No description available.

Bakgrund Sverige har utvecklats till ett heterogent samhälle. Idag består 24 procent av befolkningen av personer med utländsk bakgrund. I vården ställs vi inför utmaningar när vi har svårt att förstå olika språk och annorlunda kulturella yttringar. Kulturkompetensen och den kulturella medvetenheten hos all vårdpersonal bör ökas så att vi kan erbjuda dessa personer en god vård på lika villkor. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och denne bör därför vidga sina kunskaper om transkulturell omvårdnad för att försäkra sig om att vårdteamet erbjuder den bästa vården som är möjlig, till alla patienter. Målet med transkulturell omvårdnad är att skapa en kulturanpassad omvårdnad som ökar patientsäkerheten och som ska minska skillnader på vården som patienter får. Syfte Syftet var att beskriva kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden. Metod En allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats valdes, där 18 artiklar framkom. Tio artiklar var med kvalitativ design, sju var med kvantitativ design och en artikel var mixad metoddesign. En integrerad analys gjordes av dessa artiklar och de redovisades i en matristabell. Resultat Tre huvudfynd framkom, med åtta subkategorier. Den första kategorien som framkom var: kunskapen om kulturkompetens, med subkategorierna generella och specifika kunskaper, verbal och icke-verbal kommunikation, kulturell medvetenhet. Den andra kategorin som framkom var: betydelsen av kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden, med subkategorierna tillfredsställelse och patientsäkerhet. Den tredje kategorin som framkom var: vikten av utbildning inom kulturkompetens, med subkategorierna organisatorisk nivå, inom sjuksköterskeutbildningen, och individuell nivå. Slutsats Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap handlar om att vara lyhörd för människors skillnader, och likheter, och anpassa vården därefter på bästa möjliga sätt. Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap hos vårdpersonal bör höjas i takt med att samhället förändras, för att öka alla patienters välbefinnande, tillfredsställelse av vården och patientsäkerhet. Alla människor har rätt till hälsa och de resurser som krävs måste läggas på att utveckla området transkulturell omvårdnad hos vårdaktörer, högskolor och hos individer.

Bakgrund: Den ökande immigrationen bidrog till ett mångkulturellt samhälle där olika språk och kulturer möttes. För att överbrygga de språkbarriärer som uppstod kunde användning av tolk underlätta kommunikationen. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram då den fokuserade på transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund. Metod: Designen som användes var en litteraturöversikt som baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar varav 13 var av kvalitativ design och en av kvantitativ design. Analysprocessen utgick från ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter granskning kunde två huvudkategorier och fyra underkategorier identifieras. Sjuksköterskor upplevde att språkbarriärer var det största hindret för omvårdnaden. De hjälpmedel som användes för att överbrygga språkbarriärer upplevdes till stor del som problematiska av sjuksköterskor. Många sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap om olika kulturer. Diskussion: Upplevelserna av att kommunicera med patienter från en annan kulturell bakgrund kunde variera utifrån vårdkontexten. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde många hinder och problem i kommunikationen och med de hjälpmedel som fanns tillgängliga. Det krävs mer kunskap och utbildning inom transkulturell omvårdnad och användning av tolk i vårdsamtal. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Vid årsskiftet 2019 var antalet utrikes födda i Sverige över två miljoner. Invandringens kraftiga tillväxt gör att patienter med annan språktillhörighet blir allt vanligare inom hälso- och sjukvård. För att möjliggöra kommunikationen mellan sjuksköterska och patient vid språkliga barriärer krävs det att varje patient bemöts utifrån sin egen förutsättning. Kommunikationen är nyckeln för att sjuksköterskan och patienten ska förstå varandra och vid språkliga barriärer bör tolk anlitas för att bedriva god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter och strategier av att vårda patienter med annan språktillhörighet.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vårdvetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Den kvalitativa litteraturstudien resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier. Huvudkategorier var ”Konsekvenser av språkliga barriärer”, ”Att använda tolk”, ”Att finna egna strategier och verktyg” och ” Följder av språkliga barriärer”.  Slutsats:  Språk- och kulturella barriärer är ett hinder för ömsesidig förståelse i det vårande mötet. Strategier likt tolk, kroppsspråk, medkänsla, teknikutrustning och ord på patientens språk visar sig vara viktiga hjälpmedel vid språkliga barriärer. Sjuksköterskan erfar att språkliga barriärer trots sin negativa påverkan resulterade i en personlig utveckling och kulturell kompetens.

No description available.

Bakgrund: Miljoner av människor rör sig ständigt mellan länder av olika orsaker. Det är vanligt att sjuksköterskor vårdar och bemöter människor med en annan kulturell bakgrund. Forskning visar på att hälsoproblem hos migranter skiljer sig från den inhemska befolkningen. Således är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om olika kulturer för att tillgodose unika behov och därmed uppfylla en säker och personcentrerad vård. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 resultatartiklar. Resultat: Utfallet resulterade i två teman: Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienterna och Erfarenheter av kulturella olikheter med tillhörande underteman. Konklusion: Resultatet visade på att språket var en viktig del av kommunikationen, när det fanns språkbarriärer var det svårare att skapa en relation med patienten. När kulturell kompetens saknades upplevde sjuksköterskorna detta vara ett hinder som kunde skapa en osäkerhet i omvårdnaden. Erfarenheten i mötet med patienterna visade på att religion och olika preferenser kunde upplevas frustrerande samt tidskrävande, vilket kunde leda till etiska dilemman. / Background: Millions of people are constantly migrating between countries for various reasons. It is common for nurses to care for and treat people with a different cultural background. Research shows that the health problems of migrants differ from the domestic population. Therefore, it is important that the nurse possesses knowledge of different cultures to meet unique needs to meet a safe and person-centered care. Purpose: was to shed light on the nurses' experiences of caring for patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a general structured literature review with an inductive approach based on 12 result articles. Results: The outcome resulted in two themes: Experiences of difficulties in meeting patients and Experiences of cultural differences with associated sub-themes. Conclusion: The result showed that language was an important part of communication, when there were language barriers it was more difficult to create a relationship with the patient. When cultural competence was lacking, the nurses perceived this as an obstacle that could create uncertainty in nursing. The experience in the meeting with the patients showed that religion and different preferences could be experienced as frustrating and time-consuming, which could lead to ethical dilemmas.

No description available.

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité. / Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

Bakgrund Globalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Metod En litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Studiens syfte har styrt sökningsstrategier och valet av databas (CINAHL Complete, PubMed, Medline, PsycINFO och Cochrane Library) i artikelsökning som har resulterat i 15 utvalda artiklar. Resultat Resultat har utformats som två huvudteman. Det första huvudtemat är barriärer för transkulturell palliativ omvårdnad såsom ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Kommunikationssvårigheter mellan aktörer kan bli ytterligare komplicerade vid användning av tolkar samt kan skapa etiska dilemman vid informationshantering. Det andra huvudtemat är strategier för att göra transkulturell palliativ omvårdnad mer effektiv såsom utbildning, träning och rekrytering av vårdpersonalen, önskan att ge den bästa möjliga omvårdnaden till patienten samt bättre samarbete mellan aktörerna. Slutsats I möte mellan sjukvårdspersonalen och patienter med olika kulturell bakgrund kan missuppfattningar eller missförståelse på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter uppstå. Det krävs en hög kompetens hos vårdpersonalen för att hantera dessa möten och skapa en bra omvårdnad för alla patienter inom palliativ vård oavsett kulturella skillnader. Kulturell kompetens ligger till grund för att kunna bedöma och hantera dessa problem för att erbjuda palliativ omvårdnad med transkulturell inriktning. Nyckelord: kulturell kompetens, palliativ omvårdnad, transkulturell palliativ omvårdnad.