Idag finns inga vetenskapliga belägg huruvida luftvärn kan bidra till att avskräcka en utmanare. Bristen på kunskap kring detta kan kopplas till bristen på forskning kring defensiv luftmakt då det i luftmaktskretsar främst varit offensiva teorier om luftmakt som härskat. Syftet med denna uppsats är att undersöka kausala samband mellan nyttjande av luftvärn och en ökad tröskeleffekt i syfte att avskräcka en utmanare. Utgångspunkten är duellen mellan luftvärn och offensiva luftmaktsresurser i kampen om luftherravälde. Resultatet visar att det finns ett kausalt samband mellan luftvärnets förmåga att bestrida en utmanares luftherravälde och ökade genomförandekostnader för en utmanare vid utövandet av luftmakt, med ökad tröskeleffekt som följd. Ett kausalt samband mellan luftvärnets förmåga och en lägre grad av luftkontroll för utmanaren att genomföra luftoperationer ifrån kan inte påvisas. Undersökningen visar även på ett möjligt kausalt samband mellan att uppträda med kombinerade luftvärnssystem och höjda genomförandekostnader för utmanaren. Resultatet ger insikt i hur luftvärn kan påverka en tröskeleffekt och bidra till avskräckning samt utökar teoribasen för defensiv luftmakt med ett luftvärnsfokus.

No description available.

Försvarsmaktens underrättelseoperation Örnen i Stockholms skärgård hösten 2014 utgjorde på många sätt ett trendbrott för det svenska militära medlet. För första gången på över ett decennium offentliggjordes bevisad kränkande undervattensverksamhet på svenskt territorium. Massmedia riktade återigen blickarna till Försvarsmaktens förmåga att hävda territoriell integritet varpå försvaret via media under pågående operation tvingades kommunicera en avskräckande militär vilja och förmåga. Den inverkan media har på den militära avskräckningskommunikationen och därmed möjligheterna till påverkan, utgör det centrala problemet i den här uppsatsen. Syftet med magisteruppsatsen är att fördjupa kunskapen om vad medias rapportering innebär för militär avskräckningskommunikation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i säkerhetspolitik och strategi, kommunikationsvetenskap samt teorier kring relationen mellan militären och media i 2000-talets operationsmiljö. Genom enkelfallsstudie och diskursanalys har mediediskursen av operation Örnen i Svenska Dagbladet och Aftonbladet synliggjorts. Med hjälp av analysen har därefter sex kommunikativa områden identifierats där militären i kommunikationen för att åstadkomma tröskeleffekt kan dra lärdom av mediediskursen.  Resultatet påvisar att enighet i den militära och politiska retoriken, ökad öppenhet om det militära medlet, förhålla sig till verklighet och fakta, tidskritisk kommunikation, proaktiv mediehantering samt medvetenhet om fjärde generationens military-media relations på olika sätt bidrar till att åstadkomma tröskeleffekt.

In recent years the political situation in the Baltic sea region has deteriorated. This can mainly be referred to a change in Russia’s threat posture, which has caused Sweden to refocus military strategic doctrine from international peace operations towards national defence. The new doctrine involves elements of deterrence through what is called a “threshold effect” which is aimed at discouraging a potential aggressor from taking military action towards Sweden. The doctrine is implemented despite obvious lack of military power and that recent research questions the usefulness of deterrence strategies. This essay examines to what extent the discourse in political security policy is implemented in development of new doctrine. This is done by examining two cases of doctrine development in conjunction with different discourses in Swedish security policy. The implementation of security policy is viewed as a framing process, where the security policy frame is projected at the Swedish armed forces through a defence bill. The result of the examination show that the discourse in political security policy have a high degree of resonance in the military doctrine but that there are some areas connected to the defence forces narrative and culture where the frame lacks resonance. The adaptation of a deterring threshold affect can be connected to these circumstances.

The purpose of our essay is to examine how the threshold terms, regarding Swedish capacity, are used within Swedish security policy and whether the use of these terms differs within and between the Swedish Armed Forces and the Swedish Government and the parliament. We use a qualitative content analysis method and create an analysis instrument based on research from the Swedish Defence Research Agency. With this instrument we analyse strategic documents in Swedish security policy. The result highlights three main conclusions. The first conclusion is that there are many similarities in how the terms are used in Swedish security policy, but we have also found that there are both differences and confusion. We have also been able to demonstrate that the threshold terms are used as part of motivating and arguing for increasing various resources and assets to the Armed Forces. The second conclusion is that there are two distinct areas where there is uncertainty and a risk of misunderstanding regarding the use of the threshold terms. The first area is that within the Armed Forces there is an inconsistency and ambiguity as to what the actual threshold terms mean in different contexts. The other area that has shown uncertainties is the ability to specify the strength / size of the threshold term, which has occurred in the analysis units from both the political documents and the Armed Forces. As a part of this, our third conclusion is that the threshold terms are used in a way that creates a risk of misunderstanding. We can also conclude that this risk is higher in the Armed Forces compared to the political side.

I syfte att nå ökad kunskap om hur tröskelförmåga bör förstås och anpassas i relation till doktrinära koncept och försvarsstrategiska målsättningar, genomförs i denna masteruppsats en kvalitativ och granskande analys, där Robert Dalsjös fem dimensioner av tröskelförsvar belyses och utvecklas gentemot en extern hotbild i form av Gerasimovs New Generation Warfare. Masteruppsatsen fokuseras mot att besvara hur Dalsjös fem dimensioner fångar komplexiteten i det domänöverskridande och ickelinjära krigföringskonceptet NGW och hur den svenska försvarsstrategin kan utvecklas för att svara upp mot hotet. Resultatmässigt påvisas att Dalsjös dimensioner är väl förankrade i internationell litteratur och att de i de flesta stycken även fångar den hotbild som NGW projicerar. Däremot är indelningen mellan dimensionerna inte avvägd för att möta de ickemilitära påverkansmedlen i tillräcklig utsträckning, vilket föranleder att masteruppsatsen förordar en utveckling av primärt dimensionen hinder/försvar. Genom en uppdelning av hinder/försvar till två dimensioner, tydligt avgränsade i konfliktskalan, skapas förutsättning för att i analyser även fånga ickemilitära hybridåtgärder. / Krigsvetenskap

Syftet med fallstudien var att undersöka möjligheterna och nyttan med att implementera en höjdmodell med högre upplösning i SMHI:s översvämningsmodellering som tillämpar den hydrauliska modellen LISFLOOD-FP. SMHI utfärdar översvämningsvarningar och det är därför av vikt att översvämningsmodelleringen håller hög kvalitet. Samtidigt kräver modelleringen tid och resurser från Nationellt Superdatorcentrum i Linköping, NSC. Därför vägdes de potentiella fördelarna med högre upplösning mot förlängd körtid. Fallstudien bestod av två delar där en höjdmodell på två meters upplösning i xy-planet implementerades och jämfördes med den i dagsläget uppställda modellen på fem meters upplösning. Detta gjordes genom att återskapa översvämningstillfällen med dess flöden från S-HYPE och mätningar. I studiens första del hämtades satellitdata från Copernicus från två tidigare översvämningstillfällen för validering av över-svämningsmodelleringen. De tidigare översvämningstillfällena var dels i Emån i Småland år 2012 och dels i Västerdalälven i Dalarna år 2018. Ett index för passning beräknades mellan översvämningskartorna producerade med två respektive fem meters upplösning gentemot satellitbilderna för att kvantifiera överlappande ytor. Därtill beräknades vattendragens lutning för att undersöka om det fanns indikationer på något samband med förändring i index med ökad upplösning på höjdmodellen. Studiens andra del bestod i att undersöka hur höjdmodellens upplösning påverkar vattnets spridning kring översvämningsvallar i modellen. I undersökningen återskapades ett översvämningstillfälle från 2020 i Helige å i Småland. Ett antal delavrinningsområden visade sig instabila för den högre upplösta höjdmodellen och kunde därför endast simuleras med lägre flöden. Erhållna resultat visade dock på att översvämningskarteringen förbättrades med upplösningen två meter vid jämförelse med data från Copernicus. Körtiden ökade dock med över 12 gånger vid simulering av högre upplösning. Vidare visades tröskeleffekter i studiens resultat, då översvämnings-vallen stoppade vattnet i den högre upplösta höjdmodellen men inte i den med lägre upplösning. På grund av stabilitetsproblemet och studiens begränsade omfattning, kunde slutsats inte dras om huruvida SMHI bör implementera en höjdmodell med två meters upplösning i systemet för översvämningsvarningar. Däremot kunde konstateras att stabiliteten i modellen måste öka för att det ska vara möjligt. Slutligen drogs slutsatsen att det förekommer tröskeleffekter mellan de två höjdmodellerna och att prestandan ökar generellt för den högre upplösningen när det kommer till precisionen i översvämningsmodelleringen. / The purpose of this case study was to examine the possibilities and advantages of implementing a DEM with higher resolution in inundation modelling at SMHI, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, which uses the hydraulic model LISFLOOD-FP. The institute issues flood warnings and therefore it is of high importance that the innundation modelling gives adequate results. On the other hand, running the models at a higher spatial resolution takes more time and resources. Therefore, potentially improved modelling results were discussed in a context of prolonged runtime. The case study consisted of two parts where a Digital Elevation Model, DEM of two meter resolution was implemented and compared to the five meter DEM that is currently in use. This was done by recreating previous flooding events by using discharge data from S-HYPE. In the first part, satellite data from Copernicus from two previous flooding events in Sweden were used for model validation in comparison with the results from inundation models of SMHI for the different DEM:s. An index was calculated to quantify the overlapping inundation areas. The events were at the river Emån in 2012 and at Västerdalälven in 2018. Moreover, the slope of the rivers within each study area was calculated to investigate correlation between improved flood modelling results for higher DEM resolution and slope of the rivers. The second part of the study investigated flood embankments for the two different DEM:s around Helige å river. A flooding event which took place in 2020 was recreated and the water flow around the built embankments was compared for the two resolutions.  Running the models, it turned out that simulations of several subcatchment areas were unstable with the two meter DEM, and could only be run with lower flow. The obtained results, however, revealed an improved inundation modelling for the DEM with a resolution of 2 m for all study areas in comparison to the data from Copernicus; however the runtime was increased by over 12 times. Moreover, the results also showed threshold effects, where the flooding was impeded by the flooding embankment with the two meter DEM but not at the lower resolution. Due to the stability issue and the limited scope of this study, it cannot be concluded whether SMHI should implement the two meter DEM in their flood warnings system. However, it was concluded that the stability has to be increased to make it feasible. It was also concluded that there are threshold effects between the two DEM:s and that the performance seems to increase overall for the higher resolution when it comes to precision of the modelling.