Denna studie syftar till att undersöka vilka förändringar som förväntas av en inkorporering av Förenta Nationernas barnkonvention i svensk lagstiftning. Sveriges riksdag röstade sommaren år 2018 igenom regeringens förslag om att inkorporera barnkonventionen, vilket innebär att konventionen blir svensk lag. Sverige har sedan ratificeringen år 1990 varit tvungna att följa barnkonventionens bestämmelser, dock har konventionen inte fått det genomslag som förväntats i landet. Regeringen anser att barnkonventionen genom en inkorporering kommer bidra till ett tydliggörande för barnens rättigheter. Studien kommer även granska och identifiera hur barnkonventionen ska inkorporeras, vilka insatser som regeringen har beslutat om och hur dessa ska genomföras. En inkorporering är dels önskvärd men även kritiserad, därför ska studien även analysera för vilka utmaningar och svårigheter som finns vid en inkorporering. Huvudproblemet som studien syftar till att diskutera är om inkorporeringen av barnkonventionen kommer vara tillräcklig för att luckorna i det barnrättsliga arbetet i Sverige ska tillgodoses. Syftet har besvarats genom intervjuer med sex personer som har kunskap om barnens rättigheter och information om dels den kommande inkorporeringen, dels de insatser som beslutats om samt de utmaningar som finns vid inkorporeringen av barnkonventionen. Resultatet visar att de förändringarna som intervjupersonerna förväntade sig av en inkorporering av barnkonventionen var både positiva och negativa. De positiva förväntningarna är att barnkonventionen får mer genomslag. Att barnets bästa kommer att prövas och att dem kommer att komma till tals i större utsträckning än tidigare. Ytterligare en positiv förändring är att Barnkonventionens kan bidra till en synvända för alla människor i samhället. Det vill säga, hur vi ser på barn, behandlar barn och pratar med barn. De negativa förväntningarna och utmaningarna vid en inkorporering är att konventionen kan uppfattas vag och att den i sig inte utgör en beslutsgrund. Det är därför viktigt att barnkonventionens bestämmelser fortsätts transformeras in i nationell lagstiftning. I intervjuerna uttrycktes även en oro för att regeringens ansvar i att se till att barnkonventionen följs förflyttas till rättstillämparen och att arbetet med att transformera konventionens bestämmelser stannar av. Studien identifierar även behovet av övriga insatser i form av kunskapslyft i skolan där barnen får lära sig om barnkonventionen och deras rättigheter och behovet av att regeringen fattar ett beslut om att tillträda tilläggsprotokoll 3. Det frivilliga tilläggsprotokollet utgör en möjlighet för barn att överklaga beslut som fattats i ärenden som rör dem till FN:s barnrättskommitté. / This study aims to investigate what changes are expected of the incorporation of the United Nation Convention on the Rights of the Child into Swedish legalisation. The Swedish Parliament voted in the summer of 2018 through the Government's proposal to incorporate the Convention into Swedish legislation through incorporation. Since the ratification in 1990, Sweden has had to comply with the provision of the Convention, but the Convention has not had the impetus that was expected in the country. The Government believes that the Convention of the Rights of the Child, through incorporation, will introduce a symbolic clarification of the rights of the children. The study will also research and identify how the convention will be incorporated, what interventions the government has decided on and how these will be implemented. Incorporation is partly desirable, but also criticized, therefore, the study will also analyse the challenges and difficulties encountered in the incorporation of the convention of the Rights of the Child into Swedish legislation. The main problem that the study aims to discuss is whether the incorporation of the Convention of the Rights of the Child will be sufficient to accommodate the gaps in child justice in Sweden.     The aim of the study as well as the research questions has been answered through interviews with six individuals who are experts in the children's rights and who have information on the upcoming incorporation, they also have knowledge about the interventions that have been made and the challenges involved in the incorporation of the Convention of the rights of the child.      The result of the study shows that the expected changes that the interviewees had from incorporating the Convention of the Rights of the Child into Swedish legalisation were both positive and negative. The positive expectation is that the Convention will get more impact. That the best interests of the child will be tested in decisions that concern them and that they will be able to express an opinion to a greater extent than before. The negative expectations and challenges of incorporation are that the convention can be perceived undetermined and in itself does not constitute a basis for decision-making. It is therefore important that the provisions of the Convention continue to be transformed into national law. The interviewees also expressed a concern that the government's responsibility to ensure compliance with the Convention might transferred to the legal experts and that the work on transforming the Convention's provisions contingently stops.     The study also identifies the need of knowledge of the Convention of the Rights of the Child among the children. This will contribute to the positive effect that children will understand that they are carriers of rights. Furthermore the interviewees criticise the government’s decision to not incorporate the third additional protocol, optional protocol of the convention on the rights of the child on a communication procedure.

Denna studie handlar om hur alla barn kan få möjlighet att göras delaktiga i förskolans verksamhet via olika kommunikationsformer. I studien undersöks vilka arbetssätt och tecken som förskollärare använder i tydliggörandet av barns kommunikation. Syftet är att bidra med kunskap om pedagogiska arbetssätt som kan bli tydliggörande för barns kommunikation i förskolan. Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare från fem olika förskolor medverkade. Resultatet har sedan analyserats utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig utav arbetssättet tydliggörande pedagogik, med tecken som det verbala språket, TAKK, bilder och digitala verktyg i tydliggörandet av barns kommunikation.