Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling. Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen. Företagets negativa och positiva åsikter om miljödiplomering kommer att redovisas. Är miljödiplomering ett bra verktyg för företag som vill arbeta mot hållbar utveckling? Metod: I denna studie har jag använt mig av en kvalitativ undersökning. Jag har tolkat och granskat insamlat material från 5 stycken djupgående intervjuer med företag som har en miljödiplomering. Resultat: Hur företagen har genomgått sin miljödiplomering har varit olika men det som företagen har gemensamt är att alla de fem företagen har en positiv upplevelse från att ha blivit miljödiplomerade. Några företag anser att miljödiplomeringen har varit billig medans enstaka mindre företag tycker att den har varit dyr. En genensam åsikt från alla de fem företagen var att de svarade att miljödiplomeringen var för enkel att uppnå. Däremot tyckte alla företagen att det är viktigt att göra någonting för miljön och att miljödiplomeringen var ett bra verktyg för företag att använda sig av.

Turismbranschen anses vara en av världens största näringar och har i Sverige fortsatt växa under en lång tid och i relation till Sveriges totala ekonomi och sysselsättning har turismnäringen en stor betydelse. Ett stort problem inom turismnäringen är de säsongsvariationer som präglar branschen och bland annat innebär att företag behöver anställa personal för en kort period. Det har visat sig vara svårt att få tag på personal som vill jobba under endast några veckor av året och som har de kvalifikationer som krävs för jobbet. När företagen inte kan anställa personal som helt och hållet uppfyller alla krav så är det istället viktigt att utveckla styrsystem så att personalen arbetar i enlighet med företagets mål. Det behövs olika styrsystem beroende på vilket slags arbete som ska utföras och det är arbetsuppgifterna som avgör vilken form av styrning som passar. De olika styrsystem som behandlas i denna studie är regelstyrning, resultatstyrning och kulturstyrning. För att undersöka hur chefer i säsongsbetonade turismföretag använder sig av olika former av styrning genomfördes intervjuer med chefer som hade personalansvar. Efter genomförda intervjuer sammanställdes materialet och analyserades. Det framkom slutligen att cheferna hade varierande tillvägagångssätt i sin styrning av de säsongsanställda, men att likheter kunde hittas mellan deras styrsätt. De flesta använde sig av regelstyrning i varierande utsträckning men kombinerade även regler och detaljerade arbetsbeskrivningar med att sätta upp mål och skapa gemenskap i företaget. Men det allra viktigaste, vilket alla chefer poängterade, var att det var den säsongsanställdas personlighet som avgjorde om personen skulle anställas, vilken form av styrning och till vilken grad styrningen behövdes.

<p>I alla turismföretag har de anställda en av de viktigaste rollerna i verksamheten. Den produkt som turismföretag säljer skapas i möten mellan gäster och en eller flera anställda. I de mötena skapas inte bara produkten utan det är också då som gästerna värderar produkten och företaget. Betalande gäster är de enda som skapar intäkter för ett turismföretag, vilket gör att det är ytterst viktigt att de här mötena blir positivt värderade av dem. Det är upp till företagen att se till att deras anställda presterar på toppen av sin förmåga i varje möte med gästerna. När en hög servicekvalitet erbjuds gästerna blir de mer nöjda vilket gynnar företaget och i sin tur även kan leda till att de anställda blir mer motiverade i sitt arbete. Vi har intervjuat fyrapersoner som arbetar med rekrytering av säsongsanställda i fyra olika turismföretag inom Kalmar-Ölandregionen. För att kunna besvara uppsatsens syfte diskuterade vi rekrytering, utbildning och motivation av säsongsanställda med dem.</p><p>Det är lika viktigt att under lågsäsong skapa förutsättningar för hög servicekvalitet som det är att erbjuda gästerna det under högsäsong. I arbetet med förberedelserna kan en bra grund skapas utifrån Human Resource Management. Det är något som hela verksamheten ska genomsyras av, från rekrytering via utbildning till arbetets utformning. Grunden för rekrytering är att rätt människor med rätt kvaliteter väljs ut till rätt arbetsuppgift. Vårarespondenter anser att det är svårt att enbart genom ansökningar och intervjuer veta om det kan bli en passande anställd. Alla anser dock att det är något de har blivit bättre på med tiden. Är alla förberedelser utförda inför högsäsongen förenklas arbetet med att motivera de anställda så att de erbjuder gästerna en hög servicekvalitet. Ett sätt att påverka de anställdasarbetssituation är genom empowerment. Då får de anställda ett visst ansvar för att lättare kunna bemöta gästerna och höja företagets servicekvalitet. Våra respondenter använder olika sätt att motivera sina säsongsanställda och anser att de i många fall inte motiverar medvetet även om deras handlingar fungerar motiverande.</p>

<p>Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra.</p><p>En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare.</p><p>De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.</p>

Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra. En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden. Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare. De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.

I alla turismföretag har de anställda en av de viktigaste rollerna i verksamheten. Den produkt som turismföretag säljer skapas i möten mellan gäster och en eller flera anställda. I de mötena skapas inte bara produkten utan det är också då som gästerna värderar produkten och företaget. Betalande gäster är de enda som skapar intäkter för ett turismföretag, vilket gör att det är ytterst viktigt att de här mötena blir positivt värderade av dem. Det är upp till företagen att se till att deras anställda presterar på toppen av sin förmåga i varje möte med gästerna. När en hög servicekvalitet erbjuds gästerna blir de mer nöjda vilket gynnar företaget och i sin tur även kan leda till att de anställda blir mer motiverade i sitt arbete. Vi har intervjuat fyrapersoner som arbetar med rekrytering av säsongsanställda i fyra olika turismföretag inom Kalmar-Ölandregionen. För att kunna besvara uppsatsens syfte diskuterade vi rekrytering, utbildning och motivation av säsongsanställda med dem. Det är lika viktigt att under lågsäsong skapa förutsättningar för hög servicekvalitet som det är att erbjuda gästerna det under högsäsong. I arbetet med förberedelserna kan en bra grund skapas utifrån Human Resource Management. Det är något som hela verksamheten ska genomsyras av, från rekrytering via utbildning till arbetets utformning. Grunden för rekrytering är att rätt människor med rätt kvaliteter väljs ut till rätt arbetsuppgift. Vårarespondenter anser att det är svårt att enbart genom ansökningar och intervjuer veta om det kan bli en passande anställd. Alla anser dock att det är något de har blivit bättre på med tiden. Är alla förberedelser utförda inför högsäsongen förenklas arbetet med att motivera de anställda så att de erbjuder gästerna en hög servicekvalitet. Ett sätt att påverka de anställdasarbetssituation är genom empowerment. Då får de anställda ett visst ansvar för att lättare kunna bemöta gästerna och höja företagets servicekvalitet. Våra respondenter använder olika sätt att motivera sina säsongsanställda och anser att de i många fall inte motiverar medvetet även om deras handlingar fungerar motiverande.

Turismutbildningar på högskolenivå har växt fram som ett resultat av att förstärka kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom turistbranschen. Studien undersöker hur HR chefer inom turismrelaterade företag värderar högskoleutbildning i sin rekryteringsprocess. Utifrån en hermeneutisk analysmetod är målet med studien även att få inblick i chefernas uppfattning kring utbildnings och kompetensbehovet i deras bransch idag. Uppsatsens empiriska resultat utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med HR chefer från resebranschen respektive mötesbranschen. En femte intervju utfördes även med en forskare från Etour som ett viktigt kunskapsbidrag. Resultatet som styr värderingen av en akademisk examen i rekryteringsprocessen avgörs av tjänst och position. Inom nyckelpositioner med spetskompetenser krävs en högskoleutbildning. Resultatet visade även att yrkesutbildningar och arbetslivserfarenhet värderas samtidigt som möjligheten att arbeta sig upp från vissa positioner genom internrekrytering är vanligt förekommande. / Higher education related to tourism has emerged as a result of strengthening human resource management and the competitiveness in the tourism industry. The objective of this study is to examine how HR managers value an academic degree in their recruitment process. From a hermeneutic analysis, the goal of the study is also to gain insight into managers' perception of educational and skills needs in their industry today. The empirical result of this study consists of four interviews with HR executives from the travel industry and the meeting industry. A fifth interview was also made with a senior university lecturer from Etour as an important contribution of knowledge. The result showed that the valuation of an academic degree in the recruitment process is determined by the kind of tourism employment and location or position. In key positions with core competencies it’s required an academic degree. The results also showed that vocational training and work experience is valued, while the ability to work their way up from certain positions through internal recruitment also is common