Mitt arbete handlar om hur man kan optimera sina förberedelser inför en provspelning. Genom att använda en bättre struktur i vardagen och testa nya verktyg uppnådde jag en prestation och ett välbefinnande som jag var nöjd med. Förutom att förbereda min övning på mitt instrument, cello, utforskade jag hur mental träning kunde hjälpa mig att nå mina mål. Att göra en provspelning är för mig en stor anspänning. När jag ser tillbaka på mina tidigare förberedelser kan jag se ett mönster där jag under min förberedelsetid har mått väldigt dåligt. Till och med när resultatet har varit lyckat, har jag sällan varit nöjd med min prestation. Jag har alltid lagt mycket fokus på att förbättra mitt cellospel och inte jobbat så mycket med mitt mentala rum. Jag har hört goda ord om mental träning och i perioder har jag läst om det och provat övningar men aldrig gjort det fullt ut. I det här arbetet utmanade jag mig själv genom att testa olika verktyg så som att reflektera, justera tankesätt och att träna fysiskt för att nå fram till ett toppresultat i cellospel och samtidigt må bra. / <p>Masterkonsert 5 maj 2013:</p><p>Zoltán Kodály (1882-1967) Sonat op.4 för cello och piano</p><p>Adagio di molto, Allegro con spirito</p><p></p><p>Maurice Ravel (1875-1937) Sonat för violin och cello</p><p>AllegroTrés vifLentVif, avec entrain</p><p>PAUS</p><p>Dmitri Shostakovich (1906-1975) Sonat för cello och piano op. 40</p><p>Allegro non troppo, Allegro, Largo, Allegro</p><p>Medverkande: Frida Bromander, cello, Thomas Rudberg, piano och Joel Nyman, violin</p><p></p><p>Även uppspel på Göteborgsoperan 11 mars 2020 (Christina Nilssons gata, 411 04 Göteborg) med följande stycken solo:</p><p>A. Dvorak ́s cellokonsert i h-moll sats 1 takt 1- 267 (utan piano)</p><p>Och orkesterutdrag:</p><p>S. Prokofjev, Romeo och Julia,</p><p>2 utdrag G. Verdi, Rigoletto</p><p>G. Bizet, Carmen</p><p>W. A. Mozart, kvartett i D- dur kv 575, menuetto; trio</p><p>B. Smetana, The bartered bride, overture</p><p>R. Wagner, Tristan und Isolde, 2 utdrag</p><p>R. Wagner, Das Rheingold, 2 utdrag</p><p>L. Bernstein, West side story; Balcony scene</p><p>G. Bizet, Carmen</p><p>I. Stravinksy, The rite if spring</p><p>R. Strauss, Rosenkavaljeren</p><p>W.A. Mozart, Trollflöjten</p>

I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

Aim and Background: This study aims to explore and answer how the Project Manager Identity is constructed and/or acquired from a social science, behavioristic perspective. On this account eleven project manager professionals and scholars have been selected to participate, due to their rich experience in the field and their highly exciting profiles as to share insights and knowledge. Theory: The theoretical frame of this study adopts personality dimensions as explained by Kajonius and Dåderman (2020), that is, Extraversion, Negative Emotionality (neuroticism), Agreeableness, Conscientiousness and Openness to Experience. These are used due to their high degree of reliability and validity compared to other models. Method: The method used to conduct this study is an hour-long interview with each and every one of the interviewees to collect the data. Internet technology applications are used enabling, for the most part, an easier way to handle the planning interview process. The method used to analyze the data is a qualitative, inductive thematic analysis based on interviews and connected to the theoretical frame to reach results. Result and Conclusion: As a result, a Project Manager Identity Archetype emerges from the eleven interviewee narratives that reveals the identity of these Project Managers who strive for peak performance, are endlessly curious and possess a strong psychological shield. These three named themes above describe the Project Manager Identity Archetype of these eleven interviewees who are resilient against high pressure exerted by their work environment or project demands, focused to achieving their goal described as high performers while at the same time navigating into the project unknown by being endlessly curious. Their Project Manager identity is formed in a continuous infinity spiral process both by construct and acquisition, through an exchange between Individual identity and Project Manager Identity Archetype; two perspectives which coincide in a construct (micro) and acquisition (macro) symbiosis to merge information from both sides to form the interviewees’ Individual Project Manager Identity. / Syfte och Bakgrund: Denna studie syftar till att utforska och svara på hur projektledaridentiteten är konstruerad och/eller förvärvad, sett ur ett samhällsvetenskapligt, beteendemässigt perspektiv. Ur denna synpunkt deltar elva projektledare och forskare i studien för att dela insikter och kunskap, vilka valdes till följd av sin rika erfarenhet inom området och sina spännande profiler. Teori: Den teoretiska ramen för denna studie antar personlighetsdimensioner såsom dessa beskrivs av Kajonius och Dåderman (2020), det vill säga, Extraversion, Negativ Emotionalitet (neuroticism), Agreeableness, Samvetsgrannhet och Öppenhet för upplevelse. Dessa används med anledning av sin höga grad av tillförlitlighet och validitet jämfört mot andra modeller. Metod: Den metod som används för att genomföra denna studie är en timslång intervju med var och en av intervjuobjekten för att samla in data. Internet teknologi applikationer används för att, för det mesta, möjliggöra ett enklare sätt att hantera intervjuprocessens planering. Metoden som används för att analysera data är kvalitativ, induktiv tematisk analys baserad på intervjuer kopplat till den teoretiska ramen för att nå resultat. Resultat och Slutsats: Det resultat som uppstår är en Projektledaridentitetsarketyp från dessa elva intervjuobjekts berättelser något som avslöjar en projektledaridentitet för de intervjuade personer som strävar efter topprestation, är oändligt nyfikna och besitter en stark psykologisk sköld. Dessa tre nämnda teman ovan beskriver de intervjuade projektledarnas identitetsarketyp något som beskriver de som motståndskraftiga personer mot högt tryck något som kan utövas av deras arbetsmiljö eller projektkrav, de är fokuserad på att uppnå sina mål och högpresterande samtidigt som de projekt navigerar på okänd mark genom att vara oändligt nyfikna. Deras projektledaridentitet formas i en kontinuerlig oändlighets spiralprocess både genom konstruktion och förvärv, genom ett utbyte mellan Individuell identitet och Projektledaridentitetsarketyp, två perspektiv som sammanfaller i en konstruktion (mikro) och förvärv (makro) symbios för att sammanfoga information från båda sidor för att bilda den individuella projektledaridentiteten.