<p>I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ”Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum”. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping.</p><p>Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med, enligt oss, relevanta och väl insatta personer inom vårt forskningsområde samt att vi genomfört en enkätundersökning med kunder på Baronen Köpcentrum och gjort observationer av våra egna upplevelser som kunder. Allt med utgångspunkt i de begrepp och faktorer som vi valt att lyfta fram i uppsatsen.</p><p>Resultatet vi kommit fram till styrker att det finns ett behov av att köpcentrum i allmänhet mer aktivt arbetar för att underlätta kundernas shopping. Vi har sett att kunderna låter sig påverkas av de faktorer som vi valt att lyfta fram och därför är det essentiellt för köpcentrum att ta hänsyn till och arbeta med dessa för att ha möjlighet att påverka kunderna på ett för köpcentrumet positivt sätt. Resultatet visar även att det finns en del saker som Baronen Köpcentrum kan förbättra med hänsyn till att underlätta sina kunders shopping. De faktorer vi anser att de i första hand behöver förbättra är toaletterna, skyltningen till dessa samt skyltningen överlag i hela köpcentrumet. För att Baronen Köpcentrum ska kunna erbjuda sina kunder ”Allt under ett tak” anser vi det nödvändigt att komplettera butiksmixen med någon form av livsmedelsbutik.</p><p>Vidare anser vi att Baronen Köpcentrum bättre bör skapa sin unika identitet för att på så sätt särskilja sig från övriga köpcentrum. Detta skulle de kunna göra genom sin design och layout samt genom att skapa ett sammanhållet tema i köpcentrumet som gör att kunderna kommer ihåg just dem. Vi tror att Baronen Köpcentrum har goda möjligheter att genom ett tema skapa en liten ”stad i staden” där de erbjuder sina kunder allt de behöver under ett och samma tak. För detta krävs dock en väl sammanhållen butiksmix som fungerar som ett nätverk där butikerna snarare kompletterar varandra än konkurrerar med varandra.</p>

No description available.

I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ”Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum”. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping. Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med, enligt oss, relevanta och väl insatta personer inom vårt forskningsområde samt att vi genomfört en enkätundersökning med kunder på Baronen Köpcentrum och gjort observationer av våra egna upplevelser som kunder. Allt med utgångspunkt i de begrepp och faktorer som vi valt att lyfta fram i uppsatsen. Resultatet vi kommit fram till styrker att det finns ett behov av att köpcentrum i allmänhet mer aktivt arbetar för att underlätta kundernas shopping. Vi har sett att kunderna låter sig påverkas av de faktorer som vi valt att lyfta fram och därför är det essentiellt för köpcentrum att ta hänsyn till och arbeta med dessa för att ha möjlighet att påverka kunderna på ett för köpcentrumet positivt sätt. Resultatet visar även att det finns en del saker som Baronen Köpcentrum kan förbättra med hänsyn till att underlätta sina kunders shopping. De faktorer vi anser att de i första hand behöver förbättra är toaletterna, skyltningen till dessa samt skyltningen överlag i hela köpcentrumet. För att Baronen Köpcentrum ska kunna erbjuda sina kunder ”Allt under ett tak” anser vi det nödvändigt att komplettera butiksmixen med någon form av livsmedelsbutik. Vidare anser vi att Baronen Köpcentrum bättre bör skapa sin unika identitet för att på så sätt särskilja sig från övriga köpcentrum. Detta skulle de kunna göra genom sin design och layout samt genom att skapa ett sammanhållet tema i köpcentrumet som gör att kunderna kommer ihåg just dem. Vi tror att Baronen Köpcentrum har goda möjligheter att genom ett tema skapa en liten ”stad i staden” där de erbjuder sina kunder allt de behöver under ett och samma tak. För detta krävs dock en väl sammanhållen butiksmix som fungerar som ett nätverk där butikerna snarare kompletterar varandra än konkurrerar med varandra.

Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor betydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal använde ögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.

<p>Att inte kunna kommunicera med en patient med afasi gör att svårigheter i omvårdnadssituationen kan uppkomma. Syftet med studien var att belysa faktorer som kunde underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter med afasi. Litteraturstudien inkluderade elva vetenskapliga artiklar funna i databaserna Cinahl och Elin@kalmar. Dock var utbudet av studier begränsat och i många av studierna var det avsaknad av omvårdnadsperspektiv. Två omvårdnadsteorier användes i studien för att belysa det omvårdnadsteoretiska perspektivet på omvårdnadsproblemet. Resultatet visade att den ickeverbala kommunikationen hade stor betydelse. Patienter med afasi och vårdpersonal använde ögonkontakt, beröring och kroppsspråk för att kommunicera vid ickeverbal kommunikation. Även tillit och förtroende betonades som faktorer som påverkade kommunikationen positivt. Att ha gott om tid, vilja lyssna och inte stressa patienten var en av de grundläggande faktorerna till en lyckad kommunikation. Stress kunde ha en negativ inverkan på patienten som då kunde få svårigheter att uttrycka det han eller hon ville förmedla.</p>

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

Syftet med studien är att utröna hur några verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter med fokus på hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det går att underlätta i matematikämnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fältet. Resultatet visar att pedagogerna är splittrade i sina uppfattningar gällande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mått av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikämnet främst i form av problem med problemlösning. Vidare är pedagogerna överens om att det går att underlätta för dessa elever med hjälp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen där denne befinner sig.

No description available.

No description available.

<p>I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.</p>