Syftet med denna studie var att undersöka de deltagande ämneslärares attityder till och rapporterade undervisningssätt i förhållande till språkutvecklande arbetssätt i ämnesundervisning. Studien är en kvalitativ studie och genom intervjuer och observationer som undersökningsmetoder har samlats in studiens empiri. Tre lektionstillfällen på gymnasiet observerades och därefter intervjuades de tre lärare vilkas lektionstillfällen redan hade observerats. Studiens intervjuempiri som berör lärarnas attityder i ämnet har analyserats genom appraisalteorin, vilket möjliggjorde undersökning av språkiga inslag i lärarnas attitydsuttryck. Studiens observationsempiri som berör lärarnas undervisningssätt har analyserats med inspiration av sammanhållen fallbeskrivning. Resultatet av lärarnas attityder visade främst positiva uppskattningar kring användbarhet och nödvändighet av att ha ett språkutvecklande undervisningssätt, vilket enligt lärarna gynnar elevernas lärande och utveckling. Studiens resultat visade även en negativ uppskattning kring påverkan av förenklingar som anpassningsmetod i undervisningen, vilket missgynnar elevers lärande. Vidare visade analysen av lärarnas attitydsuttryck även negativa bedömningar om förenklingar som anpassningsmetod och det traditionella undervisningssättet, där undervisningen mest är lärarstyrd. Enligt lärarna i studien kan varken förenklingar eller traditionella undervisningssätt hjälpa elever i sin språk- och kunskapsutveckling. Resultatet av studiens observationer visade att studiens lärare använde sig av en del stödjande arbetssätt/aktiviteter, exempelvis interaktion/grupparbete, olika semiotiska resurser och elevernas modersmål, vilket enligt lärarna syftar till att stödja andraspråkselever i deras språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användningen av surfplatta ser ut i årskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den här åldersgruppen är för att vi tyckte forskningen var bristfällig. Vi vill ta reda på pedagogers syn på sin användning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg.Våra frågeställningar är: - Hur ser pedagoger i årskurs 4-6 på sin användning av surfplatta i undervisningen?- Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med användningen av surfplatta?För att ta reda på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom årskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lärare. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till att börja använda surfplatta i undervisningen, men eftersom många utav de endast har en surfplatta i klassrummet är det svårt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssätt kring den. En del har vågat sig på att testa nya undervisningssätt som t.ex. ”flipped-classroom”. Många pedagoger anser att de når ut till fler elever då man kan använda mer sinnen och varierande estetiska uttrycksformer med surfplatta. Vårt resultat analyserar vi utifrån det sociokulturella perspektivet då surfplattan verkar som en artefakt i skolan. Med vårt resultat kan vi visa på en positiv framtidstro där surfplatta kan komma att bli ett centralt pedagogiskt verktyg.

SAMMANFATTNINGI detta arbete jämför vi fyra olika lektioner där vi använder olika sätt att undervisa. Vi vill besvara frågorna när eleverna tycks känna lust och engagemang och när eleverna är mest/minst synbart aktiva. Vi vill även ta reda på om det finns någon, ur elevernas synvinkel upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten.För att kunna svara på studiens frågeställningar vilka är, när tycks eleverna känna lust och engagemang? När tycks eleverna vara mest/minst synbart aktiva? Och slutligen finns det någon, ur elevernas synvinkel, upplevd skillnad mellan de olika undervisningssätten? I så fall vilken?, har vi valt att göra en kvalitativ undersökning som byggs på fem lektioner (varav en av dessa var en s.k. diktering med eleverna). Lektionerna har vi själva planerat och genomfört med eleverna i en årskurs 1, delad i halvklass, utifrån begreppen traditionell, verbalspråkig undervisning och utvecklingsinriktad undervisning. Vidare har vi arbetat med dessa två grupper, med samma syfte och mål som utgångspunkt, men med olika sätt att undervisa. Lektionerna är dessutom inspelade med videokamera.Efter att ha gått igenom vårt material kunde vi konstatera att det är svårt att mäta om det finns någon tydlig skillnad mellan de olika sätten att undervisa efter endast fem lektioner. Däremot tycktes eleverna visa större lust och engagemang när vi undervisade med fler uttrycksformer. / ABSTRACTIn this study we are comparing four different lessons where we use various ways of teaching. We want to answer the questions when do the pupils seem to feel content and committed. And when are the pupils most/least visibly active. We also want to find out if there is, from the pupil’s points of view an experienced difference between the various ways of teaching.To be able to answer the questions we have chosen a so called qualitative method based on five lessons (one of these was a dictation). We have planned and carried out the lessons by ourselves with pupils in grade 1, divided in two groups, on the basis of the concepts of traditional, verbal teaching and a teaching with focus on development. Further we have worked with these two groups, with the same aim and goal as a starting point, but with different ways of teaching. The lessons are in addition recorded with a video camera.After going through our material we could establish the fact that it is hard to measure if there is a clear difference between the various ways of teaching after only five lessons. However, the pupils seemed to feel more content and committed when we added different sorts of expressions in our teaching.

This study will examine students and teachers perceptions of different didactic practices. Through interviews and surveys, I will find out how they experience different teaching methods and whether they feel that the methods lead to learning or not. I will contrast students and teachers perceptions with theory that is relevant to the subject. The didactic practices will be summarized by Granström's division into full-class teaching, group work and individual work.   The study shows discrepancies between theories on the subject, students experiences and teachers experiences of which teaching method leads to learning. At the end, I predict a different way of working with group work in order to create learning within the working method that is favored by theory but rejected by students. To some extent, I propose a development of full-class teaching and examination methods.

<p>Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer.</p><p>As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself. A way of working that fits my personality may take time to develop and it is important that this is allowed. Learning is an ever going process, as well for the teacher as for the pupils.</p><p>Key words: Alternative way of teaching, individual adjustment, students in difficulties.</p>

<p>The purpose with this essay was to study the knowledge of children today between six and eight years old about the human body and its function. A second purpose was to study how junior-level educationalist were carrying through there tuition about the human body. I wanted to investigate if the children today hade another knowledge about the human body than children that participated in previous similar investigations. I wanted to investigate this because today we live in another society than before with  more access to information. My first question was to find out what children thought that we humans looked like inside the body and how its works. My second question was how junior-level educationalist do carry out  their tuition. Ten children and tree junior-level educationalist participated in qualitative interviews, interviewed one by one. During the interviews the children were given a picture with a contour of the human body where they could fill in different organ. The most common organs that the children painted on their pictures of the human body where brain, heart, stomach, skeleton and lungs. The children also had some knowledge about the different organs like the skeletons function was to make the body hard, the hearts function was to pump the blood around in our body, the brain control the whole body and the stomach purpose was to take care of the food we eat. The educationalist replied that they used a lot of concrete material and they tried to have miscellaneous tuition. The result of this study is that the children today don’t have so much more knowledge of the human body than children that have been interview in older days. The result also showed that the way the educationalist were teaching hade a positive influents on the students learning.</p> / <p>Syftet med undersökningen var att se vad barn mellan sex och åtta års ålder idag hade för tankar om hur vi människor ser ut inuti vår kropp och hur det fungerar inuti oss men också att undersöka hur lågstadiepedagoger går tillväga vid undervisningen om människokroppen. Jag ville undersöka om barnen idag hade mer kunskap om människokroppen än de barn som ingått i liknande studier tidigare, eftersom vi idag lever i ett informationssamhälle. Min första frågeställning blev att ta reda på barnens tankar om människokroppens inre och hur det fungerar inuti oss. Min andra frågeställning blev hur lågstadiepedagoger gick tillväga med sin undervisning om människokroppen. Tio barn och tre lågstadiepedagoger har medverkat i kvalitativa intervjuer där de intervjuades en och en. Under intervjutillfällena fick barnen en bild med människokroppens kontur för att fylla i olika organ. De vanligaste organen som barnen ritade var hjärna, hjärta, magsäck, skelett och lungorna. Barnen berättade också bl.a. att skelettets funktion var att göra kroppen hård, hjärtat pumpade runt blod i kroppen, hjärnan styrde kroppen, magen tog hand om vår mat. Pedagogerna svarade att de använde mycket konkret material och att de försökte ha en så varierad undervisning som möjligt. Resultatet från denna studie visade att barnen idag inte har så mycket mer kunskap än de barn som ingått i liknande studier från förr. Resultatet visade också att det sätt pedagogerna undervisade på hade en positiv inverkan på elevernas lärande.</p>

Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer. As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself. A way of working that fits my personality may take time to develop and it is important that this is allowed. Learning is an ever going process, as well for the teacher as for the pupils. Key words: Alternative way of teaching, individual adjustment, students in difficulties.

Resumé Studiens syfte var att se om det fanns möjligheter till att kunna anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, beslutade författarna sig för att ta reda på vilka olika undervisningsätt det finns för de elever som lär kinestetiskt, alltså genom att få röra på sig i undervisningen. Detta gjordes genom att lärarna fick ett fiktivt case att utgå ifrån. Studien genomfördes med en kvalitativ inriktning mot ett fenomenografiskt angreppsätt. Författarna valde att göra kvalitativa intervjuer med lärare i skolan. Författarnas tolkningar av lärarnas svar är att de gärna skulle vilja arbeta mer i grupper inom klasserna för att kunna tillgodose alla elevers lärande. Detta gäller inte enbart det kinestetiska lärandet. Arbetssättet av lärarna skiljde sig inte nämnvärt åt, eleverna med det kinestetiska lärandet skulle ha tillgång till en stor mängd konkret material som både lockar till att bygga, fritt eller efter ritningar, samt till att konstruera mönster, vilket är matematikens bas. Lärarna försökte göra undervisningen så varierande som möjligt för att ta tillvara på elevernas förmågor. I olika teman vävdes matematiken in och användes även utomhus. Där kunde eleverna sortera föremål, leta siffror, uppskatta antal och leta efter geometriska former som var av vikt för de som lär kinestetiskt. Resultatet visar att det var läraren som måste använda en undervisnings stil som passade eleverna med det kinestetiska lärandet, det vill säga att undervisningen inte skulle ske på lärarens villkor utan på elevernas. Det var även viktigt att använda olika metoder som läraren själv trodde på, för annars tror inte eleverna att de kommer att lyckas i sitt lärande. / Abstract The purpose of the study was to study if there are some possibilities for adjust teaching in a classroom for all individual needs. To find a suitable answer for the above thoughts, the authors decided to find out more about which different teaching methods there are for student who learn kinesthetic, in other words the students who needs to budge in the teaching. This was done through a fictitious case which was left to the teachers to assume from. The study was done with a qualitative direction with a phenomenographics approach. The authors conducted qualitative interviews with some teachers in school. The authors’ interpretation from the teachers’ answer is that they want to work more within groups in the classes for satisfying all the students learning. These were pertaining not to only the student who learns kinesthetic according to the interviews. The way of teaching didn’t differ between the teachers, and, the students, who learn by the kinesthetic way, should have access to a big part of concrete material, entice to build, free or after plan, and they entice to design model, which is the mathematics basis. The teachers tried to do the teaching as rich of variation as possible to take care of the students’ abilities. In different themes the mathematics was interweaved and used outdoors. There the students could classify object, look for figure, estimate quantity and look for forms of geometry. This was very important for those who learn by the kinesthetic way. The result shows that it is the teachers who have to use teaching styles which fits the student, who learn by the kinesthetic way. It means that the teaching should concern more to the students’ conditions than the teachers. It is also important that the teachers use different methods which the teacher believes in, otherwise the student don’t believe neither and don’t success in their learning.

The purpose with this essay was to study the knowledge of children today between six and eight years old about the human body and its function. A second purpose was to study how junior-level educationalist were carrying through there tuition about the human body. I wanted to investigate if the children today hade another knowledge about the human body than children that participated in previous similar investigations. I wanted to investigate this because today we live in another society than before with  more access to information. My first question was to find out what children thought that we humans looked like inside the body and how its works. My second question was how junior-level educationalist do carry out  their tuition. Ten children and tree junior-level educationalist participated in qualitative interviews, interviewed one by one. During the interviews the children were given a picture with a contour of the human body where they could fill in different organ. The most common organs that the children painted on their pictures of the human body where brain, heart, stomach, skeleton and lungs. The children also had some knowledge about the different organs like the skeletons function was to make the body hard, the hearts function was to pump the blood around in our body, the brain control the whole body and the stomach purpose was to take care of the food we eat. The educationalist replied that they used a lot of concrete material and they tried to have miscellaneous tuition. The result of this study is that the children today don’t have so much more knowledge of the human body than children that have been interview in older days. The result also showed that the way the educationalist were teaching hade a positive influents on the students learning. / Syftet med undersökningen var att se vad barn mellan sex och åtta års ålder idag hade för tankar om hur vi människor ser ut inuti vår kropp och hur det fungerar inuti oss men också att undersöka hur lågstadiepedagoger går tillväga vid undervisningen om människokroppen. Jag ville undersöka om barnen idag hade mer kunskap om människokroppen än de barn som ingått i liknande studier tidigare, eftersom vi idag lever i ett informationssamhälle. Min första frågeställning blev att ta reda på barnens tankar om människokroppens inre och hur det fungerar inuti oss. Min andra frågeställning blev hur lågstadiepedagoger gick tillväga med sin undervisning om människokroppen. Tio barn och tre lågstadiepedagoger har medverkat i kvalitativa intervjuer där de intervjuades en och en. Under intervjutillfällena fick barnen en bild med människokroppens kontur för att fylla i olika organ. De vanligaste organen som barnen ritade var hjärna, hjärta, magsäck, skelett och lungorna. Barnen berättade också bl.a. att skelettets funktion var att göra kroppen hård, hjärtat pumpade runt blod i kroppen, hjärnan styrde kroppen, magen tog hand om vår mat. Pedagogerna svarade att de använde mycket konkret material och att de försökte ha en så varierad undervisning som möjligt. Resultatet från denna studie visade att barnen idag inte har så mycket mer kunskap än de barn som ingått i liknande studier från förr. Resultatet visade också att det sätt pedagogerna undervisade på hade en positiv inverkan på elevernas lärande.

Syftet med denna uppsats är att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers föreställningar om SFI-undervisningen med särskilt fokus på lärarens roll och undervisningsmetoder utifrån de erfarenheter de bär med sig från skolan i hemlandet. Studien utgår från frågeställningarna: Vilken inställning har informanterna till lärarens förhållningssätt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehåll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande på SFI? För att utreda dessa frågor har jag använt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel. Utmärkande för studien är att grammatik anses som det viktigaste momentet i spåkundervisningen enligt informanterna, vilka från skolan i Tjetjenien är vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritära pedagoger och där goda studieresultat är viktiga. Här i Sverige möts de av "snälla" lärare som beaktar faktorer som kan påverka deras inlärning. Informanterna känner sig tudelade i sin inställning till de olika skolsystemen. Alla informanterna vill prestera bra, men samtidigt som de upplever att studieresultaten är bättre i hemlandet, uppskattar samtliga de svenska lärarnas ödmjukhet inför deras situation som invandrare i Sverige.