The ongoing development of self driving cars requires accurate measuring devices and the objective of this thesis was to investigate how di↵erent weather will affect one of these devices, known as a LiDAR. A LiDAR uses pulsed laser light to measure the distance to an object. The main goal of this thesis was to solve the transient radiative transfer equation (TRTE) that describes the propagation of radiation in a scattering, absorbing and emitting media. The TRTE was solved in the frequency domain using the discrete ordinate method (DOM) and a matrix formulation. An alternative model to estimate the amplitude of the return pulse is to use the LiDAR equation which describes the attenuation of a laser pulse in a similar way as Beer-Lamberts law. The difference between the models are that the TRTE accounts for multiple scattering whereas the LiDAR equation only accounts for single scattering. This has the effect that the LiDAR equation only models the change in amplitude of the return pulse whereas the TRTE also models the broadening and shift of the pulse. Experiments were performed with a LiDAR in foggy, rainy and clear weather conditions and compared with the theoretical models. The results from the measurements showed how the amplitude of the pulse decreased in denser fog. However, no tendency to a change in pulse shift and pulse width could be seen from the measured data. Additionally, the measurements showed the effect of ambient light and temperature to the LiDAR signal and also that, even after averaging 300 waveforms, noisy data were a problem. The results from the transient radiative transfer equation showed that in a medium with large optical depth the shift and width of the pulse are highly affected. It was also shown that the amplitude of the pulse calculated with the TRTE seemed to better approximate the experimental data in fog than the LiDAR equation.

This research project explores how the method of infrastructuring can be used for ecological citizenship. A case-study analysis identified where in the infrastructuring process measures for ecological citizenship can be taken. In a co-creative workshop concept targeted towards the identification of boundary topics and the formation of a public, the empowering features of the re-shaping of mental models are explored. Infrastructuring is considered as a design method which is able to enhance citizen participation for ecological citizenship.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers upplevelse av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi i en svensk gymnasieskola. Forskning visar att många elever tycker att naturvetenskapliga ämnen är svåra samtidigt som intresset för dessa ämnen sjunker med elevers stigande åldrar. Vardagskopplingar anses kunna göra naturvetenskap relevant för elever och öka intresset för de naturvetenskapliga skolämnena. Det finns en hel del forskning om hur vardagskopplingar kan implementeras i skolundervisningen men viktigt är också hur eleverna upplever dessa vardagskopplingar. I denna kvantitativa studie undersöks elevernas syn på vardagskopplingar i biologiundervisningen i gymnasieskolan genom en enkätundersökning. Studien undersöker även elevernas syn på hur viktiga och hur användbara de anser att biologikunskaper är. Studien visar att eleverna upplevde medel och liten grad av vardagskopplingar i undervisningen av ämnet biologi men att de samtidigt tyckte att ämnet biologi var ganska och mycket intressant. Tydligt i studiens resultat är att eleverna såg relativt stor vikt och användbarhet av biologikunskaper men främst för andra människor och inte dem själva personligen. Trots att eleverna upplevde lägre grad av vardagskopplingar inom ämnesområdet ”Människokroppen och hälsa”, i jämförelse med ”Natur och miljö”, var intresset bland eleverna högre för detta ämnesområde. Enligt denna studie finns det alltså inte någon direkt korrelation mellan vardagskopplingar i undervisningen och graden av intresse för ett ämne i skolan.

För att få en positiv samhällsutveckling behövs välutbildade medborgare. När biologilärare tar emot sina förstaårselever på gymnasiet, så vet dom oftast inget om eleverna. De kommer från olika skolor med olika grundskollärare vilket sannolikt innebär att eleverna har olika förkunskaper. För att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt krävs att läraren kartlägger elevernas förkunskaper. Forskning har visat att det är viktigt för elevens fortsatta utveckling i ämnet. Denna studie handlar om hur biologilärare gör för att ta reda på sina elevers förkunskaper i biologi. Studien är även en jämförelse mellan hur biologilärarna och matematiklärarna arbetar med detta, då det finns ett samband mellan betygen i matematik och biologi. En skillnad mellan dessa ämnen är att matematik är ett kärnämne, medan biologi inte är det. I studien har tre biologilärare och tre matematiklärare intervjuats om hur dom tar reda på elevers förkunskaper i sina ämnen. Resultat i denna studie visar att biologilärarna har ingen tydlig plan om hur de gör och alla lärarna gör på olika sätt. En lärare repeterar mycket och förutsätter att många begrepp är nya för eleverna. En annan lärare startar nya moment med en tävling där eleverna får tävla i grupp om nya begrepp och för vissa elever blir detta en repetition och för andra elever blir begreppen ny kunskap. Den tredje läraren menar att allt som eleverna behöver kunna kommer dom att lära sig hos hen, om de har förkunskaper är det bara en fördel.   Matematiklärarna däremot har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig plan om hur de tar reda på elevernas förkunskaper. De använder sig av en diagnos som de sedan analyserar och resultatet på diagnosen visar vilka kunskapsluckor eleverna behöver hjälp med. Vidare erbjuder skolan extra hjälp i matematik som ett alternativ till individuella val i åk 1. Resultaten av matematiklärarnas och biologilärarnas arbete skiljer sig åt. Sammanfattningsvis visar denna studie på att matematiklärarna både särbehandlar och försummar vissa elever. Genom att ge eleverna schemalagda extralektioner blir dom särbehandlade och genom att lärarna faktiskt inte hinner med att hjälpa de med mest behov på lektionstid, så blir de försummade. Trots att biologilärarna inte har någon tydlig strategi att ta reda på sina elevers förkunskaper lyckas dom ändå se till att alla elever får en tillfredställande baskunskap i biologi. Genom att repetera mycket förankras befintlig kunskap, men gör det även lättare för eleven att ta till sig ny kunskap i ämnet. Däremot blir nivån på biologiutbildningen olika, beroende på elevgruppen. Det finns heller inte någon kontroll på vad eleverna har för kunskaper i biologi när dom lämnar gymnasiet, då inga nationella prov skrivs i ämnet.

Många elever i den svenska skolan har svårigheter att uppnå målen i naturvetenskapliga ämnen. Därför är det viktigt att läromedlen i dessa ämnen är utformade för att stödja elevernas lärande optimalt. Studien fokuserar på gymnasieelevers lärande och motivation i samband med undervisning i naturkunskap. Syftet med studien är att jämföra läroböcker i tryck med digitala läromedel, identifiera kritiska faktorer som förbättrar läroböcker i tryck och digitala läromedel samt bidrar till än bättre kunskapsprogression och motivation hos gymnasieelever. Metoder som används för studien är lärarintervjuer för kvalitativa data samt digital enkät med elevrespondenter för kvantitativa data (bilaga 1, 2). Respondenter är behöriga gymnasielärare i naturkunskap och gymnasielever lokaliserade på två skolor i Sverige. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Dessutom finner eleverna att traditionell lärobok och digitala läromedel är likvärdiga gällande deras kunskapsprogression och motivation. Lärares förslag på förbättringar med avseende på läroböcker och digitala läromedel lyfts också fram. Därav kan slutsatsen dras att huvuddelen av eleverna föredrar en kombination av traditionell lärobok och digitalt läromedel för effektivt lärande och motivation. Läroboken har därmed fortfarande en betydelsefull plats i lärandet, om man utgår från elevernas perspektiv. I nuläget borde läroboken inte fasas ut. Istället, vore en produktiv strategiatt låta eleverna fortsätta att använda läroboken i sin kunskapsprogression i skolan samt komplettera undervisningen med digitala läromedel t.ex. genom dynamiska resurser som filmer. Utifrån responsen är en kombination av båda läromedlen en avgörande förutsättning för att fler elever ska nå sina kunskapsmål i skolan. Det innebär också att skolan behöver säkerställa resurser för tillhandahållande av båda typer av läromedel.

Nitrogen enrichment of plant communities is known to have big impact on declines in plant diversity and increase of biomass production. Though nitrogen is an important nutrient in the life cycle of a plant it is also problematic when the availability of nitrogen is continually high. When enrichment of nitrogen is continual, the increase in biomass and height from competitive plant species result in shading, which contribute to diversity loss in plant communities. Some nitrogen-favoured plants are long-lived and have the possibility to store seed banks in the ground until conditions are more favourable. Little is known about what role historic fertilization have on plant communities that are being re-fertilized. The aim with this study was to re-fertilize vegetation plots and compare those with vegetation plots that have not been fertilized before. The study site was vegetation plots on a meadow in Strycksele, Västerbotten, Sweden. Some plots had been fertilized from year 1996 until 2000 and scientific studies with re-fertilization started in 2019 and is ongoing. The vegetation response from re-fertilization and newly fertilization was assessed by investigating species diversity and biomass. The results showed no significant difference between re-fertilized and newly fertilized plots in either species diversity or biomass, but there was significant higher biomass in newly fertilized plots than control plots which had not been fertilized 2019-2021. For future studies there would be of high interest to look at potential differences in functional group composition in plant communities that are being re-fertilized compared to newly fertilized plant communities.

The topic of this diploma thesis are trends in economic journalism and its specifics. The thesis introduces economic journalism to the context of journalism generally and deals with the role and nature of economic journalism. It also introduces the specifics, which may differ in different types of media. At the same time, the specifics of the work of an economic journalist and journalistic ethics are mentioned. Individual media types are presented from the point of view of economic journalism and the thesis offers also an overview of already existing literature related to the topic. Moreover, I am not aware that there would be an existing publication in the Czech environment that would focus specifically on economic journalism. The research part is devoted to the case study that deals with media coverage of real estate market. The reader is acquainted with the basic concepts and developments in this market to fully understand the context of the study. Subsequently, the research methodology and workflow are presented. The news from September in 2007, 2014 and 2017 were analysed. The necessary data were entered into coding tables with specific numerical codes. Using the quantitative content analysis, the work revealed what topics in the field of real estate, the topics are addressed and also what...

Laboratory work and student motivation are two lead roles in physics education. Laboratory work provides a strategy to help students conceptualise about physical phenomena while student motivation is a more general but no less crucial part of all education and education research. Cognitive processes alone can not entirely explain how students understand things. Due to both these parts' importance in physics education it is important to not only examine them separately but to examine the relationship between the two, which prompts the purpose of this project. This project aims to examine the effect of laboratory work on student motivation. 15 university students' perspectives on this were qualitatively explored through semi-structured interviews. The participants were restricted to students at Uppsala University and KTH Royal Institute of Technology who had chosen a bachelor's, teacher's, or master's programme in physics or engineering. The interviews were transcribed, translated, and analysed. The theoretical framework for this project was attribution theory and the methodological framework was phenomenography. Through the analysis six categories of how laboratory work affects motivation emerged; inquiry, lab partner, teacher, use of time, structure, level of difficulty, and interest. From this, ten major conclusions were drawn; verifying the theory can be motivating, a higher level of inquiry is more motivating, external causes perceived as controllable decreases motivation, lab assistants may increase motivation, the time pressure may be unmotivating, attributing success to structure is motivating, the low level of difficulty is unmotivating, individual interest in physics is motivating, and a high level of inquiry could stimulate situational interest which in time may increase motivation. This provides an overview of how laboratory work affects motivation, partially explaining the relationship between these two lead roles. / Laborativt arbete och studiemotivation är två huvudroller inom fysikutbildning. Laborativt arbete utgör en strategi för att hjälpa elever konceptualisera kring fysikaliska fenomen medan studiemotivation är en mer generell men inte mindre viktig del av all utbildning och utbildningsforskning. Kognitiva processer kan inte i sig självt fullkomligt förklara hur elever förstår saker. På grund av båda dessa delars betydelse i fysikutbildning så är det viktigt att inte bara undersöka dem separat utan att också undersöka sambandet mellan dem, vilket uppmanar till syftet med det här projektet. Det här projektet syftar till att undersöka effekten laborativt arbete har på studiemotivationen. 15 universitetsstudenters perspektiv på detta utforskades kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna begränsades till studenter vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan som har valt ett kandidat-, lärar-, eller masterprogram inom fysik eller ingenjörsteknik. Intervjuerna transkriberades, översattes, och analyserades. Det teoretiska ramverket för det här projektet var attributionsteori och det metodologiska ramverket var fenomenografi. Genom analysen kunde sex kategorier av hur laborativt arbete påverkar motivation klargöras; inquiry, laborationspartner, lärare, tidsfördelning, struktur, svårighetsgrad, och intresse. Utifrån dessa så kunde tio huvudsakliga slutsatser dras; det kan vara motiverande att verifiera teorin, det är mer motiverande med en högre grad av inquiry, yttre faktorer som uppfattas kontrollerbara minskar motivationen, labbassistenter kan vara motiverande, tidspressen kan vara omotiverande, att tillskriva lyckade utfall till stuktur är motiverande, en låg svårighetsgrad är omotiverande, individuellt intresse för fysik är motiverande, och att en högre nivå av inquiry kan stimulera ett situationellt intresse vilken kan öka motivationen över tid. Det här ger en överblick över hur laborativt arbete påverkar motivation, vilket delvis förklarar sambandet mellan dessa två huvudroller.

This paper presents a study on the optimization of floating offshore wind farms. The aim of this study is mainly to create a tool that can help determine the most profitable layout option for the floating offshore wind power company Windeed. This report contains an overview of wind power theory including wind roses, wake losses, fatigue loading, and construction theory. The methodology used for modeling and optimization is the programming language Python together with additional tools such as TopFarm and PyWake. Challenges in the process of designing the layout of a floating wind farm are discussed and the two mathematical models, Bastankhah Gaussian and NOJ, are compared for their ability to recreate wake effects. In the results, the discoveries of the study and the tool created for the company are presented. It was found that allowing freely placed turbines rather than placing the turbines in a strict hexagonal pattern, with shared anchors, gave notably higher annual power production for examined wind farms. Although the levelized cost of energy of the farms with hexagonal patterns were lower for some of the investigated scenarios. Some of the key factors that need to be considered when choosing layout for an off shore wind farm, as well as the potential improvements of the tool are also highlighted in the discussion chapter. Overall, this study provides valuable insights into the design and optimization of floating offshore wind farms.

This report aims to give an insight to the path integral formalism in quantum mechanics. After explaining the kernel's construction, some of its properties and ways to compute it, we see how it relates to the Schrödinger picture. Moreover, we see how its representation can change if it is defined in the space, momentum, time or energy space. Finally, we derive Born's expansion with the kernel showing how this formalism helps to understand perturbation theory and thus scattering. The path integral formalism is then used in quantum field theory with proofs and examples of simple correlation functions. Furthermore, supersymmetry in zero and one dimension are studied with use of the localization principle and the Witten index.