Bakgrund: Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket ställer krav på vården och vårdpersonalen. Grupper som utgör etniska eller kulturella minoriteter har visats ha sämre hälsa och det finns stora skillnader i tillgång till och kvalitet på sjukvården till dessa grupper. Transkulturell omvårdnad definieras som att vårda personer från en annan kulturell bakgrund. Kulturell kompetens betyder att vara medveten om sin egen kulturella kontext och möta patienter med en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt. Syfte: Att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund i Sverige. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats för att få en överblick över kunskapsläget inom området. 13 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Kategorierna Kommunikationens betydelse för en jämlik vård och Utmaningen i att hantera kulturella skillnader framkom. Diskussion: Språkbarriärer gör vårdpersonalen osäker, men jämlik vård förutsätter fungerande kommunikation, med eller utan tolk. För att kunna ge en patientsäker och jämlik vård måste alla patientgrupper oavsett ursprung eller förutsättningar ges ett kulturkompetent bemötande och få personcentrerad omvårdnad av vårdpersonal med bred kompetens.

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete. Patienters uttryck för smärta kunde enligt sjuksköterskor skifta beroende på kultur. Sjuksköterskan upplevde brist i sin transkulturella kunskap och önskade därmed ett ökat kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad. Närstående beskrevs ofta besöka patienten i större grupper vilket upplevdes problematiskt av sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde att patientkommunikationen försvårades när språkbarriärer existerade. Irritation uppstod hos sjuksköterskor och patienter i samband med språkbarriärer. Resultatet presenteras i fyra rubriker; “upplevelser av”; svårigheter i omvårdnaden, kunskap och utbildning, patienters närstående & patientkommunikation. Slutsats: Författarna förväntar sig vårda patienter från en annan kulturell bakgrund men anser att den egna sjuksköterskeutbildningen få verktyg inom området. Litteraturstudien hoppas kunna leda till eftertanke och diskussion hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kring transkulturell omvårdnad. Författarna efterlyser ett bredare och djupare kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad i utbildningar och fortbildningar av redan yrkesutövande sjuksköterskor. / Aim: The aim was to examine how nurses perceive Transcultural nursing. Furthermore, the authors wanted to highlight the quality of the selected articles sampling method and study group. Method: The study have a descriptive design that included 10 qualitative articles, searches were made in the databases; Medline and PubMed, and furthermore manual article search. Results: The results showed that nurses felt that patients from another culture could give rise to complicate the nursing process. Nurses experienced that patients' expressions of pain could vary depending on their culture. Nurses perceived that their Transcultural knowledge was inadequate and desired therefore a greater range of knowledge in the field of Transcultural nursing. Relatives described to often visit the patients in larger groups which the nurse experienced as problematic. Nurses felt that patient communication was complicated when language barriers existed. Irritation in nurse- patient relations occurred when language barriers existed. The results are presented in four headings: "experiences of"; difficulties in nursing, knowledge and education, patients' relatives and patient communication. Conclusion: The authors expect to care for patients from a different cultural background, but feels that their nursing education does not provide sufficient tools in Transcultural nursing. This literature study hopes to lead to reflection and discussion between nurses and other medical professionals in the field of Transcultural nursing. The authors are calling for a broader and deeper range of knowledge for nursing students and professional practicing nurses in the field of transcultural nursing.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier baserade på sjuksköterskors erfarenheter; att ha kulturell kompetens i omvårdnaden, att inte kunna kommunicera, att möta kulturella skillnader i könsroller och att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar. Diskussion: Brister i kommunikationen försvårar omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. Den kulturella kompetensen påverkar förståelsen för dem med annan kulturell bakgrund. Synen på behandling och omvårdnad skiljer sig mellan olika kulturer och påverkas av den kulturella kompetensen. Slutsats: Kommunikationsbrister påverkar hela omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. När en kommunikation fungerar kan sjuksköterskans kulturella kompetens öka och det leder till en bättre omvårdnad, delaktighet från patient och närstående och en ökad förståelse för kulturella skillnader.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge stöd och lindring till döende patienter för att främja livskvalitet oavsett vilken etnisk tillhörighet man har. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och idag möter sjuksköterskor allt fler invandrarpatienter som kan ha olika uppfattning om hälsa, sjukdom, döendet och döden. Detta innebär att det kommer att ställas andra eller nya krav på vårdpersonal. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda invandrarpatienter vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt över elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL Complete, pubMed och SveMed+. Sökord som användes var ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”. Dessa kombinerades i olika konstellationer för att få fram sökträff som svarade på syftet. Resultat: Resultat visar att många sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta invandrarpatienter. Kommunikationssvårigheter var ett vanligt problem vid kulturmöten. Att vara kulturellt medveten, och ha förståelse för kulturer och sedvänjor, samt visa hänsyn till individualitet var enligt sjuksköterskorna viktiga faktorer som kunde förbättra omvårdnad till invandrarpatienter.   Diskussion: Resultatet diskuteras med Leiningers teori som utgångspunkt, hennes teori kan vara till stöd för att bistå invandrarpatienternas kulturella behov. Vidare diskuterades vilken kulturell kompetens som behövs för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad inom palliativ vård. / Background: he aim of palliative care is to provide support and relief to dying patients in order to indorse the quality of life regardless of their ethnical background. We are living a multicultural society and nurses today meet immigrant patients who may hold different understanding about health, illness, dying and death. This means that it will impose different or new requirement for health professionals. Aim:The aim of this study is to describe nurses' experiences of caring for migrant patients in palliative care. Method: The method that was used is a literature review. Eleven qualitative articles were included in this study. Articles were searched in the databases CINAHL Complete, PubMed and SveMed +. Selected keywords were ”transcultural nursing”, ”multicultural”, ”palliative”, immigrants”, ”nurse”, ”experience”, “attitude”.These were combined in different configurations to retrieve a search result that responded to the purpose. Results: The result shows that many nurses felt difficulties to approach immigrant patients. Communication difficulties were the common problem in cultural encounters. To being culturally aware, to understand the cultures and customs, and to take the individuality was as nurses important factors that could improve the care of migrant patients. Discussions: The discussion is based on Leininger's theory and how her theory can be of support to assist immigrant patients' cultural needs. Further discussed about which cultural competence is needed for the nurse to be able to provide good transcultural nursing.

Sammanfattning Bakgrund: Allt fler människor immigrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. När människor från olika kulturer interagerar med varandra ifrågasätts normer och traditioner. Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera detta i omvårdnadssituationer, för att ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige. Syftet är dessutom att beskriva hur datasamlingen gått till i de granskade artiklarna.Design: Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie.Metod: Tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat: Vikten av att se individen i omvårdnadssituationen påtalades i flera artiklar och beskrivningar av kulturella skillnader som påverkade sjuksköterskors erfarenheter belystes. Till exempel var sjuksköterskors erfarenheter av kulturell omvårdnad i Sverige till viss del kopplade till rädslor och fördomar i bemötandet av personer från andra kulturer. Genom utbildning kunde sjuksköterskors syn på transkulturell omvårdnad förändras. I resultatet av den metodologiska frågeställningen framkommer det att semistrukturerade intervjuer var den typ av datainsamlingsmetod som användes mest i föreliggande studie.Slutsats: Rädslor och fördomar kunde ses som hinder mellan sjuksköterskor och patienter. En källa till dessa rädslor och fördomar var de kulturella skillnader som kunde förekomma mellan dessa två parter. Det var därför viktigt att sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt som inbegrep människans kulturella bakgrund, oavsett ursprung. Behovet av utökad kunskap och fortsatt utbildning av transkulturell omvårdnad underströks. / ABSTRACT Background: In our contemporary society there have been an increasing number of people migrating to Sweden. Most of these migrants will at some stage seek medical attentions. Norms and traditions might be questioned when people from different cultures interact with each other; it is in the nurses’ best interest to identify and allay possible conflicts, in a professional way, in order to provide a good care.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of transcultural care in Sweden. Furthermore, it also shows how the reviewed articles collected their data.Design: The study is a literature study.Method: Twelve scientific papers were reviewed and analyzed for this study.Result: The literature study urged the importance of the individuality of each patient in order to avoid consternation in either side. Moreover, the study showed the readers on how to identify possible cultural differences that could reflect and/or model nurses’ transcultural experiences. Nurses’ negative experiences of encountering patients from other cultures in Sweden were partially linked to their fears and prejudices; through transcultural education the nurses’ experience of transcultural care would then be positively changed. The result of the methodological aim proves that semi-structured interviews were most commonly used in the following study.Conclusion: Fears and prejudices could possibly create obstacles between patients and their nurses. One of the main sources of these fears and prejudices is the cultural gap between caregivers and their patients. Therefore, it is crucial for a nurse to have a holistic view while adapting their care depending on their patient’s cultural values. Nonetheless, further education and practice in transcultural care are considered necessary.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård. Den kulturella kompetensen är en ständigt pågående process där sjuksköterskan måste få kontinuerlig utbildning för att bibehålla den kulturella kompetensen. Slutsats: Författarna till denna litteraturstudie anser att det krävs mer undervisning och utbildning inom den transkulturella omvårdnaden. Den ska etableras tidigt under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna bidra till en högkvalitativ vård.

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer från olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvårigheter mellan personer från olika kulturer vilket kändes utmanande och frustrerande. För att underlätta kommunikationssvårigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjälp av tolk, flerspråkig vårdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att många besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förståelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvårdnad på sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bättre redskap att möta patienter från olika kulturer när de börjar arbeta. För redan kliniskt verksamma sjuksköterskor bör de olika verksamheterna förse personalen med utbildning. / Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of communication and cultural manifestations with people from different cultures and to review the selected articles sample and drop-outs.   Method: The present study has a descriptive design. Ten articles with qualitative approach were included. Findings: The results showed that nurses experienced communication difficulties with people from different cultures which was experienced as challenging and frustrating. To facilitate communication difficulties the nurses developed their own strategies and enlisted the help of an interpreter, bilingual healthcare professionals and relatives. The nurses experienced difficulties with cultural manifestations which included that many relatives visited the patient, and that routines and visiting hours were not respected. Conclusion: The nurses felt that they lacked in cultural knowledge, understanding and education. By establishing teaching of transcultural nursing in nursing programmes could lead to newly graduated nurses having better tools to meet patients from different cultures when they start working. Professional practising nurses should be provided with training.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som belyser mötet ur sjuksköterskans perspektiv. Dessa fyra kategorier var: sjuksköterskans interaktion, gränser att respektera, familjens medverkan och språkbarriärer. Slutsats: Sjuksköterskans möte med patienter från andra kulturer upplevdes som en utmaning på grund av bland annat outtalade förväntningar på mötet. Det framkom också kulturella och hälsomässiga övertygelser som skiljer mellan sjuksköterskan och patienten. För att öka förståelsen och minska spänningar i mötet bör patientens delaktighet öka. För att uppnå detta krävs bland annat möjlighet till kommunikation av god kvalitet och att patientens livsvärld synliggörs. / Background The increased immigration to Sweden has turned the country into a multicultural society. Nurses frequently encounter patients with other cultural backgrounds. These meetings can often be described as negative care experiences for the patient. Aim: The aim was to highlight nurses meeting with patients with other cultural backgrounds. Method: A literature review with qualitative approach was carried out with nine scientific articles. Result: The result revealed four categories that highlight the meeting from the nurse´s perspective. These four categories were: the nurse´s interaction, borders to respect, the family´s participation and language barriers. Conclusion: The nurses meeting with patients from other cultures were experienced as a challenge due to unspoken expectations. It also emerged cultural and health beliefs that differ between the nurse and the patient. In order to increase the understanding and reduce tension during the meeting the patient´s involvement in the meeting needs to increase. In order to achieve this, it´s important to have the possibility to create communication with good quality and to visualize the patient´s life world.

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.