Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård. Att använda tolk kräver att sjuksköterskans har kompetens och kunskap om hur man kommunicerar genom tolk för att kunna överbrygga kommunikationshinder. Resultatet visar att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar vid transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans kunskap om kulturella skillnader är viktigt för att kunna undvika missförstånd och konflikter.  Resultatet visar också att medvetenhet, kulturell sensibilitet, patientens autonomi och familjen, är de faktorer som har betydelse för att kunna ge en god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Uppsatsen visar att sjuksköterskans generella kunskap om kulturell känslighet, respekt och öppenhet för olika kulturella skillnader och empati kan vara viktiga förutsättningar för att undvika kulturella utmaningar i transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans förmåga att ge vård som är individanpassad med ett holistiskt synsätt för patientens situation och god kommunikation är viktigt för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. / Sweden has become a multicultural country which means that nurses encounter patients from diverse cultural backgrounds that in need of palliative care, this makes it important to examine the ability of nurse on how to deal with difficulties that may occur in the caring for patients in transcultural palliative care.The purpose of this study is to describe nurse’s experience in transcultural palliative care. A literature review based on 11 articles describing nurse’s experiences in transcultural palliative care. The articles used in the study are qualitative articles and has been researched in the database CINAHL, Medline and PubMed.The results show that communication has a vital part in providing a quality care for patients with different cultural backgrounds. An understanding of the patient's verbal and non-verbal communication is essential in order to create a good relationship between the nurse and the patient in palliative care. Using an interpreter requires that the nurse has the skills and knowledge of how to communicate through an interpreter in order to overcome communication barriers. The results show that different cultural beliefs can create challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's knowledge of cultural differences is important in order to avoid misunderstandings and conflicts. The result also shows that awareness, cultural sensitivity, patient autonomy and the family, are the factors that are important to give a good transcultural nursing in palliative care.The thesis shows that nurses' general knowledge about cultural sensitivity, respect and openness to different cultural differences and empathy may be important prerequisites for avoiding cultural challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's ability to provide care that is personalized with a holistic view of the patient's situation and good communication is essential in order to perform good transcultural nursing in palliative care.

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad. / Aim: The study focuses on advanced trained psychiatry nurse’s experiences of transcultural nursing in psychiatric care. Method: The study was conducted using a qualitative method of individual semistructured interviews. Nurses working in psychiatric care could share experiences of transcultural nursing. Results: In the result, one finding was that nurses perceive differences oflanguage as a barrier in the care, because communication is central in psychiatriccare. Religious and cultural beliefs and practices may also have an impact on the meeting with a patient from a different culture. There is opportunity for enhanced mutual understand when relatives are involved in the care. They can provide more information as well as support to the patient. Interpreters are used to solve communication problems; however they are not engaged as often as they should, due to the cost. Conclusion: That nurses, to a large extent, have been able to take into account patient’s wishes and thereby been able to offer the best possible treatment optionsto the patient. The study finds that nurses in general need a wider knowledge of transcultural nursing.

China is the world´s most populated country with a high percentage of old people. The happiness of old people in Eastern countries is related to the living situation and the family concept. China´s sprit of filial piety and the rules from the government are saying that care for old people is the responsibility of adults in China. Given the country´s rapid development and skewed population growth, Chinese adults have a hard time balancing expectations from their old parents and the demands from the modern society.  The aim of this study was to explore Chinese adults´ perceptions of old Chinese people and the traditional care taking of old people in China today. This is a qualitative study, with four semi-structured interviews with four back-office Chinese adult workers aged between 25-40 years. The interview was conducted in a manufacturing company in Shenzhen and lasted between 25-35 minutes. In the analysing of the data a qualitative content analysis by Yin (2013) was used.  The resultat of this study shows that the respect for the culture is important for the well-being of the old people in China. Old Chinese people consider the financial support from the sons as a proof of a successful Chinese family and that the Chinese people are forced to adapt to the rapid development even within the care taking of old people in China. The result discussion is based on the context of the human being and the theory, Transcultural Care, of Madeleine Leininger and with reflections from previous research. Brought to attention from the discussion was that old people felt a strong need of having their culture respected and valued in order to perceive themselves and to be perceived by others as a valuable human being.  A nurse needs to understand that cultures are inconsistent and at the same time respect the cultural heritage of a patient, and thereby understand the patient as cultural being. The individual culture emerge in a patient when the nurse understands the patient as the individual he/she is. Only then can the nurse offer care which leads to individual well-being, for both old and young people. / Kina är världens mest befolkade land med en stor andel äldre. Äldre människors upplevelse av lycka i östländer relateras ofta till deras boende situation och deras känsla av familjesamhörighet. I Kinas finns den ständiga andan av respekt för sina äldre där också regering säger att det är de vuxna kinesernas ansvar att vårda sina äldre. Den snabba utvecklingen i landet och den skeva befolkningsväxten har resulterat i att vuxna kineser har fått det svårt att balansera kraven som de äldre ställer med kraven från landets samhälleliga moderniseringsprocess.  Syftet med studien var att utforska vuxna kinesers uppfattning av äldre kineser och den traditionella äldrevården i Kina idag. Detta är en kvalitativ studie, med fyra semi-strukturerade intervjuer med kontorsanställda, vuxna kineser i åldrarna 25-40 år. Intervjuerna varade mellan 25-35 minuter och utfördes på ett produktionsföretag i Shenzhen. I analysen av datan användes en kvalitativ innehållsanalys med ramar från Yin (2013).   Resultatet av studien visade att respekten för kulturen var viktig för äldre kinesers välmående. Att det finansiella stödet från söner fungerade som ett bevis för familjelycka och att det kinesiska folket har tvingats anpassa sig till den snabba utvecklingen när det gäller vårdandet av äldre kineser.  Resultatet har diskuterats med tidigare forskning och kring den transkulturella omvårdnadsteorin av Madeleine Leininger med fokus på konsensusbegreppet människan. Utifrån denna diskussion framkom det att äldre personer har ett starkt behov av att få sin kultur respekterad och värdesatt för att kunna uppfatta sig själv och bli uppfattad av andra som en värdefull människa. Sjuksköterskan måste förstå att en kultur är föränderlig och samtidigt respektera den nuvarande kulturen hos patienten och på så vis förstå varje patient som en kulturell varelse. Individens kultur uppenbarar sig först när man förstått personen. Först då kan sjuksköterskan erbjuda vård som leder till individuellt välbefinnande, för såväl äldre som yngre patienter.

Bakgrund: Allt fler nyanlända och asylsökande söker vård i Sverige. Många bär på traumatiska upplevelser av att fly sitt hemland och lämna sin trygghet. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande och flertalet kommer vara i behov av att söka sjukvård i Sverige som i sin tur har skyldighet att ge var och en den vård de behöver, på lika villkor. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) relaterat till flyktingtrauma. Metod: Studien utfördes som en intervjustudie på livsvärldsteoretisk grund och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat “Svåra möten som berikar” framträdde med fyra subteman där sjuksköterskorna beskriver upplevelser av att känna sig begränsad och inte räcka till i sin vårdande roll, behovet av att bygga relationer till patienter, tyngden av att bära någon annans lidande, men också den hedrande känslan av att få ta del av någons lidande. Sjuksköterskorna beskriver vidare en känsla av att dessa patienter inte får vård på lika villkor och att det finns ett behov av mer kunskap om transkulturell psykiatri och dess roll i vårdandet av denna patientgrupp. Diskussion/Slutsats: Trots sjuksköterskans välvilja om att vårda och göra gott krävs ytterligare kunskap kring området transkulturell psykiatri för att kunna anta de utmaningar dagens hälso-sjukvård står inför. Verksamheter bör därför prioritera tillgång till reflektion och stöd på arbetsplatsen, ombesörja att rätt profession befinner sig på rätt plats samt lägga vikt vid kompetensutveckling.

Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land är det vanligt att sjukvårdspersonalen träffar och ger vård till patienter med utländsk bakgrund. Invandrarna har oftast med sig en annan kultur som uttrycks med ett annat beteendemönster såsom religiösa övertygelser och språk. Enligt litteratur och tidigare forskning beaktas inte den andliga och kulturanpassade vården av sjukvårdspersonal, fastän det finns modeller för transkulturell omvårdnad som är tillgängliga. Detta skapar onödiga lidanden för de individer som har ett annat kulturellt ursprung, därför är det viktigt att sjuksköterskorna tar hänsyn till olika faktorer som påverkar vårdandet. Syftet med studien var att beskriva vilka tankar och upplevelser patienter med utländsk bakgrund har kring migration, hälsa och ohälsa samt när de möter sjukvården. Författarna valde att göra en litteraturöversikt för att undersöka befintlig kunskap inom detta område. Fjorton artiklar analyserades. I resultatet identifierades 11 teman fördelade på tre områden: Att vara invandrare, Förväntningar och Mötet med vården. Det framkom att ämnet är väldigt komplext. Tidigare erfarenheter, integrering, traditioner och religioner var avgörande för hur patienter upplevde vården och vad de kände. Bemötande upplevdes i stort sett bra, men det framkom att problem i kommunikationen var den mest hindrande faktorn. Ibland upplevde patienterna diskriminering, vilket innebar att vårdarens kulturella kompetens var ofullständig. I diskussionen framkommer att vården bör vara personcentrerad och fokusera på patienternas livsvärld. Inom ramen för livsvärlden är patientens erfarenheter, kulturella traditioner och religion i centrum. Vårdgivarens perspektiv uppmärksammas och resonemangen ledde fram till att kulturella skillnader och språkhinder utgör de gemensamma problemen. Den kulturella kompetensen inom vården är därför såväl utmanande som betydelsefull för att kunna tillfredsställa en bra och jämlik vård.

Bakgrund: I dagens mångkulturella samhälle är det vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården att sjuksköterskan och patienten inte talar ett gemensamt språk. Detta kan vara vanligt när sjuksköterskan möter patienter som nyligen har immigrerat till ett land. Språkbarriärer mellan sjuksköterskan och patienten kan påverka den personcentrerade omvårdnaden negativt, därför är det av intresse att undersöka sjuksköterskornas erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter inom hälso- och sjukvården där ett gemensamt talat språk saknas. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Vid kvalitetsgranskning av de vetenskapliga artiklarna användes William et al. (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av analysmetod användes för att analysera materialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Resultatet i studien mynnade ut i tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorier som framkom var Fördelar och nackdelar med tolkanvändning, Strategier vid icke- verbal kommunikation samt Otillräcklig utbildning och kunskap. De sju underkategorier som framkom var Auktoriserad tolk, Anhöriga som tolk, Personal som tolk, Kroppsspråk, Tekniska hjälpmedel, Önskan om mer utbildning och Behovet av kunskapsutveckling. Slutsats: Sjuksköterskorna hade både positiva och negativa erfarenheter av att möta patienter där ett gemensamt talat språk saknas. Det finns ett behov av att förbättra situationerna som kan uppstå när sjuksköterskan möter dessa patienter. Detta kan förbättras genom att se till att ge sjuksköterskorna möjlighet till mer utbildning inom interkulturell vård och kommunikation.

Bakgrund: Sverige blir allt mer multikulturellt, vilket leder till ökade krav på sjuksköterskans kulturella kompetens för att tillhandahålla kulturell och individanpassad vård till patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Fjorton original vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Huvudkategorier; “Utmaning i vårdandet och Blandade känslor i mötet” Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att vårda patienter med annan kulturell bakgrund på grund av språkbarriärer. Informationsutbytet upphörde vilket även kan försämra vårdkvaliteten. De kulturella skillnaderna bidrog till att sjuksköterskorna kände sig oförberedda, osäkra samt oroliga inför mötet med dessa patienter. Bristande kulturell kompetens orsakade osäkerhet hos sjuksköterskorna. De upplevde att de saknade kunskap och förståelse för kulturella skillnader. Diskussion: Språkbarriär, kulturella skillnader samt brist på kulturkompetens diskuteras utifrån Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Transkulturell omvårdnad handlar om att lära sig hantera olikheter och visa förståelse, samt utföra omvårdnadsarbete med känslighet samt på ett kulturellt lämpligt sätt. Slutsats: Sjuksköterskans kulturkompetens är bristande. Utbildning som har till syfte att stärka den kulturella kompetensen är därför avgörande då kulturell kompetens är en nödvändighet för att kunna bedriva vården utifrån ett holistiskt synsätt. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-08</p>

Bakgrund: I takt med globaliseringen och migrationen blir Sverige ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket ökar antalet transkulturella vårdmöten inom hälso-och sjukvården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar svårigheter relaterade till patienters kulturella och språkliga bakgrunder. Genom kännedom om och förståelse för hinder och möjligheter kan sjuksköterskor utveckla den kunskap och kompetens som behövs för främjandet av transkulturella vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på en kvantitativ och 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar är utförda i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Resultat: Litteraturöversikten visade att vid transkulturella vårdmöten hade vissa sjuksköterskor ett holistiskt förhållningssätt vilket underlättade en förtroendefull vårdrelation med patienterna. Däremot ledde bristande kulturkompetens som sjuksköterskorna upplevde till en ständig utmaning och osäkerhet vid möte med patienter från andra kulturer. I dessa situationer ansåg sjuksköterskorna att missförstånd, misstolkningar eller felaktig patientvård kunde uppstå. Kroppsspråk, ögonkontakt och empati ansågs som viktiga redskap för att kompensera för språkbarriären och att ha resurser i någon form av tolk var önskvärt.Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att ha en helhetssyn på människan underlättar vårdrelationen vid transkulturella vårdmöten. De beskriver även att vårdmöten präglas av svårigheter som uppkommer från kulturella och språkliga missuppfattningar som äventyrar vårdkvaliteten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får de resurser som behövs i form av kunskap, tid och tolk som kan främja ett systematiskt arbetssätt vid transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården. / Background: Due to globalization and migration, Sweden increasingly becomes a more multicultural society, which in turn increases the number of transcultural encounters taking place in the healthcare. Research has indicated that nurses experience difficulties facing the patients’ cultural and lingual background. Through awareness and appreciation of the challenges and opportunities, the nurses can develop knowledge and competence required for the promotion of transcultural care encounters. Aim: The purpose of the literature review is to describe the nurses’ experiences of transcultural encounters in health care. Methods: The study were conducted as a literature review and was based on one quantitative and 14 qualitative scientific articles. Searches are performed in the databases CINAHL, PubMed and SveMed+. Result: The literature review showed that during transcultural care some nurses had a holistic approach which facilitated a trusting relationship with the patients. On the other hand, the lack of cultural competence that the nurses experienced led to a constant challenge and uncertainty when encountering patients from other cultures. In these situations the nurses considered that misunderstandings, misinterpretations or incorrect patient care could occur. Body language, eye contact and empathy were considered important tools to compensate for the language barrier, and to have resources in some form of interpreter was desirable. Conclusion: Nurses describe that having a holistic view of the human being facilitates the care relationship in transcultural care encounters. They also point out that difficulties arise related to cultural and linguistic misconceptions which jeopardize the quality of the healthcare. Consequently, it is important that resources such as knowledge, interpreter and required time are made available for the nurses in order to promote a systematic approach during transcultural care encounters in the healthcare sector.

Bakgrund: På grund av olika omständigheter flyr allt fler människor från ett land till ettannat land. Sverige är ett av de länder som tagit emot fler invandrare under de senaste åren.Detta leder i sin tur till att vårt samhälle blir ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturelltsamhälle ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor står framför nyautmaningar i vårdandet av patienter med annan kulturell bakgrund. Det är av stor vikt attsjuksköterskor har kulturell kompetens samt kan kommunicera med patienter som inte harett gemensamt språk.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med annankulturell bakgrund.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv ansats, som är baseradpå tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Insamling av data gjordes genom att användadatabasen Medline via sökmotorn PubMed. Data analyserades genom att använda tematiskdataanalysmetod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar när de vårdadepatienter med annan kulturell bakgrund. Dessa utmaningar och lösningsstrategier har delatsi tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa huvudteman är: upplevdakommunikationshinder och lösningsstrategier, upplevda kulturella och etniska skillnadersom leder till etiska dilemman och upplevda brister i mötet med patienter från annankultur.Slutsats: Många sjuksköterskor känner sig osäkra och obekväma när de vårdar patientermed annan kulturell bakgrund och detta beror ofta på brist på kunskap, kommunikationsbarriärer och kulturskillnader som leder till missförstånd. Lösningsstrategierna är attsjuksköterskan behöver vara utrustad med kunskap om den transkulturella omvårdnadenför att kunna ge likvärdig och kvalitativ vård till alla. För att kunna ge bästa möjligaomvårdnad behövs också en fungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patientoch detta leder i sin tur till en ökad säkerhet, trygghet samt välbefinnande hos patienter.

No description available.