BAKGRUND: Invandrare i Sverige har nedsatt hälsa i högre grad än inrikes födda svenskar, framför allt bland kvinnor och äldre. Arabisktalande personer från mellanöstern härstammar från en kultur långt från den svenska, vilket kan ge upphov till missförstånd i vården. Kulturella skillnader och brister i kommunikation kan leda till en icke tillfredsställande vård. Forskning tyder på att vårdgivare bör öka sin kulturella kompetens, det vill säga lära sig att belysa dessa skillnader. SYFTE: Syftet var att beskriva hur arabisktalande kvinnor från Mellanöstern upplever mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. METOD: Metoden som valdes för datainsamling var en kvalitativ intervjumetod då beskrivning av personers upplevelser söktes. Sex intervjuer genomfördes med kvinnor, i åldern 55 år och äldre, härstammandes från Mellanöstern, med erfarenhet av inneliggande somatisk vård på sjukhus i Sverige. Intervjuerna skedde på arabiska och transkriberades till svenska för att sedan analyseras utifrån kvalitativ metod. RESULTAT: Informanterna beskrev mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård utifrån synen på sjuksköterskans roll, bemötande samt kommunikation. De hade positiva erfarenheter av dessa möten, även om de hade svårt att identifiera alla yrkesroller de mötte på sjukhuset. Sjuksköterskorna beskrevs framför allt som snälla och en återkommande beskrivning var att de liknade änglar, även om de i enstaka fall kunde uppfattas som elaka. Sjuksköterskorna uppfattades som kompetenta och professionella. Informanterna kommunicerade med sjuksköterskorna genom kroppsspråk, enstaka ord och med hjälp av ögonen. Behovet av språklig kommunikation med sjuksköterskan ansågs inte vara stort, då dennes utbildande roll ej lyftes fram. SLUTSATS: Arabisktalande kvinnor i studien har en positiv bild av mötet med sjuksköterskan inom svensk hälso- och sjukvård. Personliga egenskaper hos sjuksköterskorna betonades framför professionsrelaterade. Kulturella skillnader identifierades i synen på sjuksköterskan som yrke men de svenska sjuksköterskorna levde upp till de värdegrunder informanterna betonade. Dessa var framför allt snällhet och respekt. Informanterna antog en passiv roll i mötet med sjuksköterskan, lät sig omhändertas men såg inte sjuksköterskan som utbildare. De hade svårt att skilja olika yrkesroller åt, varför ett utbildningsbehov i svenska vård- och hälsosystemet kunde identifieras.

Antalet utlandsfödda i Sverige ökar och det ställer höga krav på hälso ochsjukvården. Studier har visat att utrikesfödda har en sämre hälsa änsvenskfödda och att språkbarriärer är en bidragande faktor till detta. När patientoch sjuksköterska saknar ett gemensamt språk utgör det ett hinder för adekvatkommunikation dem emellan vilket kan påverka kvaliteten på vården.Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer och hanterandet av dessa i mötet med patienter som talar ett annat språk.Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansatssom genomgått tematisk analys. Ur resultatet framkom att språkbarriärer försvåradeinformationsutbytet mellan sjuksköterska och patient, utgjorde ett hinder för godomvårdnad samt påverkade den terapeutiska relationen mellan sjuksköterska ochpatient. Gällande hanterandet av språkbarriärerna använde sig sjuksköterskor avolika strategier. Auktoriserade tolkar ansågs vara bäst lämpade att utföra tolkningmen på grund av tolkbrist användes ofta anhöriga eller vårdpersonal istället. Ävenandra metoder så som gester eller förenklat språkbruk kunde underlättakommunikationen mellan sjuksköterska och patient. I den transkulturella vårdkontexten var språkbarriärer det största upplevda problemet för sjuksköterskor vid omvårdnaden av patienter. Språkbarriärerna gjorde det svårt att ta anamnes samt bedöma patienternasvårdbehov vilket äventyrade patientsäkerheten. Sjuksköterskorna fick dessutomägna en stor del av arbetstiden åt att försöka överbrygga språkbarriärerna iställetför att vårda patienterna vilket sänkte kvaliteten på omvårdnaden. / The number of immigrants in Sweden is increasing which sets high demands on health care. It has been shown that immigrants have poorer health than those born in Sweden and that language barriers play a significant part in this. In lack of a mutual language the nurse and patient cannot communicate sufficiently with each other, which may affect quality of care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences with language barriers and their strategies to overcome them when caring for linguistically diverse patients. This literature review consists of 11 qualitative articles that underwent thematic content analysis. The result shows that language barriers impeded on the exchange of information between the nurse and patient. It was hampering for the quality of care and prevented the establishment of a therapeutic nurse-patient-relationship. In order to overcome the language barriers nurses used a series of strategies. Authorized interpreters were considered best suited for interpretation but because of limited access family members or other hospital staff was often used instead. Other methods such as gestures or simplified language could also help facilitate communication between the nurse and patient. Language barriers were perceived to be the biggest challenge for nurses when caring for linguistically diverse patients. Language barriers made it difficult to get full history and make assessments, which endangered the patients’ security. Bridging the language barriers was time consuming, which meant the nurses could provide less care for their patients and therefore quality of care decreased.

Sverige är ett av de främsta målländerna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vårdpersonal att möta och vårda en mångfald av flyktingar bland annat inom primärvården dit de först vänder sig när de har behov av sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa flyktingars egna upplevelser av primärvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningen hur flyktingarna upplever vården och bemötandet inom primärvård. Studien är en kvalitativ empirisk studie. Sex kvinnliga flyktingar på en Komvuxenhet i södra Skåne intervjuades. Som analysmetod användes Burnards (1991) tillvägagångssätt av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att flyktingars upplevelser av vård inom primärvården var såväl positiva som negativa. Dock var de negativa upplevelserna övervägande. De negativa upplevelserna utgjordes bland annat av missförstånd och problem med tolk, missnöje med vården på grund av långa väntetider, misstro mot patienten, schablonmässig behandling. De positiva upplevelserna var snabb och tillgänglig vård, positivt bemötande av flyktingar och belåtenhet med behandlingen. Resultatet av studien kan vara till hjälp för bland annat personal och ansvariga på vårdcentralen för att förstå flyktingarnas situation och deras vårdbehov och därmed förbättra deras vård. / Sweden is one of the leading target countries of refugees. For this reason health care personnel will meet a great number of refugees in the Primary Health Care where refugees turn to primarily when they are in need of care. The aim of this study was to illuminate the refugees´ own health care experiences. From the aim of this study the question: “How do refugees experience care and treatment in Primary Health Care?” was formulated. This study is of qualitative and empirical nature and was carried out by conducting semi-structured interviews with six female refugees from a municipal adult education unit in southern Scania. The result of this study showed that refugees´ care experiences within the Primary Health Care were both positive and negative. However the negative experiences dominated the positive ones. The negative experiences comprised of among other things: misunderstanding and problem with interpreters, discontentment about the care due to long waiting times, mistrust against the patient, stereotyping treatment. The positive experiences were fast and accessible health care, positive treatment of refugees and satisfaction with the treatment. The result of this study can be of help for health care personnel in the health centre to understand the refugees´ situation and care needs and therefore improve their care.

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation. / Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

Bakgrund: En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient är en grundförutsättning för god omvårdnad. För att uppnå en jämlik och personcentrerad vård är det viktigt att göra sig förstådd och blir förstådd. I olika kulturer har människor olika värderingar och normer gällande synen på hälsa vilket kan innebära att språkbarriärer kan vara ett hinder för denna förståelse.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid omvårdnad av patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med en systematisk sökstrategi av artiklar och endast artiklar med kvalitativ data inkluderades. Analysen genomfördes med en tematisk, manifest analys enligt Braun och Clarke.  Resultat: Vid analysen har tre teman arbetats fram. Utmaningar med språkbarriärer och kommunikation med tolk samt patientens integritet- och säkerhet.  Slutsats: Språkbarriären och bristen på tid innebar att sjuksköterskorna fick använda sig av informella tolkar. Detta innebar sänkt patientenssäkerhet och ökad arbetsbörda för sjuksköterskorna. Brist på att förstå och bli förstådd resulterade i en sämre delaktighet i sin vård och avsaknad av person centrerad vård. Det krävs mer utbildning för sjuksköterskor när det finns språkbarriärer och bättre tolktillgängligheter samt ökad vilja för sjuksköterskorna att finna strategier för att arbeta när det finns språkbarriärer. / Background: Good communication between nurse and patient is a basic prerequisite for caring for patient. In order to achieve equal and person-centred care, it is important to make yourself understood and to be understood. In different cultures, people have different values ​​and norms regarding health, which can mean that language barriers can be an obstacle to this understanding. Aim: The aim of this study was to shed light on nurses´ experiences of language barriers when nursing for patients with a different cultural background. Method: A general literature review was conducted with a systematic search of articles and only articles with a qualitative approach was included. The analysis was carried out with a thematic, manifest analysis according to Braun and Clarke. Results: In the analysis, three themes have been developed. Challenges with language barriers and communication with an interpreter as well as patient privacy and security. Conclusions: Language barrier and lack of time were the reason why the nurses used informal interpreters. This has been shown to mean reduced patient safety and increased workload for the nurses. Deficiencies in understanding each other and being understood led to patients' poorer participation in their care and poorer person-centred care. More training is required for nurses when there is a language barrier and better availability of interpreters as well as increased willingness to overcome language barriers.

Bakgrund: Sverige är mångkulturellt. En kultur är något som utvecklats över tid och påverkar alla aspekter i det dagliga livet. Döden väcker många gånger existentiella frågor och i ett mångkulturellt land som Sverige förekommer flertalet olika traditioner och livsåskådningar. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskan är lyhörd och har kunskap om olika kulturella bakgrunder. Forskning tyder på att mer kunskap och utbildning i transkulturell omvårdnad behövs för att kunna ge en individuellt anpassad palliativ vård. Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter från annan kulturell bakgrund inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 15 vetenskapliga artiklar, hämtade från CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades enligt Sophiahemmets tolkning av Caldwell´s ramverk. Utifrån utvalda artiklar gjordes en tematisk analys med inspiration av Braun och Clark. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna många gånger ansåg familjens delaktighet var större hos personer med transkulturell bakgrund och att det var viktigt att involvera flera familjemedlemmar i vården. Det var ofta speciellt framträdande i läkemedelsbehandling med opioider. Sjuksköterskorna ansåg sig behöva ökad kulturell medvetenhet i form av formell och informell kunskap och utbildning för att kunna bemöta svårt sjuka personer med annan kulturell bakgrund inom palliativ vård. Kommunikationen kunde vara begränsad genom språksvårigheter, språkbarriärer eller genom att sjuksköterskorna och patienterna med familjer inte hade samma syn på vad som skulle pratas om kring döden. Genom relation med patienten och dennes närstående skapades respekt för kulturella olikheter. En ökad kunskap och förståelse kring traditioner och ritualer i samband med döden underlättade för sjuksköterskorna i arbetet. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose behoven hos svårt sjuka personer med palliativa vårdbehov och annan kulturell bakgrund behövs ökad kulturell medvetenhet, utbildning och kunskap. Att kunna samtala och förstå varandra utan språkbarriärer är viktigt.

Bakgrund: I dagens samhälle med globalisering och en ökad invandring från andra länder så interagerar olika individer och grupper som inte har samma livsåskådning, tro ellervärderingar. Detta skapar ett ökat behov för en palliativ vård som är betydligt mer kulturkänslig, där sjuksköterskan och det multidisciplinära teamet kan bemöta både patienter från en annan kulturell etnicitet i ett palliativt skede och deras närstående på ett icke-dömande sätt. Konflikter och etiska svårigheter i omvårdnaden av dessa patienter kan riskera att påverka livets sista tid negativt. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskan och det multidisciplinära teamets utmaningar i mötet med patienter från en annan kulturell etnicitet i palliativt skede. Metod: Studien är genomförd som en induktiv litteraturöversikt. Femton artiklar inkluderades och en tematisk innehållsanalysen utfördes enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Fyra huvudteman utformades i resultatet. Resultatet visade på utmaningar i det palliativa mötet, i kommunikationen, kulturell kompetens och kulturella utmaningar med patienter från en annan kulturell etnicitet. I det palliativa mötet framkom det att ordet palliativ inte har någon tydlig översättning inom flera olika språk och kulturer, vilket försvårade för sjuksköterskan och teamets i deras arbete. Kommunikation visade att det var svårt att göra ett bra arbete när man multidisciplinärt team varken kunde förmedla eller få korrekt tolkad information gällande sjukdomen, symtom eller förlopp till patienten. En kulturell medvetenhet var av stor betydelse samt vikten av att en god kulturell kompetens inom hela teamet var av stor vikt för att kunna bemöta och ge dessa patienter från en annan kulturell etnicitet i palliativt skede och deras närstående en god vård. Slutsats: Det framkom att både sjuksköterskan och teamet upplevde svårigheter med att möta och vårda patienter från en annan kulturell etnicitet och deras närstående på grund av kommunikationshinder och kulturella skillnaderna. Resultatet påvisade också att det fanns stora brister i kommunikationen både gällande den språkliga delen och uttrycksdelen men att även den kulturella delen brister. Kunskaper gällande religion och kultur hos personalen samt teamet runt omkring patienten är otillräcklig. / Background: In society today with the globalization and increased immigration from other countries, different individuals and groups who do not have the same outlook on life, beliefs or values interact. This creates an increased need for palliative care that is significantly more culturally sensitive, where the nurse and the multidisciplinary team can respond to both patients from another cultural ethnicity at a palliative stage and their relatives in a nonjudgmental way. Conflicts and ethical difficulties in the care of these patients may have a negative effect on the last days of life. Aim: The purpose is to shed light on the nurse and the multidisciplinary team's challenges in the meeting with patients from another cultural ethnicity in a palliative phase. Method: The study is conducted as an inductive literature review. Fifteen articles were included, and a thematic content analysis was performed according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: Four main themes were formulated in the result. The result showed challenges in the palliative encounter, in communication, cultural competence and cultural challenges with patients from another cultural ethnicity. In the palliative meeting, it emerged that the word palliative doesn`t have a clear translation in several different languages and cultures, which made it difficult for the nurse and the team in their work. Communication showed that it was difficult to do a good job when a multidisciplinary team could neither convey nor get correctly interpreted information regarding the disease, symptoms or course to the patient. A cultural awareness was of great importance and the importance of good cultural competence within the entire team was of great importance to be able to meet and give these patients from another cultural ethnicity in the palliative care stage and their relatives a good care. Conclusion: It emerged that both the nurse and the team experienced difficulties in meeting and caring for patients from another cultural ethnicity and their relatives due to communication barriers and cultural differences. The results also showed that there were major shortcomings in the communication, in terms of the linguistic part and the expressive part, but that the cultural part was also short. Knowledge regarding religion and culture of the staff and the team around the patient is insufficient.

Immigration is today happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. With this fact as a base to our literature review the aim of the study was developed. This was to investigate how immigrants with diabetes mellitus type 2 experience health and to find out the importance of knowledge related to the patients compliance of given advise and prescriptions. On the basis of the aim the following questions of issue was formulated: How do immigrants with diabetes mellitus type 2 experience their health and what knowledge do they possess concerning their illness? and Within which areas of the immigrants life is it important for the nurse to gain knowledge in order to affect and oblige him or her? A critical review of nine scientific articles emerged in three themes that answer the questions of issue. These themes are: Experience of health and illness, Factors that influence the immigrants acting and Religion, culture and communication. The themes of the study support and relates to Leiningers sunrise model. / Invandring sker i Sverige idag i allt större utsträckning och högre krav ställs på den transkulturella omvårdnaden. Med detta som grund utformades studiens syfte som var att genom litteraturstudie undersöka hur invandrare med diabetes mellitus typ 2 upplever hälsa samt kunskapens betydelse för patientens följsamhet till givna råd och ordination. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar Hur upplever invandrare med diabetes mellitus typ 2 sin hälsa och vad har de för kunskap kring sin sjukdom? samt Kring vilka områden i den invandrades liv behöver sjuksköterskan ha kunskap för att på bästa sätt kunna påverka och tillmötesgå denna? Efter att kritiskt granskat 9 vetenskapliga artiklar mynnade resultaten ut i tre teman som svarar på frågeställningarna. Dessa teman är Hälso- och sjukdomsuppfattning, Faktorer som påverkar den invandrades agerande och Religion, kultur och kommunikation. Studiens teman stöttar och anknytes till Leiningers sunrise-modell.

Aim with this literature review is to acqurie knowledge in medical, psychical, psychological and social problems evolving urine incontinence and it´s treatment metods, current legislations and the nurse´s approach towards the patient and transcultural care if the patient comes from another cultural.The results show that this problem affects the women´s life situation enormously above all it brings them a increased social isolation, helpless, sheme, psychological and sexual problems.the nurse should recognise demands and resource with the.by support of diagnostic care, patients can achive good health when there is enough resource patient to be able to support her in her efforts to achive balance i her daily life. / Urininkontinens är ett allmänt förekommande folkhälsoproblem, som upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykiskt problem och för många ett oöverkomligt hinder att föra ett normalt liv ich betraktas som tabu.de kvinnor känner skam eller oro för att inte bli förstådda.Rädslan för att lukta urin föranleder ofta till intensiv tvättning av underlivet.kvinnornas livssituation påverkas i hög grad, framför allt en ökad social isolering, hjälplöshet, skam, sömnsvårigheter, psykisklidande och sexualitet problem, långa sjukskrivningar och även självmordstankar.Sjusköterskans roll är mycket viktigt i detta område.Kommunikation och införmationär en viktig del i att skapa ett förtroende och en värdefull miljö, där patienten kan känna sig betrodd och tillåtelse till att tala öppet om sitt problem. Transkultuella omvårdnad är lika viktigt i sjukssköterskans professionell arbete. Att känna till kulturen och dessa värderingar är viktigt i hennes arbete. sjuksköterska skall identifiera krav och resurser hos patienten för att stödja henne i sill arbete att uppnå balans i det dagliga livet.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvårdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Omvårdnad av romer i vården orsakar många gånger konflikter och missförstånd. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvårdnad. Teoretisk referensram för arbetet är Madeleine Leiningers Sunrisemodell. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska sju vetenskapliga artiklar enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultaten visar att flera faktorer har betydelse för romer i samband med omvårdnad, bl a Familj och släkt, Ålders- och könshierarki, Fördomar och osämja, Kulturella värderingar och livsstil, och Hälsa och sjukvård. Det framgår tydligt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förbättra och utveckla omvårdnaden av romer med hjälp av kulturella förkunskaper. / Svensson, C & Svensson, M. Romanies and Nursing Care. A literature review on specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. Degree Project, 10 credit points. Nursing program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Nursing care of romanies within the health care system often causes conflicts and misunderstandings. The aim of the following review was to investigate what specific factors that may be of importance to romanies in conjunction with nursing care. The theoretical framework of the paper is Madeleine Leininger’s Sunrise Model. The methodology is based on a literature review consisting of seven articles, which have been reviewed according to scientific criteria set up by Polit et al (2001). The results show that several factors have an impact in conjunction with nursing care: Family, Age and Gender related hierarchies, Prejudices and Ill will, Cultural values and Lifestyle, and Health and Health Care. It is evident that increased cultural knowledge may improve and develop the competence of health care personnel, and improve the nursing care of romanies.