate conditions for a patient, who have inadequate or no knowledge of Swedish, to receive good somatic inpatient care and how communication between patient and nurse can be facilitated. Method: A qualitative study based on semi-structured interviews where eight nurses from a Swedish university hospital was interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Result: Nurses often find their own solutions and tools. One of the most used tools is the digital tool Google Translate. Interpreters are rarely used even if the nurses would like to see the interpreter and telephone interpreting being used more. Not being able to understand the staff and not having the ability to communicate in a good way causes the patient to lose much of their social life, insufficient information and lack of participation, this may have an impact on the patient safety. Conclusion: The language barrier affects the patient's social needs, participation and the information flow. More use of interpreters is requested but is cumbersome. Digital tools are sometimes the only option, however, these tools are neither medically customized nor secure to translate with.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

The purpose of this study was to describe and analyze how social workers within social services experience and handle the communication as well as problems in interpreted meetings. Furthermore to examine the need for education for interpreter users. The aim was to get an increased understanding of interpreted meetings from social workers perspective and thereby inspire to improve the work to the benefit the client. The study was conducted in one municipality with six social workers, using qualitative semi-structured interviews. This method was chosen with the purpose to enable follow-up questions and in-depth answers. The analysis was based on the mathematical theory of communication and the theory about street-level bureaucracy. The results of this study showed that using only verbal communication becomes an uncertain element in the meeting. Our conclusion is that noise occurs in different ways in the interpreted conversation. Since the communication forms the basis for the personal treatment, the clients can consequently receive inferior treatment and support. Moreover, we found that problems in interpreted meetings are being handled differently by the social workers. One possible way is to place counterclaims towards the interpreter and take control over the meeting. Furthermore we found that social workers has a need for education in interpreted meetings but not in a extensive way. Our conclusion is that the lack of education and guidelines in interpreted meetings becomes an important part of social workers discretion and that there can be both positive and negative effects.