Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-01-06T14:37:07Z No. of bitstreams: 1 paulosergiopinto.pdf: 1007302 bytes, checksum: e83dc5bb206e88c1c5c634a16811b8d1 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-01-25T16:35:47Z (GMT) No. of bitstreams: 1 paulosergiopinto.pdf: 1007302 bytes, checksum: e83dc5bb206e88c1c5c634a16811b8d1 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-01-25T16:36:32Z (GMT) No. of bitstreams: 1 paulosergiopinto.pdf: 1007302 bytes, checksum: e83dc5bb206e88c1c5c634a16811b8d1 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-01-25T16:36:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 paulosergiopinto.pdf: 1007302 bytes, checksum: e83dc5bb206e88c1c5c634a16811b8d1 (MD5) Previous issue date: 2015-08-11 / Esta pesquisa objetivou compreender os valores e os conceitos relativos ao significado da aplicação do Sistema de Triagem de Manchester para o enfermeiro do serviço de urgência e emergência. Trata-se de uma pesquisa de natureza qualitativa. O cenário da pesquisa foi uma Unidade de Pronto Atendimento da Zona da Mata Mineira, tida como referência macrorregional no atendimento de urgência e emergência aos usuários do Sistema Único de Saúde, a qual utiliza o Sistema de Triagem de Manchester como sistema de classificação de risco. A amostra dos participantes do estudo configurou-se como de seleção completa, numa população de oito enfermeiros, os oito aceitaram participar da pesquisa. Os dados da pesquisa foram colhidos por meio da entrevista semiestruturada e da técnica da observação participante. A partir das informações colhidas, ocorreu a análise temática dos dados, desta emergiram cinco categorias: valores atribuídos pelos enfermeiros ao Sistema de Triagem de Manchester no cotidiano: “Ajuda? Ajuda! Desde que ele seja realmente funcionante [...]”; conceitos conflitantes relativos ao Sistema de Triagem de Manchester: “Ah, doutor, prefiro não comentar isso aí”; concepções da enfermagem relativas à comunidade sobre o Sistema de Triagem de Manchester: “[...] Há mais desgaste com a população, porque eles acham que é a enfermagem que põe pra dentro [...]”; des-valores que prejudicam o cotidiano do enfermeiro na aplicação do Sistema de Triagem de Manchester: “[...] O protocolo tem suas falhas, eu acho que a gente tem que adaptar essas falhas”; Sistema de Triagem de Manchester: valores do treinamento e aplicação e relevância para a enfermagem. Os achados deste estudo permitiram compreender que o Sistema de Triagem de Manchester pode possibilitar ao enfermeiro na produção do cuidado integrar conhecimentos que conduzam a uma compreensão do atendimento para além das relações de causa e efeito pertinentes à condição clínica do usuário, desde que sejam realizadas de modo efetivo. Também permite ao enfermeiro adotar um agir que extrapola o modelo biomédico, apesar dos conflitos que podem ocorrer entre as categorias profissionais envolvidas. O estudo mostra que os enfermeiros participantes conhecem o que a comunidade pensa sobre este sistema de triagem e que o referido sistema precisa de adequações a situações diversas, com capacitação periódica dos profissionais para a aplicação. Apesar de a atividade de classificação de risco por meio do Sistema de Triagem de Manchester ser de incorporação recente nos Serviços de Urgência e Emergência, o enfermeiro tem demonstrado atributos indispensáveis à aplicação desta ferramenta de forma exitosa, galgando a conquista deste espaço de atuação importante dentro da estrutura de saúde do país. Contudo esta conquista ainda pode ser ampliada pelos cursos de graduação em enfermagem com a inclusão da temática classificação de risco em suas grades curriculares. É preciso registrar que este estudo retratou um panorama local da temática sob a perspectiva apenas do enfermeiro, dessa forma, outros estudos precisam ser desenvolvidos em outros cenários e também sob a visão de outros profissionais e do próprio usuário. / This research aimed to understand the values and the concepts relating to the meaning of the application of the Manchester Triage System for nurses of the emergency care service. It is a qualitative research. The research scenario was one Emergency Unit of the Zona da Mata Mineira, taken as macro-regional reference in urgent care and emergency users of the Unified Health System, which uses the Manchester Triage System as a risk classification system. The sample of the study participants was configured as a full selection of a population of eight nurses, eight agreed to participate. The survey data were collected through semi-structured interviews and participant observation technique. From the information collected, there was a thematic analysis of the data, this five categories emerged: values attributed by nurses to the Manchester Triage System on daily life: "Help? Help! Since it is actually functioning [...] "; conflicting concepts for the Manchester Triage System: "Oh, doctor, I'd rather not comment on that here"; conceptions of nursing for the community on the Manchester Triage System: "[...] There is more wear with the people, because they think it is the nurse who puts inside [...]"; des-values that harm the nurse's daily life in the application of the Manchester Triage System: "[...] The protocol has its flaws, I think we have to adapt these failures"; Manchester Triage System: values training and application and relevance for nursing. The findings of this study allowed us to understand that the Manchester Triage System can enable the nurse in the care production integrate knowledge leading to an understanding of care beyond the cause and effect relevant to the clinical condition of the user, provided they are carried out effectively. It also allows nurses to adopt an act that goes beyond the biomedical model, despite conflicts that can occur between the professional categories involved. The study shows that participating nurses know what the community thinks about this screening system and that this system needs adjustments to different situations, with periodic training of professionals for the application. Although the rating activity by the Manchester Triage System be of recent incorporation in Urgent and Emergency Services, the nurse has shown attributes indispensable for the application of this successful form tool, climbing the achievement of this important performance space inside the health structure of the country. However this achievement can be further expanded by the undergraduate nursing courses with the inclusion of the theme risk rating in their curricula. You must register this study portrayed a local overview of the topic from the perspective only of nurses, thus further studies need to be developed in other settings and also in the view of other professionals and the users themselves.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: För varje svensk vårdcentral är det en daglig utmaning att hantera de inkommande patienterna på bästa sätt. Det är vanligt förekommande att patienter kommer obokade till vårdcentralen vilket kan bidra till att arbetstakten för sjuksköterskor blir hög, samtidigt som det för patienten kan innebära långa väntetider. För att kunna möta obokade patienters ökade behov kan rutiner och arbetsfördelning behöva optimeras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta obokade patienter inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att arbetet med obokade patienter innebar ett varierat patientflöde som kunde ge hög arbetsbelastning och krävde resurser. För att göra en säker bedömning krävdes bred kompetens. Det kunde vara svårt att leva upp till patientförväntningar om en tillgänglig vård.  Sjuksköterskorna strävade efter att bemöta alla obokade patienter med ett professionellt förhållningssätt och mötet med obokade patienter upplevdes som spännande och roligt. Slutsats: Denna studie visar att tid, resurser och kompetens är viktiga faktorer för att möta obokade patienter. Tidsbrist visade sig påverka både patientsäkerheten och mötet med patienten. Mer resurser skulle kunna bidra till att ta hand om de inkommande patienterna på ett effektivare och säkrare sätt.

EN INTERVJUSTUDIEFörfattare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare / AN INTERVIEW STUDYAuthor: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15 Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2019.Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres. Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse. Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatricemergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(社会健康医学) / 甲第22044号 / 社医博第97号 / 新制||社医||10(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科社会健康医学系専攻 / (主査)教授 川上 浩司, 教授 福原 俊一, 教授 小池 薫 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Public Health / Kyoto University / DFAM

Tesis para optar al grado de Magíster en Ingeniería de Negocios con Tecnología de Información / El centro regulador de SAMU Región Metropolitana representa el sistema prehospitalario más grande en Chile como parte del Servicio de Salud Metropolitana Central. Al día ingresan entre 2500 y 3500 llamadas al número de emergencia nacional 131 solicitando asistencia. Las horas de punta oscilan entre 11:00 y 23:00, momento donde la demanda de llamadas sube un 50% comparado a la baja demanda. En un turno hay nueve operadores que reciben y escalan las llamadas. Entre los que orientan y posteriormente autorizan el despacho de ambulancias básicas hay un supervisor y un despachador básico de turno; para las ambulancias avanzadas (y también básicas) dos médicos reguladores se encargan de coordinar en caso corresponda el móvil. Los incidentes son registrados en formularios de papel. Durante las horas de alta demanda se pueden acumular en promedio 10 y según algunos hasta 30 papeles. La visibilidad para el manejo y seguimiento para momentos se puede ver afectada. Los datos revelan que hay un incremento de entre 7% y 40% en el tiempo de atención de llamada cuando se comparan momentos de alta con baja demanda. Otro análisis de los datos revela una diferencia de 35% en la duración de la gestión de la llamada para atender a las personas que llaman al 131, entre los operadores con menos y más experiencia. La organización de datos existentes para analizar la gestión y naturaleza de llamada es ausente y le falta estructura. Además debe tomarse en cuenta los recursos limitados de ambulancias disponibles para manejar la demanda; en varias ocasiones durante el día no se puede enviar un móvil por falta de vacante. En su planteamiento estratégico SAMU RM aspira en ofrecer una atención oportuna y de alta calidad a los necesitados. El modelo Delta revela la necesidad de lograr una eficiencia administrativa como dirección a la organización. Esto demuestra una alineación en la planeación para dirigir los esfuerzos en actividades y proyectos de mejoramiento para la gestión de llamada en especial. El presente trabajo, a través del análisis de los datos y el funcionamiento de operación, contextualiza las necesidades locales en un modelo de triage llamado Manchester Emergency Telephone Triage. Posteriormente con el uso de un indicador de priorización unidos al modelo lógico de triage, busca optimizar la operación del centro regulador. El propósito es múltiple, dejar un apoyo tecnológico a los operadores en particular para disminuir el tiempo de atención entre los menos expertos, mejorar la gestión de uso de despacho de ambulancias, aliviar la falta de visibilidad durante alta demanda y sentar bases para una mejor recolección de datos organizada y estructurada para dar la bienvenida a futuros proyectos de inteligencia y mejora del sistema prehospitalario.

SAMMANFATTNING Bakgrund På en akutmottagning råder ett högt patientflöde vilket kräver någon form av turordningssystem. På de flesta akutmottagningar har således triage implementerats för att underlätta denna turordning. Syftet med triage är att bedöma och turordna patienter utefter medicinsk angelägenhetsgrad. I de flesta fall är det en sjuksköterska som utför denna bedömning vilket ställer krav på egenskaper som kritiskt tänkande, kunskap och erfarenhet. Att utföra triage på akutmottagningen kan vara utmanande till följd av högt patientflöde, hög arbetsbelastning och resursbrist vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av triage på akutmottagningen. Metod Designen som valdes var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga originalartiklar. Designen möjliggjorde sammanställning av en betydande del av det befintliga forskningsläget inom ämnesområdet. Datainsamlingen genomfördes i februari år 2020 i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning och integrerad analys genomfördes i syfte att sammanställa de 18 artiklar som slutligen ingick i resultatet. Resultat Resultatet utgjordes av sex kategorier bestående av sjuksköterskors övergripande upplevelser av triage på akutmottagningen. Dessa kategorier var patientflöde, akutmottagningens miljö, tidsaspekter, samarbete med kollegor, triageskalor samt yrkeserfarenheter och utbildning. Slutsats Tydlig kommunikation, samarbete med kollegor och ett konkret beslutsunderlag är essentiella aspekter för att främja sjuksköterskors förmåga att utföra triage. Resultatet illustrerar behovet av en adekvat utbildning och förberedelse inför triage samt att yrkeserfarenhet och en klinisk blick är av stor betydelse för att kunna utföra en korrekt bedömning och således leverera en patientsäker vård av hög kvalitet. Nyckelord: Akutmottagning, Patientsäkerhet, Sjuksköterskor, Triage, Upplevelser. / ABSTRACT Background At the emergency department, there is a high flow of patients, thus some form of priority system is required. Therefore, most emergency departments have implemented the concept of triage in order to facilitate this priority system. The purpose of triage is to assess and prioritize between patients according to medical urgency. In most cases, a nurse is the one to perform this assessment, which requires characteristics such as critical thinking, knowledge and experience. Due to high flow of patients, heavy workload and lack of resources, it can be challenging to perform triage which may jeopardize patient safety. Aim The aim was to describe nurses’ experiences of triage at the emergency department. Method The design chosen was a literature review consisting of original research articles. The design made it possible to compile a significant amount of existing research within the current topic. The data collection took place in February 2020 via PubMed and CINAHL. Quality control and integrated analysis were conducted in order to present the 18 articles finally included in the results. Results The results consisted of six categories consisting of nurses’ overall experiences of triage at the emergency department. These categories were flow of patients, the emergency department environment, time-aspects, collaboration with colleagues, triage scales and experiences and education. Conclusions Distinct communication, collaboration with colleagues and concrete basis for decisions areessential aspects to promote nurses’ abilities in triage. The results illustrate the need of education and preparation for triage as well as professional and clinical experience in order to assess correctly, thus delivering patient-safe and high-quality care. Keywords: Emergency department, Experiences, Nurses, Patient safety, Perceptions

Study Objective: The emergency department (ED) in the United States strongly rely on subjective assessment of patients. This study seeks to evaluate an electronic triage system based on machine learning models that can predict the patients emergency severity index (ESI). Methods: A dataset containing 560 486 patients triage data was investigated.Three different machine learning models was tested and evaluated. A crossvalidation table and a confusion matrix was conducted from each of the models. The precision rate, recall rate and f1-score were calculated and reported. Result: The Gradient Boosting model returned an accuracy rate of 68%. The random forest model returned an accuracy rate of 66%. The Gaussian Naive Bayesmodel returned an accuracy rate of 25%. Conclusion: The model that best predicted the ESI-level is the GradientBoosting model. Further testing is needed with better computational power since we could not train our model with the whole dataset. / Syfte: Akutmottagningen i USA förlitar sig kraftigt på en subjektiv värdering av patienter. Denna studie söker efter att evaluera ett elektronisk triage systembaserad på maskininlärningsmodeller som kan förutse patienters ESI. Metod: Ett data set som innehåller 560 486 patienters triage data har undersökts. Tre olika maskininlärningsmodeller har testats och evaluerats. En cross validation tabell och en confusion matrix har skapats för varje modell. Precision, recall och f1 värde har kalkylerats och rapporterats. Resultat: Gradient Boosting modellen har returnerat ett accuracy värde av 68%. Random Forest modellen har returnerat ett accuracy värde av 66%. Gaussian Naive Bayes modellen har returnerat ett accuracy värde av 25%. Slutsats: Modellen som har bäst förutsett ESI nivåerna är Gradient Boostingmodellen. Flera tester behövs med starkare beräkningskraft då vi inte kunde träna vår modell med hela datasetet.

Disasters are characterized by large numbers of victims and required resources, overwhelming the available resources. Disaster response involves various entities like Incident Commanders, dispatch centers, emergency operations centers, area command and hospitals. An effective emergency response system should facilitate coordination between these various entities. Victim triage, emergency resource allocation and victim dispatch to hospitals form an important part of an emergency response system. In this present research effort, an emergency response system with the aforementioned components is developed. Triage is the process of prioritizing mass casualty victims based on severity of injuries. The system presented in this thesis is a low-cost victim triage system with RFID tags that aggregate all victim information within a database. It will allow first responders' movements to be tracked using GPS. A web-based real time resource allocation tool that can assist the Incident Commanders in resource allocation and transportation for multiple simultaneous incidents has been developed. This tool ensures that high priority resources at emergency sites are received in least possible time. This web-based tool also computes the patient dispatch schedule from each disaster site to each hospital. Patients are allocated to nearest hospitals with available medical facilities. This tool can also assist resource managers in emergency resource planning by computing the time taken to receive required resources from the nearest depots using Google Maps. These web-based tools complements emergency response systems by providing decision-making capabilities.

Dagligen sker flera vårdmöten mellan patient och akutsjuksköterska. Det åligger akutsjuksköterskan att bedöma och prioritera patienterna som söker vård på akutmottagningen. Det sker vanligtvis i triage och de patienter som bedöms som icke akuta kan i många fall hänvisas och få vård på annan vårdinstans. Denna studie ämnar undersöka hur vårdmötet påverkas av att akutsjuksköterskan hänvisar patienter ifrån triage. Syftet var att utforska tillgänglig evidens om hur hänvisningar av patienter påverkar vårdmötet med akutsjuksköterskan i triage på akutmottagningen och hänvisningens konsekvenser. Metoden som användes för att besvara syftet är en integrativ litteraturstudie. Tillgänglig forskning som svarade mot syftet inhämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Efter urval kvalitetsgranskades 11 artiklar som inkluderades i studien. Data analyserades och resulterade i fyra subteman och två teman. Temat Närvaro i vårdmötet med två subteman Utmaning för akutsjuksköterskan att hjälpa patienten till rätt vård och Patientsäkerhet samt temat Tillgänglig vård med två subteman Förväntningar vid vårdmötet och Förutsättningar att få tillgång till vård. Vårdmötet har en stor betydelse för både patienten och akutsjuksköterskan och påverkar både fortsatt vård och akutsjuksköterskans möjlighet att ge vård. Det är viktigt att möta varje enskild patient och utgå ifrån en personcentrerad vård för att möjliggöra bra vård för patienten men även för att hänvisa patienter på ett bra sätt där vårdmötet inte blir påverkat negativt. Akutsjuksköterskan behöver ha tid för att kunna genomföra ett bra patientmöte. Genom att hänvisa icke akuta patienter så kan tid och resurser frigöras vilket kan resultera i mer resurser för varje patient, minskad belastning för personalen, säkrare vård och kortare väntetider för patienterna.

In this thesis we introduces the user interface design and forensic analysis tool for DIORAMA system. With an Android device, DIORAMA provides emergency personnel the ability to collect information in real time, track the resources and manage them. It allows the responders and commanders to mange multiple incidents simultaneously. This thesis also describes the implementations of commander app and responder app, as well as two different communication strategies used in DIORAMA. Several trials and simulated mass casualty incidents were conducted to test the functionalities and performance of DIORAMA system. All responders that participated in all trials were very satisfied with it. As a result, DIORAMA system significantly reduced the evacuation time by up to 43% when compared to paper based triage systems.