Syftet med vår undersökning är att undersöka hur tvåspråkiga elever beskriver vilka fördelar som finns med att vara tvåspråkig samt problem med att lära sig modersmålet. Vi vill undersöka detta eftersom vi anser att det är angeläget att ta reda på vilka fördelar som kan påträffas med att vara tvåspråkig och vilka problem som kan uppstå med att lära sig modersmålet. Samtidigt vill vi undersöka vilken betydelse modersmålsundervisning har för tvåspråkiga elever. För att söka svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer med åtta tvåspråkiga elever. Intervjuerna visar att samtliga elever beskriver att det är väldigt bra att de kan deras modersmål eftersom de då kan kommunicera med släktingar och vänner där man talar ursprungsspråket, men några anser att det ibland kan vara svårt att till exempel skriva, eller komma ihåg ord på modersmålet. Ungefär hälften av eleverna hade modersmålsundervisning, medan några hade slutat på grund av att de inte tyckte att det var roligt att gå på modersmålsundervisningen. Några elever beskriver också att det ibland är tråkigt och jobbigt att kunna två språk eftersom man då måste jobba extra mycket, men samtidigt berättar de är det väldigt bra att kunna ett annat språk om man vill åka till det landet där språket talas

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur pedagogers inställning är till tvåspråkighet i förskolan och om det finns någon tendens att åldern generellt kan ha att göra med hur pedagogerna förhåller sig till det. Vi ville även undersöka om reglerna för modersmålsundervisning skiljer sig åt i de två kommuner som undersöktes. Resultatet i vår uppsats bygger på enkäter och intervjuer som vi har sammanställt i form av tabeller, diagram och löpande text. Vi valde att skicka ut 129 enkäter och fick tillbaka 86 stycken. De flesta som besvarade enkäten var positivt inställda till tvåspråkighet och de ansåg också att barnen skulle få tala sitt modersmål. De pedagoger som var mest angelägna att framhäva olika kulturer på förskolan var de som hade många invandrarbarn på sin avdelning. Modersmålundervisningen skiljer sig åt när det gäller förskolan. En kommun har modersmålsträning för barn i förskolorna, medan den andra kommunen inte skulle ordna något alls. Det är viktigt att barnen lär sig sitt modersmål grundligt innan de kan lära sig ett nytt språk och att pedagogerna är öppna och engagerade för barnens språk och kultur. Språk har olika status beroende på var i världen du bor.

Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola. För att få svar genomfördes intervjuer med pedagoger på två förskolor med tvåspråkiga barn. Pedagogerna använder i stort sett samma metoder som man använder i andra förskolor, dessutom att de har en del böcker som är på barnens språk och är till för att föräldrarna ska kunna låna hem och läsa för barnen. De tvåspråkiga pedagogerna brukar också ha sina stunder med barn som pratar samma språk för att ha samtal med dem eller läsa bok för dem. Pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. sagoläsning, sagoberättande med användning av flanotavla, språklekar, etc. I min studie redovisar jag också om pedagogernas tankar om modersmålets betydelse som bas för att barnet sedan ska kunna lära det andra språket lättare.

Projektet ”Språkpiller” har utformats genom ett samarbete mellan logopeder och biblioteken i Östergötland. Projektet syftar till att stimulera språket hos barn med språkstörning och fungerar i första hand som ett komplement till logopedisk behandling (Linköpings kommun, 2012). Föreliggande studie syftar till att undersöka om bilderböcker skrivna på bosniska/kroatiska/serbiska (BKS) tränar samma grammatiska struktur som motsvarande bilderböcker på svenska gör. Syftet är även att granska huruvida böckerna i föreliggande studie går att rekommendera som träningsmaterial för barn med språkliga svårigheter. En kontrastiv analys mellan BKS och svenska har genomförts av totalt tre bilderböcker. Böckerna i studien innehåller skillnader mellan BKS och svenska inom de flesta grammatiska kategorier och stämmer väl överrens med vad som beskrivits i litteraturen. Det föreliggande materialet antas därför kunna användas som träningsmaterial till vissa grammatiska strukturer.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa mångkulturella elevers teckenspråksanvändning i skolsituationer. I hörselskolor idag får elever med hörselnedsättning möjlighet att lära sig teckenspråk. Genom att använda mig av fokusgrupp som metod fick eleverna själva berätta vad de hade upplevt, kände, tyckte och tänkte kring teckenspråk och när de själva använder sig av teckenspråket. Elever med hörselnedsättnings behov av teckenspråk är självklar då de inte kan uppfatta tal i bullriga miljöer och där teckenspråk skulle innebära att eleven kan kommunicera utan kommunikativa hinder. Därför är det viktigt att lärarna i skolan har kunskaper om och i teckenspråk men också i motivationsarbete. Sammanfattningsvis har studien visat att lärarna bör lyssna på eleverna och se dem som individer där teckenspråk och deras hörselnedsättning är en del av dem. Ett motivationsarbete där elevernas bakgrund, känslor och tankar tas i beaktande är en förutsättning för elevernas självbild och fortsatta utveckling. Elevernas mångkulturella bakgrund överskuggade inte hörselnedsättningen utan tvärtom. Det vill säga att elevernas hörselnedsättning överskuggade allt. Deras bakgrund var av inte avgörande för inställningen av användandet av teckenspråk.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda på hur språkutvecklingen kan främjas i skolan, med tanke på det mångkulturella samhälle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger på olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag ämnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika ämnen, och svaren är sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat på modersmålets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andraspråk, men också lärarna och föräldrarnas ansvar i denna utveckling. Resultatet från litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att språkkunskaper har en stor vikt när det gäller att erövra nya språk, vilket gör modersmålsundervisningen mycket aktuell. Samtidigt är också föräldrarnas och lärarnas stöd otroligt viktig för att eleven ska ta vara på sina språk, och se sina språk som ett redskap till kunskap. Informanterna nämner också vikten av att se varje elev utifrån dennes individuella förutsättningar, och ta hänsyn till det bagage varje människa bär med sig. Vidare ser pedagogerna sitt arbete i den mångkulturella skolan som ett arbete mot integrationen och mot samhällets fördomar, och menar att skolan ska spegla det samhälle vi lever i.

The purpose of the thesis is to see how Turkish students understand their bilingualism. I have tried to explain bilingualism as a phenomenon and give an insight in national steering documents on the basis of different concepts used by researchers. The method consists of qualitative interviews with standardized character. Five upper-secondary school students participated and independently discussed the answers. The result from the interviews is the participators view on bilingualism. The answers were varying. I have got the answer of my question through the interviews and researches. The result is also connected to relevant theories.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten.

No description available.