Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.   Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan.

Studiens övergripande syfte var att få kunskap om på vilket sätt tydlig och ömsesidig undervisning kan utveckla elevers förmåga att använda förståelsestrategier vid lärarens högläsning i förskoleklass. Syftet var dessutom att, genom att studera det en loggbok berättar, nå en förståelse för vad i ett undervisningssammanhang som medverkar till elevernas utveckling. Arbetet hade således fokus på två plan. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var studiens syfte av en förebyggande karaktär. Genom att undervisningen gjordes tydlig eftersträvades att medvetandegöra eleverna om förståelsestrategier i syfte att förbereda för kommande läsförståelse. En kärnfråga i loggbokens berättelse var balansen mellan att å ena sidan visa ett på förväg bestämt innehåll och å andra sidan eftersträva det ömsesidiga samt ta utgångspunkt i elevernas erfarenheter. Vid 7 undervisningstillfällen i grupper om 6-11 elever från en förskoleklass tränades förståelsestrategier inför högläsning såsom att utifrån berättelsers titlar och bilder ställa frågor och förutsäga handlingen. Genom att jämföra de förutsägelser och frågor eleverna ställde vid korta intervjuer före och efter undervisningsinsatsen studerades elevernas utveckling. En utveckling kan möjligen anas men det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån resultatet då studien är liten och mätmetoden osäker. Utifrån det sammanlagda resultatet av elevernas lärande och vad loggboken berättar gjordes en tolkning av undervisningssammanhanget. Studiens två delar kan sägas spegla och komplettera varandra. Loggboken berättar att delaktigheten och ömsesidigheten ökade efterhand när undervisningen gav utrymme för det vilket skulle kunna tyda på att studien var tidsmässigt kort och att strategiundervisning och förståelsearbete torde gynnas av ett mer långsiktigt arbete.

Börsnoterade aktiebolag i Sverige lämnar i regel delårsredogörelser över företagets prestationer och annan information. Användare av informationen inkluderar bland annat professionella förvaltare som ska ta till sig och bearbeta informationen, vilket sedermera ska leda fram till ett beslut om att investera i företaget eller inte.  Denna studie syftar därmed att undersöka vilken information i delårsrapporterna som anses vara relevant och varför. Vi genomför fem semistrukturerade intervjuer med professionella förvaltare i Sverige och finner en övervägande positiv syn på delårsrapporter och dess innehåll. Vi finner att en tydlig och enkel presentation av innehållet föredras, både när de kommer till redovisning av kvantitativ data men även avseende innehållet i kvalitativa delar. I analysen är VD-ordet och en beskrivning av framtidsutsikterna viktigt samt användningen av traditionella nyckeltal såsom exempelvis p/e-talet. Delade meningar råder kring mer omfattande värderingsmodeller såsom kassaflödesvärderingar men överlag föreligger en gemensam syn att helhetsbilden är det centrala i analysen.

Denna studie syftar till att undersöka om och i sådana fall hur medvetenheten om kakor skiljer sig mellan internetanvändare från två olika generationer. Samt hur internetanvändare från två olika generationer uppfattar företags tillvägagångsätt att informera om vad samtycke till kakor innebär för internetanvändare. Den syftar även till att undersöka vilket samband som finns mellan internanvändares inställning till att dela data och företagens tillvägagångsätt att informera om samtycke på sina webbsidor. Den yngre generationen representerar 18–30 åringar och den äldre generationen representerar 45–60 åringar och har valts då de har introducerats till internet i olika stadier av deras liv. Studien är baserad på en kvantitativ webbaserad enkätundersökning och baserad på svar från 175 respondenter. Resultaten visade att den yngre generationen ansåg sig vara mer medvetna om vad kakor är jämfört med den äldre generationen. Cirka hälften av respondenterna i den yngre generationen och 76% av respondenterna i den äldre generationen ansåg inte att de var medvetna om vad webbsidor använder insamlade data till. Båda generationerna ansåg att webbsidor borde ge tydligare information om hur och vad de använder kakor till. Studiens slutsats indikerar att tydliga informationsrutor om hur och vad delade data används har en positiv påverkan på respondenternas upplevda trygghet till att dela data. / The purpose of this study is to examine if the awareness of cookies differs between two different generations, and if so, how it differs. The study also examines how two generations perceive the way companies provide information about what consent to cookies means for the internet users. The study also aims to examine whether internet users’ attitude to sharing data is connected to the way companies provide information about consent on their websites. The younger generation represents internet users between 18-30 years and the older generation represents internet users between 45-60 years. They have been chosen because they have been introduced to the internet at different stages of their lives. The study is based on a quantitative web-based survey with answers from 175 respondents. The result showed that the younger generation considers themselves to be more aware of what cookies mean compared to the older generation. About half of the respondents in the younger generation and 76% of the respondents in the older generation did not consider themselves to be aware of what websites uses the collected data for. Both generations felt that websites should provide clearer information on how and what they use cookies for. The study ́s conclusion indicates that clear information notices about how and what shared data is used for has a positive impact on respondents perceived safety to share data.

Ledarskap och de egenskaper som hör till har beforskats från slutet av 1800-talet och uppfattningen har gått från att egenskaper ansetts vara nedärvda till att de snarare finns i en specifik kontext. Fokusområdet för uppsatsen har varit den svenska grundskolan och den har utförts genom en undersökande och analytisk intervjustudie med syfte att ur ett medarbetarperspektiv ta reda på vilka ledaregenskaper rektorer bör ha. Resultatet har uppnåtts genom en induktiv ansats och en kvalitativ metod där åtta personer med olika yrkestitlar har intervjuats, samtliga arbetar inom den svenska grundskolan. Från intervjuerna gick det att se en samsyn gällande vilka egenskaper de anställda anser att en rektor bör ha, dessa är: tydlig, kommunikativ, lyhörd och beslutsfattande. Egenskaperna fungerar som en “fyrenighet” där de agerar gemensamt och måste förekomma tillsammans. Existerar en egenskap själv, utan samhörighet av någon eller flera av de andra, så kan den egenskapen istället anses bli negativ. Det empiriska resultatet diskuteras tillsammans med teorier om organisationskulturer.