Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.

Syftet med studien var att bidra med kunskap och goda exempel på framgångsrika faktorer för hög måluppfyllelse i ämnet svenska. Studien undersökte hur lärare kan undervisa på ett språkutvecklande och tydliggörande sätt, så att elever i språklig sårbarhet ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet. Undersökningen har skett utifrån ett lärarperspektiv genom observationer och intervjuer, vilket har gett en fördjupning i hur lärare undervisar i årskurs 5. Resultatet sammanställdes i en tematisk genomgång och de fjorton begrepp som framkom var tydliggörande arbetssätt, scaffolding, retrieval practice, muntligt språk, differentierad undervisning, relationer, inkludering, språkutvecklande arbetssätt, tillgänglighet, digitala verktyg, evidensbaserad undervisning samt fortbildning, kollegialt arbete, kartläggning och särskilt stöd. Framgångsrika faktorer för elever i språklig sårbarhet som framkom i studien är tydliggörande- och språkutvecklande arbetssätt med explicit undervisning och scaffolding, goda relationer och differentierad undervisning som baseras utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat var att lärares kompetens kring språklig sårbarhet är en förutsättning för att kunna stödja eleverna inom ledning och stimulans. Utifrån diskussionen lyftes även vikten av en tydlig organisation fram, som stärker kollegialt samarbete, både lärare emellan och med andra yrkesgrupper. Gemensam fortbildning visades vara avgörande för att lärare ska kunna känna trygghet i hur de kan arbeta inom ledning och stimulans, för att ge eleverna det stöd de behöver.

Studien syftar till att ge ett kunskapsbidrag kring specialpedagogers erfarenheter av tydliggörande pedagogik i grundskola och gymnasium. Vi använde kvalitativ intervjumetod med tematisk analys som metodansats. I vår studie genomförde vi semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger som utifrån sina roller beskrev hur de arbetar med tydliggörande pedagogik på individ-, grupp- och organisationsnivå samt vilka utmaningar, hinder och möjligheter de erfarit i det arbetet. I resultatet framkom att specialpedagogernas beskrivningar av innebörden av tydliggörande pedagogik varierar, från exempelvis hjälpmedel och arbetssätt till lektionsdesign, enhetlig struktur och förhållningssätt. Informanterna såg tydliggörande pedagogik som en självklar del av undervisningen för att möta elevernas behov, att det är bra för alla, men särskilt viktigt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Informanterna poängterade att arbetet med tydliggörande pedagogik handlar om ett förändringsarbete, ett arbete som ofta drivs av specialpedagoger. Detta förändringsarbete kan utgöra en utmaning då det kräver att all personal arbetar tillsammans och stöttar varandra, men även att skolledningen är positivt inställd och delaktig i arbetet. Resultaten diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp som kommunikation, medierande resurser och proximal utvecklingszon är centrala. Vi drar slutsatsen att tydliggörande pedagogik kan ses som en medierande resurs som bidrar till att lärare lättare kan utmana elevernas proxiamala utvecklingszon.

Idag visar allt fler forskningsresultat på de språkutvecklande vinsterna hos samtliga barn när verksamheter bedrivs med AKK som komplement. AKK är ett paraplybegrepp som innefattar bland annat bildstöd och tecken som stöd, där olika AKK-system visualiserar språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares inställningar till användande av AKK, samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att naturligt kunna använda sig av AKK i undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat se likheter och olikheter i förskollärarnas kunskaper och sätt att använda AKK, likväl som vi delgetts deras tankar kring ämnet. Studiens resultat visar att förskollärare generellt har en god inställning till AKK och dess arbetsformer, men att verksamhetens arbete oftast endast innefattar arbete med bildstöd. Dagens förskollärare har väldigt olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med AKK inkluderat, vilket kan ge konsekvenser. Studien påtalar vikten av kompetenshöjande fortbildningsmöjligheter för våra pedagoger, och tidigare forskning visar att pedagoger som är duktiga på AKK har lättare att uppmärksamma behov och anpassa lärmiljöerna på ett sätt som inkluderar alla barn. I studien framkommer också hur både barngruppens och arbetslagets konstellation påverkar hur arbetet med AKK tar vid, samtidigt som resultatet visar på förskollärarnas insikt om fördelarna med AKK oavsett vilka uttalade behov som finns. / Today, more and more research results show the language development gains of all children when activities are conducted with ACC as a supplement. ACC is an umbrella concept that includes image support and signs as support, where different ACC systems visualize the language. The purpose of this study has been to examine preschool teachers' attitudes towards using ACC, as well as what conditions they consider to have to be able to naturally use ACC in teaching. Through qualitative interviews, we have been able to see similarities and differences in the preschool teachers' knowledge and ways of using AKK, as well as their thoughts on the subject. The results of the study show that preschool teachers generally have a good attitude towards ACC and its working methods, but that the organization's work usually only includes work with image support. Today's preschool teachers have very different conditions for being able to teach with ACC included, which can have consequences. The study points to the importance of competence-enhancing continuing education opportunities for our pedagogues, and previous research shows that pedagogues who are good at ACC have an easier time paying attention to needs and adapting learning environments in a way that includes all children. The study also shows how the constellation of both the children's group and the work team affects how the work with AKK takes place, while the results show the preschool teachers' insight into the advantages of ACC regardless of the stated needs.

I skolan så ska utbildningen vara likvärdig, och det betyder att man behöver ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Att skapa en verksamhet som är anpassad för alla individer, vilket betyder att ibland behöver man göra anpassningar. Att jobba med anpassningar behöver inte vara svårt, med små medel kan man som lärare mot fritidshem göra det enklare för gruppen men även för dig själv som lärare mot fritidshem. Innan år 2022 var det svårt att hitta forskning på ämnet inkludering i fritidshemmet. Men under år 2022 så kom det ut en forskningsserie som belyser inkludering på fritidshemmet. Forskningsserien bestod av begreppen delaktighet, anpassningar och inkludering. Då jag från start tänkt utifrån banorna att vi alla är olika och att vi ska möta alla barn utifrån deras förutsättningar utan att korrigera dem som personer har jag valt att använda mig av relationellt perspektiv och det normkritiska perspektivet i denna studie. För att genomföra min studie så har jag valt att göra kvalitativa intervjuer samt en traditionell enkät för att samla in mitt material. I mina resultat har jag kommit fram till att det behövs olika slags förutsättningar för att inkludering ska fungera i verksamheten. Det behöver göras anpassningar i verksamheten utifrån gruppen men även individen. Flera mår bra av anpassningar i helgrupp men inte alla. Förutom praktiska förutsättningar krävs det även att personal och ledning har en gemensam inställning till att arbeta med anpassningar. Att jobba med relationer, delaktighet och värdegrund är något som visat sig vara ett vinnande koncept för att få en grupp och individer som fungerar. / The education in school should be equal for all individuals. You should take every student’s different circumstance and needs in consideration. To create an environment that is adaptive for all individuals you sometimes need to make adaptations in the environment. Working with adaptations does not have to be difficult, with small average you can make it easier for the group but also for yourself as a teacher towards leisure centres. Before year 2022, it was difficult to find research on the topic of inclusion in leisure centers. However, in year 2022, a series of research papers was published highlighting inclusion in leisure centers. The research series consisted of the concepts of participation, adaptations, and inclusionI have chosen to use relational perspective and the norm-critical perspective in this study. To conduct my study, I have chosen to do qualitative interviews and a traditional questionnaire to collect my material. In my results I have conclude that different kinds of conditions are needed for inclusion to work in the environment. Adaptations need to be made in the activities based on the group but also the individual. Many people benefit from adjustments in the whole group, but not all. In addition to practical conditions, the right attitude is also required from staff and management. Working with realities, participation and values is something that has proved to be a winning concept.

This essay explores the challenges that we as teachers in the extended school can face whenimplementing sustainable special educational methods. With a specific focus on the TEACCHmethod and the use of visual support in communication. Our intention is that we, based on ourstories and experiences, will investigate what can hinder this development work and whetherthere are any success factors for us as leaders at the after-school center. The primary questionsare ”What is it that makes it so difficult to implement sustainable development work withTEACCH in the work teams?” and ”What kind of leaders do we need to be to be able to leadthis sustainable development work?”. As a research method, we use the essay form as we,through the reflexive writing, among other things want to see who we are as leaders andwhich leaders we need to be in an effective development work. In our reflection, we explorewhat knowledge we at the after-school center need to have in the treatment of students in needof special knowledge and understanding. We also reflect on how we gain new importantknowledge and how we as leaders convey that knowledge. / Denna essä utforskar de utmaningar vi som lärare i fritidshem kan möta vid implementeringav hållbara specialpedagogiska arbetssätt. Detta med fokus på tydliggörande pedagogik ochbilder som visuellt stöd i kommunikation. Syftet är att vi, utifrån våra berättelser ocherfarenheter, ska undersöka vad som kan försvåra detta utvecklingsarbete och om det finnsnågra framgångsfaktorer för oss som ledare på fritidshemmet. De primära frågorna är ”Vad ärdet som gör att det är så svårt att implementera ett hållbart utvecklingsarbete medtydliggörande pedagogik i arbetslagen?” och ”Vilka typer av ledare behöver vi vara för attkunna leda detta hållbara utvecklingsarbete?”. Som undersökningsmetod använder vi oss avessäformen då vi, genom det reflexiva skrivandet, bland annat vill få syn på vilka vi är somledare och vilka ledare vi behöver vara i ett effektivt utvecklingsarbete. I vår reflektionutforskar vi vilken kunskap vi på fritidshemmet behöver ha i bemötandet av elever i behov avsärskild kunskap och förståelse. Vi reflekterar även över hur vi får ny viktig kunskap och hurvi som ledare förmedlar den kunskapen.

Arbetsområdet för denna systematiska litteraturstudie valdes utifrån observationer attdet råder meningsskillnad inom forskning för adhd och huruvida diagnosen påverkarelevers skolframgång. Forskning har börjat undersöka om och i sådant fall hurexekutiva funktioner korrelerar med adhd, men i mindre utsträckning vad det kanbetyda för skolpraktiken. Därav syftar arbetet till att kartlägga eventuella sambandmellan exekutiv funktion, adhd och problemlösning i matematik. Vidare klargörarbetet om och i sådant fall hur en tillgänglighetsanpassad problemlösningssituationutvecklar förmågan att lösa flerstegsproblem hos elever med adhd, samt vilkaförutsättningar och hinder som kan finns i relation till arbetssättet. Arbetets syfte ochfrågeställning besvarades genom innehållsanalys av 21 studier som eftersöktes genomdatabassökning och manuell sökning. Studiernas sammanställda forskningsresultatbelyste åtskilliga samband mellan exekutiv dysfunktion, adhd och matematiskaproblemlösningssvårigheter. Ett återkommande samband utgjordes av arbetsminnetsbetydelse för en effektiv problemlösning i matematik, samtidigt som arbetsminnet ärnedsatt vid en adhd-diagnos. Vidare kan problemlösning tillgänglighetsanpassasgenom kognitiva hjälpmedel där arbetsminnet stöttas som exempelvis checklistor,problemlösningsscheman, visuellt stöd och sekventiella instruktioner. Ettåterkommande hinder för en tillgänglighetsanpassad problemlösning i matematikutgjordes av kunskapsbrist hos skolpersonal. Därav kan det behövas mer kunskapinom områden för exekutiv dysfunktion, adhd, tillgänglighetsanpassadproblemlösning och kognitivt stöd. Vidare kan det behövas att matematiskproblemlösning omdefinieras, då problemlösningsuppgifter inte längre enbart utgörs av uppgifter som på förhand saknar en känd lösningsmetod.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar för att inkludera barn med särskilt stöd och vilka verktyg som används i praktiken. I bakgrunden redovisas förskolans styrdokument, relevanta begrepp, tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt och som berör ämnet vi forskat i. Studien utfördes genom intervju av fyra förskollärare från två olika städer i Sverige. Genom analys av intervjuerna framkom ett antal huvudkategorier och underkategorier. Huvudkategorierna är: förskollärarens arbetssätt för inkludering, förskollärarens egen uppfattning av inkludering, verktyg förskolläraren använder, likheter och skillnader. Resultatet påvisar en gemensam syn hos respondenterna av inkludering, hur viktigt det är för barnens sociala sammanhang och för känslan av samhörighet. De verktyg som respondenterna använde sig av var bilder och TAKK för att underlätta för barnen i olika undervisningssituationer. Även miljön och respondenterna själva ansågs som viktiga verktyg för att underlätta för alla barn och inte enbart barn i behov av särskilt stöd.

Delaktighet är ett frekvent begrepp i dagens förskoleverksamhet och barns rätt till delaktighet finns tydligt beskrivet i de styrdokument (SFS 2010:800, kap 1 § 8.; Skolverket, 2018) som förskolans verksamhet vilar på och enligt artikel 12 i Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) har barn rätt att göra sin röst hörd. Vidare betonas att verksamheten ska ta hänsyn till och utformas utifrån alla barns förutsättningar och behov. Åberg & Lenz Taguchi (2005) beskriver att det är en komplex uppgift för personalen i förskolan att forma en verksamhet som erbjuder alla barn möjlighet till delaktighet utifrån deras egna förutsättningar och behov. Utifrån detta började vi fundera över hur förskollärare arbetar för att göra alla barn delaktiga och hur verksamheten utformas för att täcka alla barns olika behov. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjlighet till delaktighet för alla barn utifrån deras olika förutsättningar och behov. Vi har genomfört en kvalitativ studie och med studiens forskningsfrågor som utgångspunkt har vi intervjuat tre förskollärare om hur de ser på delaktighet, hur de arbetar för att göra alla barn delaktiga i verksamhetens aktiviteter och om de använder sig av pedagogiska hjälpmedel för att öka möjligheten till delaktighet utifrån barnens egna förutsättningar. Studiens resultat analyserades med hjälp av Szönyi och Söderqvist Dunkers delaktighetsmodell (2018) och Shiers femstegsmodell för delaktighet för att se om aspekterna för delaktighet uppnås i verksamheten. Förskollärarna belyser vikten av att alla barn ska vara delaktiga utifrån sina villkor och förklarar vidare att de använder sig av barnens intressen i utformningen av verksamheten. Samtliga förskollärare ger förslag på olika pedagogiska hjälpmedel de använder sig av för att öka möjligheten för barnen att vara delaktiga, och användandet av Tecken som alternativ kommunikation, TAKK, är genomgående i verksamheten hos alla de intervjuade förskollärarna. Vi såg i vår studie ett engagemang hos förskollärarna för att kunna erbjuda barnen möjlighet till delaktighet utifrån sina egna förutsättningar och verksamheten utformas och anpassas för att på bästa sätt fungera för alla barn oavsett behov.

Elever med svag teoretisk begåvning beskrivs ha svårt att nå kunskapsmålen i grundskolan. I föreliggande studie är syftet att beskriva och analysera specialpedagogers upplevelser av elevhälsans arbete med samverkan och lärares undervisning för elever med svag teoretisk begåvning i grundskolan. Studiens frågeställningar handlar om hur specialpedagoger beskriver kännetecken på svag teoretisk begåvning samt om hur de beskriver sina upplevelser av samverkan och lärares undervisning för dessa elever. Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet på hälsa och lärande och har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgår att det är viktigt att uppmärksamma elever med svag teoretisk begåvning och deras svårigheter samt att öka kunskapen om undervisning för dem. Det framkommer även att interprofessionell samverkan i elevhälsan är en framgångsfaktor som leder till utveckling och lärande för eleverna när samtliga kompetenser tas tillvara. Dessutom framkommer det att tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik är gynnsamt för elever i allmänhet och för den här elevgruppen i synnerhet samt att elever med svag teoretisk begåvning har svårt att nå kunskapsmålen i grundskolan. Det leder till frågan om huruvida undervisningen i grundskolan lever upp till att ge alla eleverförutsättningar att nå kunskapsmålen.