Denna uppsats behandlar ämnet högpresterande elevers motiv till höga prestationer och resultat i skolan samt det stöd som dessa elever får. Den utgår ifrån ett elevperspektiv och syftet är därför att undersöka och bidra med kunskap om hur högpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera på vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det stöd de får i skolan. Tidigare forskning på området har visat att elever har förmågan att prestera i skolan inte är en grupp som prioriteras, att ge dessa elever stöd har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har stödet till dessa elever ökat för att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fråga om exempelvis forskning. En högpresterande elev är en elev som har potentialen att prestera över vad som förväntas av normen samt gör detta och stödet för dessa elever har tagit sig olika former. För att undersöka hur högpresterande elever uppfattar sin skolsituation genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högpresterande elever där dessa fått beskriva vad som motiverar dem och hur de uppfattar stödet från skolan. Detta har sedan sammanställts och analyserats utifrån en teori om motivation och en teori om stöd i undervisningen. Resultatet visade att det hos högpresterande elever går att identifiera de motiv som teorin presenterar: behov av prestationer, behov av makt och behov av intimitet i form av inre och yttre motiv. Vad gällande stödet i undervisningen visar resultatet att eleverna har upplevt eller vill ha stöd i form av acceleration, vilket innebär snabbare undervisning, berikning, det vill säga breddande av undervisningen, separation, som innebär att de högpresterande eleverna lämnar ordinarie undervisning för specialundervisning och nivågruppering, det vill säga alla elever delas in efter deras prestationsnivå inom ramen för den ordinarie undervisningen. Några av eleverna upplevde även att de inte fick tillräckligt med stöd i undervisningen och fann då egna strategier för att utmanas i skolan bland annat att göra uppgifterna mer utmanande så som att göra mer på en uppgift än vad som förväntas. Jag anser att lärarens uppgift är att ge stöd åt de högpresterande eleverna så att de utvecklar sin lust att lära och känner sig utmanade av skolan men för att det ska fungera krävs bland annat mer resurser till skolan. Jag tror även att om vi kan förstå vad som driver de högpresterande eleverna och hur vi kan utmanade dem på bäste sätt kan det i förlängningen leda till att resultaten i skolan ökar generellt.

Malmö högskolaLärarutbildningenSpecialpedagogiska påbyggnadsutbildningenDistans H05Vårterminen 2008Kerstin Krona AbstractKrona, Kerstin (2008). Specialpedagogen – gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher – the senior high school teacher´s coach and problem solver in a new paradigm)Vi lever i en omvälvande tid – i ett paradigmskifte. Omvärldsförändringarna under framförallt de två senaste decennierna har gett människan nya förutsättningar att leva och verka. Utbildningen är inget undantag. Behoven och kraven från omvärlden liksom eleven och hennes förutsättningar har förändrats. Didaktiken kräver nytänkande. Gymnasieläraren i det ledande lärandet ställs inför nya utmaningar och problem. Vilka är då specialpedagogens möjligheter ur olika aspekter att stödja gymnasieläraren?Arbetet skildrar vilka betydelsefulla förändringar som skett i detta paradigmskifte och som kan påverka det ledande lärandet. Inledningen beskriver problemområdet i ett större sammanhang och försöker ge en helhetsbild. Vilka är de omfattande förändringarna i paradigmskiftet, som kan påverka utbildningen? Var finns eleven i det nya samhället? Hur kan vi effektivisera didaktiken? Hur kan specialpedagogen samverka och kanske även coacha gymnasieläraren? Vidare innefattar arbetet en fallstudie med fem utsagor från gymnasielärare för att bidra med en förståelse för hur de ser på specialpedagogen och dennes roll och ett tänkt samarbete. Huvudresultatet i mitt arbete är att specialpedagogen och hennes kompetens behövs som stöd till gymnasieläraren, särskilt om exkludering skall undvikas och till del finns även behov av henne som coach. Mina slutsatser ger vid handen att förutsättningarna för henne att verka kräver en satsning på att kraftfullt marknadsföra hennes kompetens i kommuner, gymnasier och till gymnasielärare. De vetenskapliga landvinningar som gjorts och görs, måste tillvaratas för att förstå var dagens elever finns, forma pedagogik och metodik individuellt och anpassa till tidens behov.Nyckelord: coach, paradigmskifte, problemlösare, specialpedagogen, undervisningsstöd.Kerstin Krona Handledare: Lena Lang Examinator: Elsa Foisack

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.

Ett av grundskolans syften är att ge alla elever oavsett social bakgrund, socioekonomisk status och övriga behov samt förutsättningar en likvärdig utbildning. Dock visar denna kunskapsöversikt att långt ifrån alla elever får en likvärdig teknikundervisning. Dessutom behandlas teknikundervisningen ofta som en separat och orelaterad enhet i relation till övriga skolämnen. Teknikämnet ses som en mindre viktig del av elevernas utbildning och är även det ämne med lägsta antal behöriga lärare och minst läromedelsresurser - framför allt i socioekonomiskt utsatta skolor och områden. Vidare påverkar lärarens attityd samt undervisningsmetodik elevernas inställning till ämnets relevans i relation till deras vardag. Det uppkommer även att elever med utländsk bakgrund sällan får läxhjälp eller undervisningsstöd hemifrån på grund av språkliga brister. Även tillgången till läromedelsresurser påverkar elevernas möjligheter till en likvärdig undervisning. Dessa är alla faktorer som påverkar elevernas skolutveckling, lärande, prestationer samt resultat och analyseras närmare i denna kunskapsöversikt.