Globalization has resulted in cultures becoming more alike in many ways. The challenge is determining when communication methods can be common for a global market as opposed to targeted messages for a specific geographic area or demographic. When companies try to expand internationally they face the challenge of adapting their advertisement when communicating with customers from a new market. This study strives to analyze the impact of U.S. humorous television advertisements on Swedish consumers. Theory suggests that if the culture between the markets are close to each other, standardization is the most cost efficient plan. Humor is a common tool for companies to employ when communicating with consumers through television advertisement. It has many positives affects, but can also result in negative impact if the humor is misunderstood by the consumer. A case study was applied for this project, and all data was gathered from two separate focus groups. The focus groups included six members each, equal divided between genders. Both focus groups were introduced to five humorous television ads that have been aired in the U.S. market but not in the Swedish market. After the participants were introduced to the humorous ads, the moderator had four questions to the participants which led to discussions within the focus groups. The result of this study indicates that U.S. companies must adapt their humorous television advertisements when communicating with Swedish consumers. The Swedish consumers experienced the ads as confusing and hard to understand. Findings also indicates that the culture and the language became an issue for companies when trying to convey a message to Swedish consumers without any adaptations of the ad. / Globalisering har resulterat i att kulturer har närmat sig varandra. När organisationer och företag expanderar internationellt ställs de inför utmaningen om dom ska anpassa eller standardisera sin reklam för att kommunicera med den nya marknaden. Denna studie strävar efter att analysera vilken påverkan humoristisk tv-reklam från USA har på svenska konsumenter. Teori hävdar att standardisering av reklam är det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet och det mest effektiva om kulturerna är lika varandra. Humor är ett vanligt förekommande tillvägagångssätt när företag försöker att kommunicera med konsumenter genom tv-reklam. Humor i reklam har många positiva effekter men kan också resultera i det motsatta om den missförstås av konsumenten. Denna studie har genomförts som en fallstudie där data har samlats in genom att använda två fokusgrupper. Fokusgrupperna innehöll sex deltagare jämt fördelade mellan kön. Båda fokusgrupperna fick se fem olika humoristiska reklamfilmer från USA som inte har visats tidigare i Sverige. Efter varje reklamfilm fick deltagarna fyra frågor av moderatorn som ledde till en givande diskussion. Resultaten av denna studie hävdar att företag från USA måste anpassa deras humoristiska tv-reklam när de kommunicerar med svenska konsumenter. De svenska konsumenterna uppfattade reklamen som förvirrande och svår förståelig. De kulturella och språkliga skillnaderna mellan marknaderna medför ett problem för företagen när de försöker förmedla ett budskap till svenska konsumenter utan att anpassa reklamen.

Välgörenhetsorganisationer använder sig av emotionell marknadsföring, via bland annat storytelling i reklamfilmer, med avsikten att väcka känslor och erhålla monetära gåvor från mottagarna. En av dessa organisationerna är Barncancerfonden som år 2013 ändrade sitt kommunikationskoncept i takt med att forskningen inom barncancer gick framåt. Numera används den blå stolen, som är en symbol för Barncancerfonden sedan år 2009, för att signalera ett budskap om hopp istället för död och saknad. Detta genom att fylla stolen med barn och inte längre låta den stå tom i deras reklam. Denna studie syftar till att undersöka hur Barncancerfonden konstruerar tre utvalda reklamfilmer som använder storytelling för att förmedla sitt budskap om hopp, samt hur mottagarna i åldern 25-30 år upplever dem. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem respondenter inom målgruppen, samt analys av reklamfilmernas innehåll kan denna studie konstatera att mottagare upplever reklamfilmer på olika sätt beroende på deras värderingar och tidigare erfarenheter. Faktorer som empati, relaterbarhet och berättelsens dramaturgi influerar mottagarens upplevelse av reklamfilmerna. Studien visar även att den blå stolen, som sedan 2013 är tänkt att vara en symbol för hopp om överlevnad, väcker sorgsna och oroliga känslor samt att stolen upplevs representera att något inte står rätt till.  Förtroendet för Barncancerfonden och trovärdigheten för deras budskap är beroende av hur organisationen framställer sig själva och förmedlar sina värderingar, samt att dessa stämmer överens med mottagarens uppfattning om dem. / Charities use emotional marketing, including storytelling in commercials, with the intention of evoking emotions and obtaining monetary donations from recipients. One of these organizations is the Children's Cancer Foundation, which changed its communication concept in 2013 as research into childhood cancer progressed. Nowadays, the blue chair, which has been a symbol of the Children's Cancer Fund since 2009, is used to signal a message of hope instead of death and missing. This is done by filling the chair with children and thus no longer leaving it empty in their advertising. This study aims to investigate how the Children's Cancer Fund constructs three selected commercials that use storytelling to convey their message of hope, and how the recipients aged 25-30 years old experience them. Through qualitative interviews with five respondents in the target group, as well as analysis of the content of the commercials, this study finds that recipients experience commercials differently depending on their values and past experiences. Factors such as empathy, relatability and the dramaturgy of the story influence the recipient's experience of the commercials. The study also shows that the blue chair, which since 2013 is supposed to be a symbol of hope for survival, evokes sad and anxious feelings and that the chair is perceived to represent that something is not right. Trust in the Swedish Childhood Cancer Foundation and the credibility of its message depend on how the organization presents itself and conveys its values, and whether these are consistent with the recipient's perception of them. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Det finns problem kring att avgöra exakt hur effektiva reklamkampanjer är. TV-reklam är det mest inflytelserika mediet och fastän det inte finns belägg för att det direkt leder till något köp så kan det leda till att TV-reklamen förblir i vårt medvetande. Det finns därmed ett behov av att förstå vilka faktorer och strategier som anses vara effektiva i konsumentens ögon.  Syften: Studien har som ändamål att identifiera och undersöka potentiella faktorer bakom effektiv TV-reklam, samt utöka förståelsen utifrån konsumenters synsätt. Studien utforskar även konsumenters vana att undvika TV-reklam och om denna vana upplevs annorlunda när de exponeras för in-stream video ads i stället.  Teorier: Den tidigare forskningen har anknytning till fyra faktorer som ligger i grund för studien. De fyra faktorerna är Kreativitet, Moment-to-Moment (EV &amp; IV), Brand Image och Celebrity Endorsement. Studien utgår även ifrån tidigare forskning kring konsumenters vana att undvika TV-reklam.  Metod: En kvalitativ studie där fokusgrupper har använts som forskningsmetod. En deduktiv ansats har tillämpats. Urvalet bestod av studenter från Södertörns Högskola.  Slutsats: Vissa potentiella faktorer bakom effektiv TV-reklam var mer effektiva än andra. Celebrity Endorsement och Brand Image ansågs leda till ett faktiskt köp medan de andra faktorerna endast visade sig påverka intention kring köp. Konsumenter om de får möjligheten väljer att undvika TV-reklam i stor utsträckning av anledningen att det är irriterande och stör handlingen. Reklam undveks mer på traditionell TV än på in-stream video ads av anledning att TV-reklampausen varar längre.                                          Begrepp: När begreppet konsument nämns hänvisar vi till personer som exponeras för TV-reklamen, alltså inte de som köper produkten utan de som konsumerar marknadsföringens innehåll. In-stream video ads innefattar TV-reklam som koncept överfört till internet. / Background: There are problems with determining exactly how effective advertising campaigns are. TV advertising is the most influential medium and although there is no evidence that it directly leads to any purchase, it can lead to TV commercials remaining in our consciousness. There is thus a need to understand which factors and strategies are considered effective in the eyes of the consumer. Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate potential factors behind effective television advertising and expand understanding from the perspective of consumers. The report also explores consumers' habit of avoiding TV commercials and whether this habit is experienced differently when exposed to in-stream video ads instead. Theories: The study is based on previous research and this research is related to four factors that form the basis of the study. The four factors are Creativity, Moment-to-Moment (EV &amp; IV), Brand Image and Celebrity Endorsement. The study is also based on previous research concerning consumers' habit of avoiding TV commercials. Methods: A qualitative study where focus groups have been used as a research method. A deductive approach has been applied. The sample consisted of students from Södertörn University. Conclusions: Some potential factors behind effective TV advertising were more effective than others. Celebrity Endorsement and Brand Image were considered to lead to an actual purchase while the other factors only led to intention regarding purchase. Consumers, if given the opportunity, choose to avoid TV commercials largely for the reason that it is annoying and disrupts the action. It was avoided more on traditional TV than in-stream video ads for the reason that the TV commercial break lasted longer.  Concept: When the term consumer is mentioned, we refer to people who are exposed to TV advertising, not those who buy the product but those who consume the content of the marketing. In-stream video ads entail TV-commercial as a concept transferred to the Internet.

Den ökade globaliseringen har resulterat i att många organisationer stiger in på denkonkurrenskraftiga internationella marknaden. Detta har influerat organisationer att spridaderas budskap globalt – oftast genom marknadsföring. Tv-reklam är en mediekanal som anseseffektiv när man tillämpar humor som en kommunikationsstrategi då den enligt tidigareforskning genererar högt medvetande hos konsumenterna. Dock, finns det ett behov av attbelysa de kulturella skillnaderna när reklamen riktas internationellt eftersom humor uppfattasolika beroende på kultur, vilken kan generera negativa effekter. Eftersom att de kulturellaskillnaderna i humoristisk reklam tenderar att bli bortsedda så fokuserar denna kvantitativestudie på att belysa dessa skillnader med hjälp av Hofstedes kulturdimensionsteori. Dennakvantitativa studie fokuserar därför på att belysa karaktärerna av de kulturella skillnaderna ihumoristisk reklam, genom att använda Hofstedes kulturdimensionsteori, eftersom de tenderaratt bli översedda. Länderna Sverige och Kina jämfördes genom att betona kulturen motreaktionerna gentemot de olika humorstilarna i tv-reklam kopplat till uppfattade känslor. Föratt kunna identifiera humortyperna, användes Rod Martins fyra humorstilar affiliative humor,self-enhancing humor, aggressive humor och self-defeating humor.Syftet med studien var att upplysa hur viktiga aspekterna av de kulturella skillnaderna är ihumoristisk reklam med betoning på kultur och hur känslor mottas i svensk och kinesiskkultur. Detta för att se hur humor kan tillämpas effektivt i reklam över internationella gränser.Enkäten utfördes på svenska och kinesiska universitetsstudenter vilket genererade i detinsamlade empiriska materialet. Resultatet visade att affiliative humor och aggressive humorapplicerad i reklamfilm tas emot likadant känslomässigt i både kinesisk och svensk kultur ochpåverkar även köpintentionerna på samma sätt. Medan, self-defeating humor och selfenhancinghumor tas känslomässigt emot likadant i båda kulturera, men de kinesiskakonsumenterna är mer villiga att köpa produkten. / The growth of globalization has resulted in more organizations entering the competitiveinternational market which has influenced organizations to disseminate their message globally- commonly through the use of advertising. Television commercial is a media channelconsidered to be highly effective if applied with humor as a communication strategy. Theeffectiveness of this strategy generates in high awareness according to previous studies.However, there is a need of highlighting the cross-cultural distinctions when promoting acrossinternational boarders as humor is perceived differently depending on culture, which cannegatively affect the results. As the cultural characteristics in this matter tend to beoverlooked, this quantitative research is focusing on highlighting the cross-culturalcharacteristics in humorous advertising, through the use of Hofstede’s framework of nationalculture. The countries Sweden and China were compared with emphasize on cultureassociated to the reaction toward different humor styles in television commercials linked toperceived emotions. For identifying the humor types, Rod Martin’s four humor stylesaffiliative humor, self-enhancing humor, aggressive humor, and self-defeating humor, wereused.The purpose of this research was to disseminate the importance of cross-cultural aspects inhumor advertising with emphasize on culture and how emotions are perceived in Swedish andChinese culture. The importance relied within how to effectively apply humor in commercialsover cross-cultural boundaries. The questionnaires were performed by Swedish and Chineseuniversity students that generated in the collection of the empirical chapter. The researchfindings indicated that affiliative humor and aggressive humor used in commercial is equallyperceived emotionally in both Chinese and Swedish culture and also affects the purchaseintention similarly. Whereas self-defeating humor and self-enhancing humor are emotionallyequally perceived in both cultures, but the Chinese consumers are more willing to purchasethe product.

<p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009</strong></p><p>Seminar date: 2010-01-14</p><p>Department: Media- and Communication science</p><p>Report category: Degree project undergraduate level</p><p>Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson</p><p>Advisor: Kristoffer Holt</p><p>Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots.</p><p>Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election</p> / <p><strong>Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 </strong></p><p><strong></strong>Seminariedatum: 2010-01-14</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall</p><p>Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå</p><p>Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson</p><p>Handledare: Kristoffer Holt</p><p>Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer.</p><p>Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.</p>

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminar date: 2010-01-14 Department: Media- and Communication science Report category: Degree project undergraduate level Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson Advisor: Kristoffer Holt Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots. Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-election / Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminariedatum: 2010-01-14 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson Handledare: Kristoffer Holt Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer. Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent.