It is important that ambulances are urgently directed to patients who are in need of immediate help and of quick transportation to a hospital. Because resources are limited, emergency medical dispatch centres (EMD) cannot send ambulances with high priority to all callers. The efficiency of the system is therefore dependent on triage. Increased knowledge about the triage in the prehospital care can make it possible to optimize the use of resources. Traditionally nurses have an important role in triage on emergency departments and in telephone advisory. In Sweden there is a trend towards more triage by nurses at EMDs. It is important to survey experiences of nurses’ of prioritization at EMDs. Aim: The overall aim in this thesis was to measure effectivity in prioritisation of ambulance dispatches, and to elucidate experiences from these prioritizations and decisions. Method: In study I sensitivity and specificity in 4086 dispatches was calculated, by comparison of the priority given by the EMD and the assessment performed by the ambulance-nurse according to Medical Emergency Triage and Treatment System. In study II were 15 nurses interviewed about their experiences from prioritizations at an EMD. Result: The result showed that 84,5 % of the dispatches were correct prioritised and that the sensitivity was high (94,5 %) but the specificity was low (15,4 %). Content analysis was performed and two themes emerged: “Having a profession with opportunities and obstacles” and “Meeting serious and difficult situations”. Conclusions are that over- prioritizations are made concerning patients with low or no need of medical care. Also that nurses with experience from emergency care, who are allowed to make their own decisions independent of the medical index, can improve and nuance the prioritization of resources in prehospital care. However, there is an obvious risk that their assessments will tend to be on the safe side. Important for avoiding this is improving internal support systems at the EMDs and also striving for a blame-free culture, where the nurses are not pushed by threats of being reported.

Bakgrund: På akutmottagningar kommer det in olika patienter med varierande sjukdomstillstånd. För att kunna bedöma och prioritera patienter utifrån vårdbehov, behöver sjuksköterskan utföra en form av triagering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse vid triagering på akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie användes vid skrivandet av denna uppsats som innehöll åtta vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet delades in i två kategorier och åtta underkategorier. De kategorier som formulerades var interna aspekter och externa aspekter. Underkategorierna till interna aspekter var kunskap, mod, intuition och relation. För externa aspekter formulerades underkategorierna arbetsmiljö, hjälpmedel, patienten och riktlinjer som underkategorier. Konklusion: De aspekter som sjuksköterskan upplevde beröra triagering visade sig vara ett komplext nät av flera olika delar som vävs in i varandra. Denna studie skulle kunna hjälpa både akutmottagningens verksamhet, patienter och sjuksköterskor genom att belysa dessa aspekter. Författarna anser att utbildning inom detta område både på akutmottagningar och i grundutbildningen bör utökas. Detta anses vara ett komplext ämne och vidare forskning inom detta område bör eftersträvas. / Background: Emergency departments receive different types of patients with health issues of various degrees. Nurses must be able to assess and prioritize patients according to their health status. Doing this, some sort of triage must be performed. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of aspects of importance during triage at an emergency department. Method: A qualitative literature review was used which included eight articles in the result. Results: The result emerged into two categories and eight subcategories. The categories were internal aspects and external aspects. Internal aspects involved knowledge, bravery, intuition and relationship as subcategories. External aspects involved environment, facilitators, the patient and guidelines as subcategories. Conclusion: The aspects of importance the nurse considered influencing the triage, is complex with several different parts integrated within each other. This study provides enlightenment regarding these aspects for the emergency departments, nurses and patients. Furthermore, education within this area of expertise should be increased for the nurses in the emergency department but also during the nursing program. Further research within this subject should be continued.

Bakgrund: Barntriage är komplext och kräver noggrannhet för att kunna fatta korrekta beslut. På en barnakutmottagning innebär det för sjuksköterskan att bedöma och prioritera vilket barn som är i störst behov av vård och vem som kan vänta. Det ställer krav på sjuksköterskan att vara trygg i sin yrkesroll för att självständigt fatta kliniska beslut och vidta lämpliga åtgärder. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplevde triagering av barn och ungdomar på en barnakutmottagning. Metod: Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerade intervjuguide. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var, Sjuksköterskans strategier för att hantera familjer vid triage, Professionens utmaningar och erfarenheter av triagering, Sjuksköterskans stöd vid triagebedömning, Organisationens inverkan på triageprocessen. Konklusion: Resultatets viktigaste aspekter för en optimal triagering var erfarenhet, klinisk blick och kompetens samt att inkludera familjen. Vidare forskning kring barncentrerad vård inom akutsjukvården är av intresse. Barnsjuksköterskans specialistkompetens är viktig för att erhålla ökad kunskap inom triage. / Background: Triage of children is complex and requires accuracy in order to make the right decision. At a pediatric emergency department, the nurse has to assess and prioritize which child is in greatest need of care and who can wait. It requires the nurse to be confident in her professional role in order to make clinical decisions independently and take appropriate measures. Aim: To describe how nurses experience triage of children and adolescents in a pediatric emergency department. Method: Based on the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach were chosen. Eight nurses were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed through qualitative content analysis, which resulted in four main categories with eight subcategories. Results: The results were presented based on four main categories with subcategories. The main categories were, The Nurse's strategies for managing families in triage, The profession's challenges and experiences of triage, The nurse's support in triage assessment, The organization's impact on the triage process. Conclusion: The most important aspects for optimal triage were experience, clinical perspective and competence as well as including the family. Further research on child-centered care in emergency care is of interest. The competence of the pediatric nurse specialist is important for obtaining increased knowledge in triage.

Bakgrund: Dygnet runt på akutmottagningar utför sjuksköterskor triagering av patienter för att identifiera allvarhetsgraden hos den vårdsökande. Triagering behöver ske så att rätt patienter får rätt vård, vid rätt tillfälle och av rätt profession. Avbrott kan påverka sjuksköterskan i triageringen och det kan medföra konsekvenser för hens bedömningen av patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avbrott är vanligt förekommande problem som ofta uppfattades på akutmottagningen mer som ett arbetssätt än ett avbrott.    Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av avbrott i omvårdnadsbedömningen av patienten i triagering på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt gjordes med integrerad analys. Modellen SPICE användes för att formulera en frågeställning och utifrån den skapades sökord. Sökningar inledningsvis genom databaserna CINAHL, PubMed, Swepub samt i fritextsökning. Sjutton vetenskapliga artiklar utvaldes och analyserades. Resultat: Det framkom nio underkategorier: Utsatthet (våld) och arbetsbelastningen, erfarenhet, kommunikation och utbildning, Avbrottskälla, kollegor, anhöriga och patienten Dessa underkategorier leder i sin tur till följande tre huvudkategorier, sjuksköterskans yrkeserfarenhet, arbetsmiljön vid triagering, Avbrott i omvårdnads bedömningen, Generella avbrott. Avbrottets natur var av betydelse i uppfattningen hur det inverkade på sjuksköterskornas omvårdnadsbedömningar. Tid till att hantera avbrott var att i första hand att skapa olika strategier som pausade triagen och omedelbart ta sig an avbrottet, delegera avbrottet eller ignorera avbrottet. Slutsats: Resultatet belyser att sjuksköterskornas erfarenheter av avbrott i triagen kan beröra omvårdnaden av patienten i sjuksköterskans omvårdnadsbedömning. Att avbrott är en del av sjuksköterskans arbetsmiljö/ livsstilen /arbetssättet på akutmottagningen. Frekventa avbrott, våldsamma patienter och en varierande tillströmning av patienter medför att komplexiteten är stor på en akutmottagning. Livserfarenhet har en avgörande roll för sjuksköterskan på akutmottagningen för att hantera avbrott. / Background: Around the clock in emergency rooms, nurses perform triage of patients to identify the severity of the care seeker. Triage needs to take place so that the right patients receive the right care, at the right time and by the right profession. Interruptions can affect the nurse in the triage and this can have consequences for her assessment of the patient and her nursing needs. Interruptions are common problems that were often perceived in the emergency department more as a way of working than an interruption. Aim: The purpose was to shed light on the nurse's experiences of interruptions in the care of the patient in triage in the emergency department. Methods: Literature review was done with integrated analysis. The SPICE model was used to formulate a question and based on it, keywords were created. Searches initially through the databases CINAHL, PubMed, Swepub and in free text search. Seventeen scientific articles were selected and analyzed. Results: Nine subcategories emerged: Vulnerability (violence) and workload, experience, communication and education, Source of interruption, colleagues, relatives and the patient These subcategories in turn lead to the following three main categories, the nurse's professional experience, the work environment during triage, interruptions in the nursing assessment, general interruptions. The nature of the interruption was important in the perception of how it affected the nurses' assessments. Time to deal with disruption was to primarily create different strategies that paused the triage and immediately address the disruption, delegate the disruption or ignore the disruption. Conclusion: The result highlights that the nurses' experiences of interruptions in the triage may affect the nursing of the patient in the nurse's nursing assessment. That interruptions are part of the nurse's work environment / lifestyle / way of working in the emergency department. Frequent interruptions, violent patients and a varying influx of patients due to the great complexity of an emergency department. Life experience plays a crucial role for the nurse in the emergency department to handle interruptions.

Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och finns tillgängligt när patienterna är i behov av det. Att behöva söka vård akut kan hos patienten skapa olika känslor så som oro eller nervositet. Dessa känslor kan också öka i samband med att patienterna saknar förståelse för triageprocessen. Akutsjukvård ställer krav på att specialistsjuksköterskan kan prioritera och triagera patienter rätt utifrån symtom och anamnes. Samtidigt förväntas akutsjuksköterskan kunna bemöta patientens känslomässiga behov likväl som de medicinska.  Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av triageprocessen på en akutmottagning. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Femton artiklar inkluderades i studien, både med kvalitativ och kvantitativ metod.  Resultatet visade att patienterna upplevde att det fanns fler olika faktorer som påverkade upplevelsen av triageprocessen. De faktorerna var upplevelser av möten med vårdpersonalen, dialog, integritet, information, väntetid och miljö. Resultatet visade att den faktorn som hade störst inverkan på patientnöjdheten var kommunikation mellan patient och vårdpersonal.  Slutsatser av resultatet i denna studie var att god kommunikation och att bli välinformerad var viktigt för upplevelsen av triageprocessen för patienterna på akutmottagningen. Att få information om väntan ökade förståelse och patientnöjdheten. Patienterna upplevde ett gott bemötande av sjuksköterskan under triageringen men önskade att sjuksköterskan var mer närvarande även efter triageringen. Mer kontakt med sjuksköterskorna efterfrågades medan patienterna vistades på akutmottagningen för att förhindra medicinska skador. / Emergency care is provided every hour of the day and is available when patients need it. Having to seek emergency care can create different feelings for the patient, such as anxiety or nervousness. These feelings can also increase when patients’ understanding of the triageprocess is lacking. Emergency care requires the specialist nurse to prioritize and triage patients correctly based on symptoms and anamnesis. At the same time the emergency nurse is expected to be able to respond to the patient's emotional and medical needs.  The aim of this literature review was to illustrate a patient’s experiences of the triage process in an emergency department. The method used was a literature review. Fifteen articles were included in the study, with both qualitative and quantitative method.  The results show that the patients felt that there were several different factors that influenced the experience of the triage process. Those factors were experiences of meetings with the care staff, dialogue, integrity, information, waiting time, environment, and competence. The result showed that the biggest factor was the communication between patient and care staff that had the biggest impact on patient satisfaction.  The conclusion of the result in this study was that good communication and being well informed was important for the experience of the triage process for the patients at the emergency department. To get information while waiting increased the understanding and patient satisfaction. The patients experienced a good response from the nurse during triage, but wished that the nurse was more present after the triage process. More contact with the nurses was requested while the patients stayed at the emergency department in order to prevent medical injuries.

Bakgrund: Omfattande patientflöden leder till stort fokus på triagering, dels för att tilldela patienten en korrekt vårdnivå och dels för att sjukvården skall ges i rätt tid. Implementeringen av triagesystemen inom hälso- och sjukvården resulterar däremot inte enbart i fördelar och det finns flera aspekter som inverkar på förutsättningarna för sjuksköterskans triagehantering och patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans förutsättningar för att åstadkomma en patientsäker triagehantering på akutmottagningen. Metod: Data samlades in via tre vetenskapliga databaser inom huvudområdet omvårdnad. Detta resulterade i tio artiklar som analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Framförallt påverkades förutsättningarna för triagehanteringen av bristfälliga möjligheter till vidareutbildning, dålig efterföljsamhet gentemot riktlinjer och negativa stressorer såsom tidsbrist och frustration från patienter. Dessutom beaktade inte sjuksköterskan i tillräckligt hög grad det samlade värdet av visuell, vital och verbal information. Slutsats: För att upprätthålla kvaliteten och patientsäkerheten vid triagering krävs kontinuerlig utbildning och uppföljning, där särskild hänsyn tas till riktlinjerna. Utbildningen kan i sin tur leda till att sjuksköterskan inbegriper samtliga tre informationskällor i triageprocessen och inte förbiser betydande uppgifter om sjukdomstillståndet, trots tidsbegränsningen och frustrationen bland patienter. / Background: Extensive patient flow lead to a focus on triage, partly to assign the patient a correct level of care and partly to ensure that medical care is provided at the right time. Implementation of triage systems in health care does not only result in benefits and there are several aspects that affect the conditions for the nurse's triage management and patient safety. Aim: The aim was to identify factors that affected the nurse's conditions for achieving patient-safe triage in the emergency department. Method: Data were collected from three scientific databases in the area of nursing. This resulted in ten articles that were analyzed with the support of a content analysis. Results: The conditions for triage were affected by inadequate opportunities for further education, poor compliance with guidelines and negative stressors such as lack of time and frustration from patients. Nurse's did not necessarily take into account the total value of visual, vital and verbal information. Conclusion: In order to maintain the quality and patient safety during triage, continuous education and follow-up is required, where special consideration is given to the guidelines. The education can lead to nurse's inclusion of all three sources of information in the triage process and not overlooking significant information about the patient's illness, despite the time constraint and frustration among patients.

Bakgrund: Syftet med triage på akutmottagningen är att säkerställa att patienter med störst behov av vård får det inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient där kommunikationen är av stor betydelse. Att kunna delge andra människor information och dessutom kunna tolka och läsa av meddelanden är en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar på andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation är en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen är en stressig miljö och det finns mycket att lära angående vad som kan förbättra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter. Syfte: Att belysa hinder och befrämjande av kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid triage och på akutmottagning. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudteman med sju underrubriker identifierades. Huvudtemana var: Befrämjande av kommunikation och Hinder för kommunikation. Underrubrikerna var: Verbal kommunikation, Icke-verbal kommunikation, Delaktighet i vård, Icke-delaktighet, Bristande individfokus, Tidsbrist och Informationsbrist. Slutsats: Av resultatet framgår att fler faktorer inom triage och akutsjukvård utgör hinder för kommunikation. Resultatet tyder på att patienterna saknar information om rutinerna på akutmottagningen samtidigt som sjuksköterskorna inte alltid anser sig ha tid för att ge informationen till patienterna. De faktorer som påverkar befrämjandet av kommunikationen stämmer överens med Habermas (1981/1990) teori där kommunikation baseras på öppenhjärtig grund, ärlighet och samförstånd. Klinisk betydelse: En mer patientcentrerad kommunikation och bättre information kan behövas på akutmottagningarna för att patienterna ska få bra vård och för att arbetet ska bli enklare för sjuksköterskorna. / Background: The purpose of triage in the emergency department is to ensure that patients with the greatest need of care receive it within a reasonable time and in a proper manner. The triage process starts by creating an initial contact between nurse and patient, where communication is a vital part. Being able to communicate information to other people and to interpret messages is a part of the communication and also to listen and provide answers to other people's expressions. Non-verbal communication is also a great part of what is communicated. The emergency room is a stressful environment and there is much to learn in what can make communication between nurses and patients better. Aim: To highlight what hinders and promotes communication between nurses and patients in triage and at the emergency department. Method: A general literature study based on ten qualitative articles. Results: Two main themes and seven subthemes were identified. Main themes were: Promoting communication and Obstacles for communication. Subthemes were: Verbal communication, Non-verbal communication, Participation in care, Non-participation, Lack of individual focus, Lack of time and Lack of information. Conclusion: The results of the study show that more factors in triage and emergency care became hindrance of communication. The patients lack information about the routines in the emergency department and the nurses do not have enough time to inform the patients. The factors that affect promotion of communication consist with Habermas (1981/1990) theory where communication is based on open-hearted grounds, honesty and understanding. Clinical implication: A more patient-centered communication and better information may be needed at the emergency departments to secure good care of the patients and thereby facilitate the nurses work.

I Sverige finns 71 sjukhusbundna akutmottagningar som under 2015 uppskattades handlägga 2,53 miljoner besök, en siffra som ökar år från år. Siffran är en ökning med ca tre procent jämfört med 2014. Den större andelen patienter anländer på annat sätt än med ambulans och utan föregående kontakt med någon annan vårdnivå, såsom primärvård, sjukvårdsrådgivning, SOS Alarm eller motsvarande. Samtliga akutmottagningar tillämpar någon form av triage för att bedöma patienternas sökorsak, akutsjukvårdsbehov och akuticitet. Enligt Socialstyrelsen bedömdes 80 procent av det totala patientunderlaget ha en första medicinsk angelägenhetsgrad motsvarande de tre lägsta graderna i en femgradig skala. På den i denna studie aktuella akutmottagningen introducerades ett datorbaserat kliniskt beslutsstöd för rådgivning att användas parallellt med sedvanlig triage som stöd för sjuksköterskor avseende hänvisning av patienter till annan vårdnivå samt för egenvårdsrådgivning. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter från en akutmottagning till annan vårdnivå utifrån ett datorbaserat rådgivningsstöd. Då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser valdes en kvalitativ, deskriptiv studiedesign med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna transkriberades och innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes enligt Graneheim och Lundman. Analysen av resultatet mynnade i två kategorier som i sin tur hade nio underordnade subkategorier. Kategorin system och handhavande relaterade till upplevelser om rådgivningsstödet som system med dess begränsningar och fördelar medan yrkesroll och utveckling berörde den utveckling som sker hos den individuella sjuksköterskan i samband med användandet av rådgivningsstödet samt den inverkan som systemet har på sjuksköterskans arbetssätt och yrkesroll. Det var svårt att dra några långtgående slutsatser men det erhållna resultatet antydde att sjuksköterskor som arbetar med triage på en akutmottagning kunde uppleva att det fanns ett flertal fördelar med att ha tillgång till ett rådgivningsstöd med stöd för beslut om hänvisning och som bidrog till att liknande bedömningar utfördes oavsett bedömare eller vårdinstans i samband med hänvisning till annan vårdnivå. Rådgivningsstödet kunde ge en ökad trygghet för sjuksköterskor och patienter och bidra till en mer systematiserad dokumentation av hänvisningar från akutmottagningen. Resultatet antydde också att en utveckling av rådgivningsstödet kan behövas när det används utanför telefonrådgivning och i det direkta mötet mellan patient och sjuksköterska. / In Sweden there are 71 hospital-bound emergency departments which in 2015 approximately handled 2.53 million visits, an increasing figure year by year. The figure is an increase of about three percent compared to 2014. The greater proportion of the patients are arriving by means other than ambulance and without contact with any other level of care, such as primary care, telephone healthcare advice, emergency dispatch centre or equivalent. All emergency departments apply some form of triage to assess the patients’ chief complaint, need of emergency care and acuity. According to Swedish National Board of Health and Welfare 80 percent of the total patient population were assessed of having a first medical urgency corresponding to the three lowest ranks in a five-graded scale. The emergency department in focus in this study introduced a computer-based clinical decision support system [CDSS] to be used in parallel with conventional triage as support for nurses regarding referral of patients to other care-levels and for administering self-care advice. The aim was to describe nurses' experiences of referring patients from an emergency department to other care-levels on the basis of a computer-based clinical decision support system. Since the purpose was to describe nurses' experiences a qualitative, descriptive study design was chosen with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with a total of six informants. The interviews were transcribed and content analysis of the manifest content was performed according to Graneheim and Lundman. The analysis of the results gave two categories, which in their turn had nine subcategories. The category System and Handling related to the experiences of the CDSS as a system with its limitations and benefits while Professional role and Development concern the developments taking place in the individual nurse in conjunction with the use of the CDSS as well as the impact that the system has on the nurses' work and professional role. It was difficult to draw any extensive conclusions but the obtained result suggested that nurses working in an emergency department could experience that there are several advantages to have access to a CDSS to support a decision of referral and to help ensure that similar assessments were made regardless of the assessor or health authority. CDSS could provide greater security for nurses and patients and contribute to a more systematic documentation of referrals from the emergency department. The results suggested as well that development of the CDSS may be needed when it is used outside of telephone health care advice and in the direct interaction between patient and nurse.

No description available.

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog emot 1,7 miljoner patienter under år 2021. Alla patienter som inkommer till akutmottagningen triageras. Triage är det första steget i omhändertagande av patienter och utgår från kontaktorsak, bedömning av symtom samt vitalparametrar. Metoden säkerställer att patienter ska få rätt hjälp i rätt tid. På akutmottagningar tar sjuksköterskor emot patienter och utför triagebedömning. Sjuksköterskors triagebeslutsförmåga utvecklas genom klinisk erfarenhet. Patricia Benners teori ”från novis till expert” användes som teoretisk referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats, 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Sjuksköterskor uppskattade att använda triagesystem och subjektiva observationer påverkade deras triagebedömning. Sjuksköterskornas färdigheter och kompetens var av betydelse i deras triagearbete. Det framkom att patientkontakten, akutmottagningens arbetsmiljö och samarbetet mellan andra professioner hade inverkan på deras triage. Slutsats: Triage på akutmottagningar är komplext trots att det utförs med hjälp av arbetsverktyget triagesystem. Sjuksköterskors arbetsbelastning utgjorde hinder för sjuksköterskors triage. Klinisk erfarenhet, kompetens, utbildning och praktisk övning ansågs värdefullt för att utföra korrekta triagebeslut. Sjuksköterskors färdigheter och förmågor att triagera utvecklas genom de olika stegen från novis till expert. / Background: Sweden's emergency departments received 1,7 million patients in the year 2021. All patients who enter emergency departments are triaged. Triage is the first step in the care of patients and is based on the cause of contact, assessment of symptoms and vital signs. The method ensures that patients get the right help at the right time. In emergency departments, nurses receive patients and perform triage assessment. Nurses' triage skills develop through clinical experience. Patricia Benner's theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference in the literature review. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach, 12 articles were included and was analyzed according to Friberg's five-step analysis. Results: Nurses appreciated using triage systems and subjective observations influenced their triage assessment. Nurses' skills and competence were important in their triage work. It emerged that patient contact, the working environment of the emergency department and the collaboration between other professions had an impact on their triage. Conclusion: Triage in the emergency department is complex, even though it is performed with the help of the triage system work tool. Nurses' workload was a barrier to their triage. Clinical experience, competence, education and practical training were considered valuable in making correct triage decisions. Nurses' skills and abilities to triage develop through the different stages from novice to expert.