<p>I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.</p><p>Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande. Genom att anta elevperspektivet tar undersökningen till vara elevernas egna upplevelser av högstadietiden.</p><p>Tidigare forskning inom området påvisar att elevperspektivet blir allt vanligare. I två avhandlingar, som redogörs för i examensarbetet, framförs elevperspektivet och där talas speciellt om två faktorer som är viktiga för eleverna. Det är lärarens elevsyn och huruvida eleverna känner meningsfullhet i skolarbetet. Avhandlingarna visar även att undervisningen bör utgå från elevens vardag och kultur om den ska bli meningsfull och motivera eleverna till fortsatt lärande.</p><p>Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning men försöker belysa ett kunskapsglapp genom att sammanföra två viktiga faktorer i samma studie, personligt och allmändidaktiskt bemötande. Vidare ges ett antal förslag till fortsatt forskning av faktorer och samband som hade fyllt en funktion för det här examensarbetets fortskridande.</p><p>Undersökningen utfördes på det individuella programmet i en kommun i Mellansverige. Två metoder användes, dels en enkätundersökning i vilken 48 elever deltog och dels intervjuer med 8 elever. Enkätfrågorna är utformade med fokus på personligt och allmändidaktiskt bemötande men även på faktorer som eleverna själva upplever kan ha påverkat deras högstadietid. Intervjuerna har utförts för att fördjupa enkätfrågorna och för att upptäcka eventuella perspektiv som har förbisetts.</p><p>Enkäternas svarsfrekvens är 98 %. Resultatet visar att en majoritet av eleverna saknar att bli sedda som egna individer och att både det personliga och det allmändidaktiska bemötandet är av stor betydelse för eleverna. Resultatet visar även på vikten av att eleverna behöver känna sig lyssnade på och respekterade. En slutsats i undersökningen är att eleverna upplever sig ha mycket kunskap om sina egna behov. Det är en tydlig motivationsfaktor för eleverna att aktivt få delta i sin utbildning och skolgång.</p>

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgå från den enskilda eleven. Många elever upplever idag att så inte är fallet. De senaste åren har elever som är obehöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet ökat i antal. 1998, då de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %. Studiens syfte är att undersöka möjliga faktorer som påverkat ungdomars högstadietid så negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts på personligt och allmändidaktiskt bemötande. Genom att anta elevperspektivet tar undersökningen till vara elevernas egna upplevelser av högstadietiden. Tidigare forskning inom området påvisar att elevperspektivet blir allt vanligare. I två avhandlingar, som redogörs för i examensarbetet, framförs elevperspektivet och där talas speciellt om två faktorer som är viktiga för eleverna. Det är lärarens elevsyn och huruvida eleverna känner meningsfullhet i skolarbetet. Avhandlingarna visar även att undervisningen bör utgå från elevens vardag och kultur om den ska bli meningsfull och motivera eleverna till fortsatt lärande. Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning men försöker belysa ett kunskapsglapp genom att sammanföra två viktiga faktorer i samma studie, personligt och allmändidaktiskt bemötande. Vidare ges ett antal förslag till fortsatt forskning av faktorer och samband som hade fyllt en funktion för det här examensarbetets fortskridande. Undersökningen utfördes på det individuella programmet i en kommun i Mellansverige. Två metoder användes, dels en enkätundersökning i vilken 48 elever deltog och dels intervjuer med 8 elever. Enkätfrågorna är utformade med fokus på personligt och allmändidaktiskt bemötande men även på faktorer som eleverna själva upplever kan ha påverkat deras högstadietid. Intervjuerna har utförts för att fördjupa enkätfrågorna och för att upptäcka eventuella perspektiv som har förbisetts. Enkäternas svarsfrekvens är 98 %. Resultatet visar att en majoritet av eleverna saknar att bli sedda som egna individer och att både det personliga och det allmändidaktiska bemötandet är av stor betydelse för eleverna. Resultatet visar även på vikten av att eleverna behöver känna sig lyssnade på och respekterade. En slutsats i undersökningen är att eleverna upplever sig ha mycket kunskap om sina egna behov. Det är en tydlig motivationsfaktor för eleverna att aktivt få delta i sin utbildning och skolgång.

According to chapter 5, section 3 of the Swedish School Law (2010: 800), it is written that "The education should be designed in such a way that all pupils are assured of a school environment characterized by safety and education". Today's school students are our future and it is therefore important to analyze puplis’ safety at school. This study investigates whether there is variation between schools, between municipalities and between schools within municipalities in Östergötland regarding pupils' safety at school. This study also investigates which variables that can affect school safety. The reason for this study is to provide a basis for further work to improve puplis’ school safety. The study is based on survey responses from the survey Om mig, which was sent to secondary grade in elementary school and grade 2 in upper secondary school. Data is divided into three parts, where respondents from primary school are in one, respondents from upper secondary school in one and finally one data for the whole of Östergötland, which contains both respondents for elementary school and upper secondary school. The response variable is the question How often do you feel safe at school?, Where students could answer, Always, Often, Sometimes, Rarely or Never. The explanatory variables are variables related to the school and to the student's health, such as trustworthy friend, bullying, stress, support and help developing. In Bilaga1, all of the variables examined are described. This study uses a multilevel logistic regression. Parameters are estimated using Bayesian inferences with noninformative prior distributions. The response variable is converted to a binary variable, where Always and Often was merged, and Sometimes, Rarely and Never was merged. The result showed that there is a small variation in puplis’ safety at school between schools, between municipalities and between schools within municipalities for primary school, upper secondary school and the whole of Östergötland. It was also investigated which variables affect school safety, it proved to be very similar between elementary school and upper secondary school, including bullying, how often students experience good mood at school, and if the students feel that they are treated equally by the teachers have an effect on the puplis’ safety at school. / Enligt 5 kapitlet 3 § i skollagen (2010:800) står det skrivet att ”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. Dagens skolelever är vår framtid och det är därför viktigt att analysera elevers trygghet i skolan. Denna studie undersöker om det finns variation mellan skolor, mellan kommuner samt mellan skolor inom kommuner i Östergötland vad gäller elevers trygghet i skolan. Studien undersöker även vilka variabler som kan ha effekt på tryggheten i skolan. Anledning till att denna studie genomförs är för att ha ett underlag i fortsatt arbete för att förbättra tryggheten i skolan. Studien bygger på enkätsvar från enkäten Om mig, som skickas ut till årskurs 8 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Datamaterialet är uppdelat i tre delar, där respondenter från grundskolan finns i ett, respondenter från gymnasiet i ett och till sist ett datamaterial för hela Östergötland som innehåller båderespondenter från grundskolan och gymnasieskolan. Responsvariabeln är frågan Hur ofta känner du dig trygg i skolan?, där eleverna kunde svara, Alltid, Ofta, Ibland, Sällan eller Aldrig. Förklaringsvariablerna är variabler som är relaterade till skolan och till elevens hälsa, till exempelpålitlig vän, mobbning, stress, stöd och hjälp att utvecklas. I bilaga 1 finns samtliga undersökta variabler beskrivna. Studien använder sig av en logistisk regression med flera nivåer. Parametrarna skattas med hjälp av Bayesiansk inferens med icke-informativa priorfördelningar. Responsvariabeln kodas om till en binärvariabel, där Alltid och Ofta slås ihop samt Ibland, Sällan och Aldrig slås ihop. Resultatet visade att det finns en liten variation i trygghet mellan skolor, mellan kommuner och mellan skolor inom kommuner, för grundskolan, gymnasiet och för hela Östergötland. Det undersökts även vilka variabler som har effekt på tryggheten i skolan, det visade sig vara väldigt lika mellan grundskolan och gymnasiet där bland annat mobbning, hur ofta eleverna upplever bra stämning i skolan samt om eleverna upplever att de blir rättvist behandlade av lärarna har en effekt på tryggheten i skolan.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien har varit att undersöka elevers erfarenheter och upplevelser av omklädningsrummet i samband med lektioner i idrott och hälsa. Frågeställningarna som studien varit avsedd att svara på är:  Vad har elever för upplevelser av omklädningsrummet? Vad anser eleverna kan skapa en trygg miljö i samband med ombyte och dusch? På vilket sätt upplever elever att lärare arbetar för en trygg miljö i omklädningsrummet? Metod  För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ intervjumetod använts. Det har utförts tio fokusgruppsintervjuer med tre elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har genomförts på tre olika skolor, två i Stockholmsområdet och en i Uddevalla. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket för studien, humanistisk psykologi.  Resultat och slutsats Eleverna som deltagit i studien upplever omklädningsrummet i stort som tryggt. Eleverna nämner att de hört talas om andra som blivit utsatta i omklädningsrummet men ingen i intervjuerna nämner att de själva blivit illa behandlade. Det som nämns är att de retar varandra och bråkar på skoj. Något som dock skapar en otrygghet hos vissa av eleverna är vetskapen om att det förekommer mobiltelefoner i omklädningsrummet, detta skapar hos vissa en rädsla för att bli fotade eller filmade under ombyte.  Något som också återkommer hos många elever är hur omklädningsrummen upplevs som ofräscha, äckliga, kalla och illaluktande. Flera påpekar att detta nog gör att färre väljer att duscha efter lektionerna i idrott och hälsa. Eleverna påpekar att de tycker att mer fokus bör läggas på omklädningsrummet. Miljömässigt önskar många en uppfräschning av omklädningsrum och duschrum. Eleverna efterlyser även diskussioner kring kroppsideal och objektifiering då de upplever synen på kroppen som problematisk i omklädningsrummet.