Spelling suggestions: "subject:"nyckelbegrepp."" "subject:"tröskeleffekt.""
1 |
Påverkar slumpen evolutionsundervisningen? : En litteraturstudie angående hur förståelse för slump och sannolikhet påverkar förståelsen för evolution.Larsson, Angelica January 2015 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka om slump och sannolikhet kan vara det Ross och kollegor kallar för tröskelbegrepp. Detta undersöktes genom en kvalitativ analys av 11 publicerade artiklar. Dessa analyserades utifrån tre frågeställningar. Hur resonerar elever angående slump och sannolikhet inom matematikundervisningen? Hur resonerar elever angående slump och sannolikhet inom evolutionsundervisningen? Återfinns liknande resonemang angående slump och sannolikhet inom matematik- och evolutionsundervisningen? Utifrån sammanställningen granskades resonemangen för att se om de liknade varandra. Efter detta drogs slutsatser om huruvida slump och sannolikhet skulle kunna vara så kallade tröskelbegrepp. Resonemangen verkade påminna om varandra och flera av de kriterier som Ross och kollegor har ställt upp för tröskelbegrepp är uppfyllda. Denna studie stödjer deras förslag angående att slump och sannolikhet är tröskelbegrepp.
|
2 |
På tröskeln till det abstrakta : en undersökning om viktiga begrepp i undervisning om energi. / On the edge of the abstract : a study of important terminology in the teaching of energy.Berntsson, Charlotta, Sandelin, Elin January 2017 (has links)
Energi är ett abstrakt område som är svårt för elever att förstå och för lärare att förklara. Enorsak till detta är att naturvetenskapen har ett komplicerat språk med många ämnesspecifikabegrepp som är nödvändiga men samtidigt försvårar lärandet. Syftet med den här studien ärdärför att undersöka vilka begrepp inom det naturvetenskapliga området energi som lärarebehandlar som mest viktiga och hur de arbetar för att eleverna ska förstå innebörden av dessabegrepp. I förhållande till detta blir det även intressant att se hur lärare resonerar kringlärarrollen som en del av lärandet och vilken betydelse det naturvetenskapliga språket har.Begreppsanvändningen belyses här genom teorin om tröskelbegrepp, det vill säga begreppsom har förmågan att öppna upp förståelsen för ett helt nytt område. Teorin omtröskelbegrepp används ofta tillsammans med variationsteorin som handlar om attlärandeobjektet måste sättas i olika sammanhang för att lärandet ska bli fördjupat. Eftersomenergi är ett abstrakt område bör läraren arbeta ämnesövergripande inom biologi, kemi ochfysik för att eleverna ska förstå att energi finns i flera olika kontexter. Tidigare hartröskelbegrepp främst studerats i högre utbildning men lyfts här som en möjlighet för attförbättra begreppsförståelsen även för elever i lägre åldrar. Undersökningen är baserad påintervjuer med fyra lärare i årskurs 4-6 i Borås Stad.Den första och andra frågeställningen handlar om vilka begrepp som anses vara särskiltviktiga för elevernas förståelse samt språkets betydelse. Utifrån både tidigare forskning ochintervjuerna identifierade vi begreppen energikälla och energiomvandlingar som möjligatröskelbegrepp inom energiområdet. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas roll ochundervisning för fördjupad förståelse av dessa begrepp. Lärarna tyckte att begreppen ärviktiga men svåra att använda eftersom det finns en oro för att eleverna inte förstår och därförtappar intresset.Vår slutsats är att begrepp är nödvändiga för att eleverna ska förstå det naturvetenskapligaområdet energi. Dock är det problematiskt att använda sig av det naturvetenskapliga språketdå det blir för abstrakt och svårt för eleverna, vilket i sin tur medför att eleverna inte lär sig despecifika begreppen. En djupare kunskap behövs kring vilka begrepp som är viktiga och hurförståelsen för dessa begrepp ska uppnås. För att förbättra begreppsförståelsen hos elever ilägre åldrar vore det även intressant att studera andra områden än energi utifrån teorin omtröskelbegrepp.
|
3 |
Uppskatta, räkna och jämföra – hur ska vi nu göra? : Pedagogers användande av ämnesspecifika matematiska begrepp i undervisningen / Estimate, count and compare – what should we do now? : Teachers' use of subject-specific mathematical concepts in classIngolfsdottir, Sigrun January 2017 (has links)
Studien utgår från aktuell forskning om behovet av matematikstrategier och användningen avdessa i undervisningen. Inledningsvis lyfts de matematiska begreppens betydelse fram ochproblemen som dessa kan medföra i undervisningen. Studien tar även upp språkets roll iundervisningen och i matematikämnet. Forskning visar att kunskap om matematiska begreppär viktig redan i de tidiga åldrarna och att avsaknaden av denna kunskap medför svårigheter attutveckla de matematiska färdigheter som krävs för ett fortsatt lärande. Pedagogernas val avundervisningsstrategier är därför av stor betydelse för eleverna. Detta arbete undersöker begreppsanvändandet hos pedagoger i matematikundervisningen ochhur de reflekterar kring de ämnesspecifika begreppen. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger presenterar och lär ut deämnesspecifika begreppen i matematikämnet. Som metod för att samla in data har kvalitativaredskap använts. Fyra pedagoger har observerats i samband med ordinariematematikundervisning ute i verksamheten. Därefter har de genomfört var sin kompletterandeself-report för att besvara studiens frågeställningar. Den data som samlats in har sedananalyserats utifrån ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt. Resultatet visar en generell samsyn hos pedagogerna i hur arbetet med de matematiskabegreppen kan genomföras. Pedagogerna i studien framhåller vikten av en varieradundervisning där stöttning med olika strategier är avgörande för förståelsen för begreppen. Delyfter också att vardagligt språk, vardagliga situationer och social interaktion är en viktig del avarbetet. Vidare framhålls i resultatet att elevers förkunskaper är något pedagogen ska utgå frånför att kunna tillfredsställa elevers behov och vidareutveckling. Erfarenheterna sompedagogerna anger tyder på enighet, även om deras arbetssätt skiljer sig åt.
|
4 |
Varför lär elever sig inte fysiken? : - förutsättningskedjor och kapitelprov / Why do pupils fail physics? : Chains of prerequisites and testsBardtrum, Jens January 2021 (has links)
Det är en återkommande utmaning för lärare att identifiera de faktorer som gör att några elever har svårt att klara en kurs de läser på gymnasiet. Om läraren ska kunna sätta in rätt stöd för att hjälpa eleven behöver läraren förstå orsaken. En orsak till att en elev inte lär sig innehållet i en kurs kan vara att hen inte har förutsättningar för att ta till sig undervisningen. Denna studie undersöker vilka förutsättningar eleven behöver ha uppfyllt för att kunna lära sig innehållet i de olika kapitlen i läroboken Impuls Fysik1. Detta görs med en läromedelsanalys som har det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund. Lärobokens innehåll kan beskrivas som organiserat i förutsättningskedjor. Om en elev inte lär sig ett begrepp i kedjan bryts kedjan och eleven har inte förutsättningar för att fortsätta framåt i kursen. Majoriteten av de begrepp som bildar förutsättningskedjorna är så kallade tröskelbegrepp. Studien visar också att kapitelproven inte mäter om eleven har förstått de olika begrepp som ingår i förutsättningskedjorna, däremot matchar de noga kraven för betyget E som de formuleras i kunskapskraven och de centralt framtagna kursproven.
|
5 |
Tröskeln till förståelse : En kvalitativ studie av högstadielärare i religionskunskaps didaktiska val i relation till etnocentrism i klassrummet / The threshold of understanding : A qualitative study of junior high school teachers' didactic choices in relation to ethnocentrism in the classroomOttosson, Oskar January 2024 (has links)
This thesis investigates the strategies junior high school teachers in religious education in southern Sweden use to counteract ethnocentrism in the classroom. It is accomplished by analysing semi-structured interviews with five teachers, using the didactic theory and threshold concept theory to delineate the strategies employed by the teachers. The empirical data allows me to establish that the teachers encounter ethnocentrism and see it as their mission to counteract it. I analyse these findings through the lens of didactic theory, more specifically aspects from the threshold concept theory. In conclusion, this study suggests that ethnocentrism is a problem in the classroom, and teachers work actively to counteract ethnocentrism as they consider it their mission because the students must learn to respect and understand other people. Additionally, teachers' strategies can be compared to the threshold concept theory, and therefore, one can argue that this concept can applied by teachers to educate students about ethnocentrism.
|
6 |
Matematiska tröskelbegrepp : Att representera och variera dem på nätet / Mathematical threshold concepts : To vary and represent them on the InternetKarami, Alan, Engelmark, Jesper January 2016 (has links)
Internet är en plats där alla kan lära sig. Vem som helst kan publicera vilket digitalt läromaterial som helst. För att säkerställa att ett publicerat material är lämpligt är det viktigt att materialet är utformat på ett pedagogiskt sätt. Det är dessutom viktigt att nyttja de fördelar ett digitalt läromedel har som en konventionell bok inte har. Detta arbete undersöker hur Matteboken presenterar tröskelbegrepp i kursen Matematik 1. I arbetet har tröskelbegreppen på Matteboken analyserats med hjälp utav två didaktiska teorier. Den ena är variationsteorin, vilken handlar om att variera aspekter av ett innehåll för att göra uppenbart vad lärandeobjektet är. Den andra är att använda sig av olika representationer, vilket handlar om att representera ett material på olika sätt för att öka förståelsen av lärandeobjektet. Innehållet har även analyserats utifrån det faktum att det är konstruerat för att läsas på en skärm. Arbetets resultat är att det existerar två tröskelbegrepp inom kursen Matematik 1. Dessa två är funktionsbegreppet och bråkbegreppet. Ett centralt resultat i arbetet är att presentationen av dessa tröskelbegrepp på Matteboken kan förbättras med hjälp utav interaktiva moment, variation och olika representationer. / The Internet is a place where everyone can learn and anyone can publish any digital educational material. To make sure that the published material is adequate, it is important that the material is written with pedagogical support. It is also important to utilize the advantages a digital educational material has over conventional educational material. This paper examines and analyses how Matteboken is presenting threshold concepts in the course Matematik 1. This work is done by conducting literature studies and by analyzing Matteboken's presentation of threshold concepts. The analysis is done using two pedagogical theories. One of them is the theory of variation, explaining how varying certain critical features of a critical aspect is a good way to learn. The other one has to do with representations, utilizing different representations of a learning object to increase the understanding of the object of learning. The material at Matteboken has also been analyzed from the fact that the material is supposed to be read on a screen. The result of the paper is that there exists two threshold concepts in Matematik 1. The concept of a function and the concept of a fraction. The result of the paper indicates that Mattebokens’ presentation of the threshold concepts may be improved using interactive tools, variation and different representations.
|
7 |
Grammatik - en repertoar av möjligheter? : En granskning av grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 på gymnasietHedlund, Ann-Chatrine January 2023 (has links)
I denna studie undersöks grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 i gymnasiet. Syftet är att undersöka huruvida de innehåller felaktigheter eller problematiska formuleringar som kan hämma elevers förståelse av grammatik samt om de har ett funktionellt perspektiv som leder till skrivutveckling. Fem läroböcker från olika förlag har granskats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen undersöktes om elever med hjälp av böckerna ges möjlighet att tillägna sig tröskelbegrepp inom grammatiken. Tröskelbegrepp innefattar svåra begrepp som elever och studenter måste förstå och tillägna sig för att kunna gå vidare i sitt lärande. Resultatet visar att läroböckerna innehåller många fel och problematiska formuleringar som på goda grunder kan antas hämma elevers förståelse av grammatiken. Dessutom saknas generellt det funktionella perspektiv som i flera studier har visats fungera för att hjälpa elever att utvecklas som skribenter.
|
8 |
”Ett lite mer ångestfyllt ämne än andra delar i samhällskunskapen” : En kvalitativ intervjustudie om lärarkandidaters syn på sin förmåga att undervisa i samhällsekonomiPetersson, Oscar January 2024 (has links)
The present study investigates how teacher candidates in social studies describe their perceived self-efficacy to teach the subject of economics at Secondary School level. The study also explores what economic concepts the teacher candidates perceived as particularly significant during their university education and intend to teach to future students. To address the study's purpose and research questions, Bandura's (1997) theoretical concept of perceived self-efficacy and Meyer & Land's (2003) term threshold concepts serve as the theoretical framework. In total, eight semi-structured interviews were conducted with different teacher candidates, all of whom participated in the teacher education course in economics worth 15 credits at Linnaeus University in Växjö. Their statements were analyzed using qualitative content analysis. The main conclusions of the study are that half of the teacher candidates described a low perceived self-efficacy to teach economics, while the other half described a high perceived self-efficacy. The differences can primarily be explained by whether the teacher candidates had taught economics during their internship (VFU) or not. The high proportion of teacher candidates with low perceived self-efficacy aligns with previous research findings and poses a risk of this knowledge area being neglected in future teaching careers. Regarding economic concepts, the concepts of supply and demand, inflation, GDP, and the economic cycle emerge as particularly significant for the teacher candidates. The results also indicate that teacher candidates perceive economics as concept-heavy and abstract. The uncertainty among teacher candidates regarding the subject of economics can be seen as a democratic problem, and increasing confidence requires further research in this area.
|
9 |
Tröskelbegreppen och dess användande inom svensk försvars- och säkerhetspolitik : En analys av nyttjandet av begreppen tröskel, tröskeleffekt, tröskelförmåga och tröskelförsvar / The threshold terms and its use within Swedish defence and security policy : An analysis of the use of the terms threshold, threshold effect, threshold capacity and threshold defenceNordén, Henrik, Modigh, Johan January 2019 (has links)
The purpose of our essay is to examine how the threshold terms, regarding Swedish capacity, are used within Swedish security policy and whether the use of these terms differs within and between the Swedish Armed Forces and the Swedish Government and the parliament. We use a qualitative content analysis method and create an analysis instrument based on research from the Swedish Defence Research Agency. With this instrument we analyse strategic documents in Swedish security policy. The result highlights three main conclusions. The first conclusion is that there are many similarities in how the terms are used in Swedish security policy, but we have also found that there are both differences and confusion. We have also been able to demonstrate that the threshold terms are used as part of motivating and arguing for increasing various resources and assets to the Armed Forces. The second conclusion is that there are two distinct areas where there is uncertainty and a risk of misunderstanding regarding the use of the threshold terms. The first area is that within the Armed Forces there is an inconsistency and ambiguity as to what the actual threshold terms mean in different contexts. The other area that has shown uncertainties is the ability to specify the strength / size of the threshold term, which has occurred in the analysis units from both the political documents and the Armed Forces. As a part of this, our third conclusion is that the threshold terms are used in a way that creates a risk of misunderstanding. We can also conclude that this risk is higher in the Armed Forces compared to the political side.
|
10 |
Läroböckernas grammatiska trösklar: En undersökning av läromedel för svenska på gymnasietLidström, Kale, Bolding, Vilma January 2020 (has links)
Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.
|
Page generated in 0.0506 seconds