<p><p> </p></p><p> </p><p><p>Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med olika kulturell bakgrund. Metoden som användes var en litteraturstudie. Analysen av insamlade data skedde enligt Evans metod. Resultatet mynnade ut i tre övergripande teman; <em>Känslor av otillräcklighet relaterade till kultur och religion</em>, <em>Strävan efter att kunna kommunicera</em> samt <em>Vilja och möjlighet till kunskapsutveckling</em>. I vårdandet av patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskor att kultur och religion hade stor inverkan. Språkliga barriärer sågs som det största hindret i att vårda på ett kulturellt kompetent sätt. Sjuksköterskor uttryckte en vilja och ett behov till kunskapsutveckling i transkulturellt vårdande. Slutsatsen var att bristen på transkulturell kunskap påverkade kvaliteten på vården av patienter från olika kulturer.</p></p> / <p>Today’s multicultural society demands an increased knowledge and understanding of different cultures. Research shows that nurses experience difficulties in relating to patients due to linguistic and cultural differences. A lack of cultural competence leads to conflicts, caused by misunderstandings and misinterpretations. Nurses utter a wish of developing knowledge in transcultural caring. Without this knowledge it’s difficult for nurses to develop a caring relationship with the patient, which in the long run can lead to patients lacking confidence in the healthcare services. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients from different cultural backgrounds. The method used was a literature review. Evans’ method was used to analyze the collected data. Finally the result emerged into three major themes; <em>Feelings of insufficiency related to culture and religion</em>,<em> A strive for the ability to communicate</em> and <em>A will and opportunity for developing knowledge</em>. In caring for patients from other cultures nurses experienced that culture and religion had great influence. Language barriers were seen as the major obstacle for cultural competent caring. Nurses expressed a desire and a need for developing knowledge in transcultural caring. The conclusion was that a lack of transcultural knowledge influenced the quality of the care provided for patients from different cultures.</p>

Dagens mångkulturella samhälle kräver en ökad kunskap och förståelse för olika kulturer. Forskning visar att sjuksköterskor upplever att det är svårt att relatera till patienten på grund av språkliga och kulturella skillnader. Brist på kulturell kompetens leder till konflikter orsakade av missförstånd och misstolkningar. Sjuksköterskor uttrycker en önskan att utveckla kunskap i transkulturellt vårdande. Utan denna kunskap är det svårt för sjuksköterskor att utveckla en vårdande relation med patienten, vilket i längden kan leda till ett bristande förtroende för sjukvården från patientens sida. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med olika kulturell bakgrund. Metoden som användes var en litteraturstudie. Analysen av insamlade data skedde enligt Evans metod. Resultatet mynnade ut i tre övergripande teman; Känslor av otillräcklighet relaterade till kultur och religion, Strävan efter att kunna kommunicera samt Vilja och möjlighet till kunskapsutveckling. I vårdandet av patienter från andra kulturer upplevde sjuksköterskor att kultur och religion hade stor inverkan. Språkliga barriärer sågs som det största hindret i att vårda på ett kulturellt kompetent sätt. Sjuksköterskor uttryckte en vilja och ett behov till kunskapsutveckling i transkulturellt vårdande. Slutsatsen var att bristen på transkulturell kunskap påverkade kvaliteten på vården av patienter från olika kulturer. / Today’s multicultural society demands an increased knowledge and understanding of different cultures. Research shows that nurses experience difficulties in relating to patients due to linguistic and cultural differences. A lack of cultural competence leads to conflicts, caused by misunderstandings and misinterpretations. Nurses utter a wish of developing knowledge in transcultural caring. Without this knowledge it’s difficult for nurses to develop a caring relationship with the patient, which in the long run can lead to patients lacking confidence in the healthcare services. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients from different cultural backgrounds. The method used was a literature review. Evans’ method was used to analyze the collected data. Finally the result emerged into three major themes; Feelings of insufficiency related to culture and religion, A strive for the ability to communicate and A will and opportunity for developing knowledge. In caring for patients from other cultures nurses experienced that culture and religion had great influence. Language barriers were seen as the major obstacle for cultural competent caring. Nurses expressed a desire and a need for developing knowledge in transcultural caring. The conclusion was that a lack of transcultural knowledge influenced the quality of the care provided for patients from different cultures.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där 14,7 % av befolkningen består av utrikes födda personer. Människor från andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förväntningar och beteenden än vad sjuksköterskor vanligtvis möter. Språk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvårdnaden. Syfte: Att utifrån sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Faktorer som framträdde vara av betydelse vid transkulturell omvårdnad var svårigheter i kommunikation, kulturellt baserade beteenden och anhörigas delaktighet. Diskussion: Svårigheter i kommunikationen ansågs vara av betydelse för patienternas delaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskors brist på förståelse för kulturellt baserade beteenden hos patienter och anhöriga ansågs medföra svårigheter i att ge holistisk och individualiserad omvårdnad. Anhörigas delaktighet i omvårdnaden ansågs utgöra en funktion som kan gynna alla parter; sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Slutsats: För att vid svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter kunna göra patienterna delaktiga i omvårdnaden, samt möjliggöra holistisk och individualiserad omvårdnad till patienter med annan kulturell bakgrund, är de anhörigas delaktighet, kommunikationshjälpmedel samt sjuksköterskors kulturella kompetens av betydelse. / Background: Sweden is a multicultural country where 14,7 % of the population persists of foreign born persons. People from other cultures can have different thoughts and needs that can result in that they have different expectations and behaviours than nurses usually meet. Differences in language and culture can generate problems in the nursing care. Aim: By nurses’ experiences describe factors of importance in transcultural nursing in somatic care. Method: The study was conducted as a literature review based on 12 scientific, empirical studies which were quality assessed and analyzed. Results: Factors that appeared to be of importance in transcultural nursing were difficulties in communication, culturally based behaviours and relatives’ participation. Discussion: Difficulties in communication were considered of importance to the patients’ participation in the nursing care. Nurses’ lack of understanding patients’ and relatives’ culturally based behaviours were considered to cause difficulties in delivering holistic and individualistic nursing care. Relatives’ participation in the nursing care was considered to represent a function that can favour all parties; nurses, patients and relatives. Conclusion: To be able to make patients a part of the nursing care when communication difficulties exist, and to enable holistic and individualistic nursing care to patients with other cultural background, the relatives’ participation, communication tools and nurses’ cultural competence is of importance.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. Metod Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod. Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap. Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården. / Aim The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients. Method Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach. Findings The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge. Conclusion Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.

The aim of this study is to point out variations of practices in the relationship between professionals of service occupations and their clients. The material consists of four openly conducted thematic interviews with male professionals who work in the environment of their clients' homes.The main theoretical approach of this analysisis undertaken with ethnicity in mind.The practices identified aim to throw light on the boundaries between the differing cultures of professionals and their clients.The analytical termsboundary reduction and boundary maintenanceare used in this research. The two-stage analysis points out different practicesused, in chronological order, during contact between professionals and their clients. This is followed by a statement of the themes which connect, primarily fromthe professional perspective. The results indicate an intimate connection between intercultural and transcultural aspects through the use of cultural transparancy, which is a strategy connecting different roles, aswell as use of loophole tacticsthat afford the possibility of definingspace, place and relationship. It's illustrated how the professionals operate from "within the structures and worldview" of the client, and this analysis also reveals a glimpse of the potential for cultural changein the meeting between different cultures.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. <strong></strong></p><p><strong>Metod</strong> Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.</p><p><strong>Resultat</strong> Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; <em>kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.</em></p><p><strong>Slutsats </strong>Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården.</p> / <p><strong>Aim</strong> The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients.</p><p><strong>Method </strong>Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach.</p><p><strong>Findings </strong>The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; <em>the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge.</em></p><p><strong>Conclusion </strong>Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.</p>

BAKGRUND: Samhället blir allt mer mångkulturellt. Människor från olika delar av världen immigrerar till Sverige och det är därför av stort värde att känna till dessa människors kulturella bakgrund och trosuppfattning.  Som vårdpersonal är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella kulturella skillnader och bemöta patienten med respekt för att skapa en god vårdrelation. SYFTE: Vårt syfte med denna litteraturöversikt var att undersöka utlandsfödda patienters upplevelse av vårdrelationen med personalen på en vårdavdelning. METOD: En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar granskades för att kunna sammanställa en helhetsbild av det valda ämnet. RESULTAT: De flesta patienterna i artiklarna beskriver olika svårigheter med att skapa en god relation med vårdpersonalen. Två kategorier identifierades: Att inte bli förstådd av vårdpersonal och Att inte känna sig delaktig i vårdrelationen. Från dessa två kategorier framkom fem underkategorier som beskriver på vilket sätt patienterna kände sig missförstådda eller inte kände sig delaktiga i relationen med vårdpersonalen. KONKLUSION: Det finns svårigheter att skapa en god transkulturell vårdrelation mellan patient och vårdpersonal. Patienter beskriver hur de inte alltid blev mötta med samma respekt och kulturella förståelse som de andra infödda patienterna. Detta tyder på att det finns ett behov av bättre utbildning hos vårdpersonalen inom ämnet kulturell förståelse. Vårdpersonalen måste också se till de individuella behoven hos patienterna. / BACKGROUND: The society is becoming more and more diverse in its many cultures. People from all over the world are migrating to Sweden and it is therefore of great worth to be familiar with the cultural background and religious belief of these people. As a caregiver, one must be sensitive to cultural differences and approach patients with respect in order to establish a good relationship. AIM: This paper reports a review of an examination of foreign-born patient’s experience of a caring relationship with the personnel in a care division. METHOD: A literature review was used in this survey, where the findings of thirteen articles were examined to establish an overview of the subject. FINDINGS: Most of the patients in the articles described different challenges in establishing a good relationship with the caregivers. Two main categories were constructed: Not being understood by the caregiver and Not feeling a part of the caring relationship. From these two categories, five sub-categories were formed to describe in what way the patients were misunderstood or not being included in the relationship with the caregivers. CONCLUSIONS: There are challenges in creating a good transcultural relationship between the patient and the caregiver. Patients described how they not always were being met with the same respect and cultural awareness by the caregivers as the native patients were. This implies that there is a need of better cultural education amongst caregivers. The caregivers also need to se the individual needs of the patients.

Bakgrund: Flyktingar lider ofta i hög utsträckning av ohälsa. Arbetet med denna patientgrupp ställer krav på sjukvårdspersonal, vilka bör besitta en djupare förståelse för de individuella behov som kan förekomma hos flyktingar. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att beskriva personalens erfarenheter av arbetet och mötet med patienterna på en vårdmottagning för flyktingar. Metod: Studien är av deskriptiv kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen var samtlig verksam sjukvårdspersonal vid utvald vårdmottagning. Data insamlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Personalen upplevde arbetet på vårdmottagningen som tidskrävande och oförutsägbart. Särskild kompetens som personalen gav uttryck för att de själva besatt var bland annat ett intresse för asylfrågor och transkulturella relationer, erfarenhet av att arbeta med flyktingar samt vana av att samarbeta med tolk. Känslomässiga svårigheter i arbetet som identifierades var bland annat att ta del av patienternas traumatiska bakgrund, samt känslan av otillräcklighet då patienterna många gånger var i behov av mer än bara sjukvård. Patienternas behov av stödsamtal var större än resurserna räckte till. En önskan om utökade personaltjänster och lokaler uttrycktes, dock betonades vikten av att verksamheten skulle förbli en samlad enhet. Slutsats: En medvetenhet om hur kulturella kontexter påverkar människor samt en medvetenhet om sin egen förförståelse och eventuella fördomar, visades vara eftersträvansvärt hos sjukvårdspersonal som vårdar flyktingar. Egenskaper som visade sig vara viktiga hos sjukvårdspersonal, som vårdar flyktingar, var att ha ett öppet förhållningssätt, ett holistiskt synsätt på individen samt en övertygelse om människors lika värde. / Background: Refugees often suffer from a high degree of illness. The work of this group of patients requires that health care professionals should possess a deeper understanding of the individual needs that may affect refugees. Objective: The aim of this study was to describe the staff’s experiences of the work and the meeting with patients at a health clinic for refugees. Method: A descriptive qualitative study using interviews as data collection method. The selection group were all the active health care staff who worked at the clinic. Data were collected using semi-structured interviews. The interviews were transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman’s content analysis. Findings: The staff experienced work at the medical clinic as time consuming and unpredictable. Special skills that the staff expressed that they themselves possessed included an interest in asylum issues and transcultural relationships, experience of working with refugees and accustomed to working with an interpreter. Identified emotional difficulties in the care of refugees was to take part of the patients’ traumatic background, and the feeling of inadequacy when the patients often were in need of more than medical care. Patients’ needs for counseling were greater than available resources. A need for increased staff services and working space were expressed, however the importance of the care unit as one single unit was emphasized. Conclusion: Awareness of how cultural contexts influence people and awareness of her own preconceived ideas and possible prejudices, was found to be desirable of clinicians who care for refugees. Characteristics that proved to be important for health care professionals, caring for refugees, was to have an open approach, a holistic approach to the individual and a conviction of human equality.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården. Metod: Studien gjordes som en litteratursammanställning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet kunde delas in i två teman med tre respektive två tillhörande kategorier. Det första temat; Den kulturellt särskilde patienten förde med sig kategorierna; Kulturellt specifika beteenden, anhörigas medverkan och kommunikation. Det andra temat; Kulturspecifikt bemötande i vården skildrades genom kategorierna; Kulturell medvetenhet och hantering av kulturella möten. Slutsats: De hinder och komplikationer som präglade den transkulturella vården var ofta kopplade till vårdpersonalens upplevda okunskap. De uttryckte ett stort behov av riktlinjer, stöd från arbetsledare och framför allt kunskap inom området. Detta skulle även göra det möjligt att bedriva en god transkulturell omvårdnad i linje med Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. / Background: Multicultural communities have become more common because of the increasing immigration. The diverse cultures bring different values, cultural practices and ways of living than the ones that are common for the majority population. The immigration also leads to a new disease panorama with demands on health care that have not before existed. According to the Swedish Health care law, all care shall be given on the same conditions for all individuals. Leininger´s cultural care theory claims that a professional, culturally appropriate care can be guaranteed if it is based on an individual centered approach and given with a cultural knowledge. Aim: The purpose of this study was to describe the cultural knowledge with healthcare staff and how it influences the health care. Method: The study was made as a literature review of ten scientific articles with a qualitative approach. Result: The result was divided in two themes with three respectively two belonging categories. The first theme; The culturally particular patient, was divided in the categories; Culturally specific behaviors, the presence of relatives and communication. The second theme; Culturally specific treatment in health care was divided in the categories; Cultural knowledge and management of cultural meetings. Conclusion: The obstacles and complications that occurred in the transcultural health care wereoften related to the lack of knowledge that the health care staff experienced. They agreed that aneed for guidelines, support from supervisors and particularly knowledge within the areaexisted. This would also make it possible to accomplish a good transcultural care in the spirit ofLeininger´s care theory.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation. Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet. / Background: Nurses should according to Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, take into consideration the human as a whole, this includes many different parts, among those culture. In a increasingly multicultural society the demands on nurses to practice transcultural nursing increases. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of transcultural awareness in a caring relationship. Method: In a literature review eleven articles were examined and summarized according to similarities and differences. Results: The phenomenon can be clarified by two themes with subthemes. 1) Communication with subthemes; Language barriers, Body language, and Interpreters and Cultural differences with subthemes; Expectations, Relatives and Us and them. Conclusion: To be able to give good care nurses need to see the unique individual and her needs. This requires that nurses sees the person behind the culture and has insight on its influence on human behavior. When this is not taken into consideration the risk of care suffering and defective patient safety increases.