Syftet med uppsatsen är att studera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter har beskrivit partiet Svoboda kopplat till situationen i Ukraina som utspelat sig under 2013-2014 kallat Euromajdan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie av de globala mediekanalerna CNN och Russia Today är att tydliggöra vilka ståndpunkter som framförs i de undersökta medierna ochatt försöka kartlägga hur Ukrainakonflikten mer övergripande förmedlas. Frågeställningarna är: vilka är skillnaderna och likheterna i kanalernas nyhetsförmedling av händelserna? Vilketbudskap förmedlas av respektive nyhetskanal gällande konflikten? Hur förmedlas budskapen genom ordval? Hur förmedlas budskapen genom källor? Metod och material: Metoden som studien använder sig av är innehållsanalys på ett materialsom är kodad enligt Krippendorff-modellen. Huvudresultat: Skillnader och likheter existerar mellan mediekanalerna CNN och RT i deras nyhetsförmedling och hur budskapen förmedlas. Skillnaderna består i ordval och källor, likheterna består i användningen av källor som uteslutande stödjer påståenden. Budskapensom förmedlas är pro-ukrainskt (CNN) och anti-ukrainskt (RT) och budskapen förmedlas genom laddade ordval och kontextuellt relevanta källor.

This study aims at examine what kind of interest the European Union (EU) have in promoting a democracy process in Eastern Europe. The study is a descriptive case study where the case Ukraine is used to draw general conclusions. The questions asked to pursue the aim are: why does the EU want to promote a democracy process in Ukraine, what kind of methods does the EU use  and why is Russia trying to prevent the EU-Ukraine development and instead supporting a Russia-Ukraine development. In this study an analytical model is created and used to analyze EU:s way in promoting democracy in Ukraine. The analyze model consists of six steps used to describe the general promotion of a democracy process and it’s applied in the empirical analysis. The empirical material is based on books, primary documents and EU:s official webpage. One general conclusion of this study asserts that the primary interest of EU: s democracy process in Ukraine is economy and security. Another one affirms that Russia’s interest to prevent the EU-Ukraine development consists also of economy and security and especially security to prevent the development of NATO in Eastern Europe.

Denna studie redogör för hur en utvald grupp av fysiklärare i Ukraina upplever att de har påverkats i sin yrkesutövning sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Reformerna inom skolan har varit många men fysikämnet har inte varit prioriterat för reformering. Innehållsmässigt är det oförändrat samtidigt som timtilldelningen har minskat drastiskt. Detta har resul­terat i att fysiklärarna kämpar med att hinna lära ut ett innehåll som är avan­cerat och till viss del förlegat. Elevernas intresse för fysik har dessutom minskat vilket har gjort att fysiklärarna har svårt att inspirera och motivera dem till att satsa på fysikämnet. Som följd av detta fokuserar lärarna mest på de få elever som är duk­tiga och intresserade. Den andra gruppen elever, som är i stor majoritet, låter de till viss del vara och nöjer sig med att de tillägnar sig det absolut mest basala. De ekono­miska svårigheter Ukraina har genomlidit har även påverkat fysiklärarna negativt. Framförallt ser den framtida försörjningen av fysiklärare ut att vara hotad, delvis beroende på de låga lönerna.  2016 sjösattes en skolreform kallad the New Ukrainian Schoolsom avser att revolut­ion­era skolsystemet. Den är under implementering och kommer inte att vara klar för­rän 2029. Denna studie pekar på många utmaningar för reformen rent generellt men också specifikt för fysikämnet.

No description available.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig. / The purpose of this essay is to analyze how four newspapers in Sweden have portrayed the Crimean-Crisis, in order to compare the results and draw conclusions about how media portray war.  A quality discourse analysis. There is a clash between two images: the image of the events in Ukraine being portrayed as a people’s revolution to overthrow a corrupt and Russianloyal regime, and the image of an armed uprising consisting of facists and ultranationalists forming a non-legitimate government who is threatening the Russian language and the ethnic Russian inhabitants in Ukraine. A majority of the newspapers polarizes the conflict into an us and them, with Putin as the great villain and the Western powers as the good side. There is a distinction in writing between the morning newspapers and the tabloid newspapers, where the second one is more dramatic and more frequently applies attributes. A consequence of this could be an increased motivation for conflict, rather than for peace.

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former. I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel. Undersökningsperioden sträcker sig från 21 november 2013, då demonstrationerna utbröt, till 23 februari 2014, dagen efter att presidenten tvingades avgå. Uppsatsens teoridel utgår bland annat från Herman och Chomskys propagandamodell och Conboys teorier om nyhetsretorik. Artiklarna analyseras kvalitativt med hjälp av Lundgren med fleras massmedieretoriska analysmodell. Resultatet visar att artiklarna till stor del var tendentiösa. Källorna i texterna var främst demonstranter och andra som stödde oppositionen. Presidenten och hans följare fick begränsat med utrymme att framföra sina åsikter på. Genom exempelvis användandet av värdeladdade ord målades Europeiska unionen, EU-vänliga demonstranter och oppositionen i Ukraina ut som ”goda”, medan president Janukovytj, hans anhängare och Ryssland framställdes som ”onda”.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vad forskningen säger om ukrainska kvinnor på flykt och som tvingas in i prostitution. Syftet har också varit att undersöka hur sociala myndigheter över världen arbetar med den här typen av problematik och hur det kan relateras till en svensk kontext. Vi har valt att skriva utifrån en fenomenologisk ansats, där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i social exklusion, strukturell diskriminering och feminism. Metoden som vi valt att samla in information från är en litteraturstudie eftersom intervjuer skulle krävt mycket tid och förberedelser samt för att det skulle vara svårt att hitta relevanta intervjupersoner. I resultatet framgår det att kvinnorna som tvingas fly från sina hemländer i kombination med socioekonomiska svårigheter samt sociokulturella aspekter är särskilt utsatta grupper. Vidare framgår det av resultatet på vilket sätt sociala myndigheter valt att arbeta med problematiken runt om i världen, där den gemensamma nämnaren kan anses vara uppsökande och kombinerade stödinsatser av olika slag. När det kommer till kvinnors hälsa visar resultatet att det sociala välbefinnandet är något som påverkas negativt av att befinna sig på flykt och att behöva prostituera sig. När det gäller samhällets syn på problematiken är det enligt lag förbjudet att både köpa sexuella tjänster och att sälja sexuella tjänster, vilket också bidragit till att prostituerade kvinnor inte vågat framträda och söka hjälp av rädsla för att bli åtalade. I Sverige är det dock enbart straffbart att köpa, men inte att sälja, sexuella tjänster. Ur kvinnornas perspektiv anses detta vara något positivt eftersom de själva inte kan bli åtalade eller straffade för att ha sålt sexuella tjänster, vilket ökar chansen att kunna söka hjälp för att ta sig ur prostitutionen. Samtidigt visar resultatet att lagen bidrar till att kvinnornas kunder varit mer försiktiga och inte velat utnyttja kvinnorna på samma sätt.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.