Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och påverkan från media är riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohälsosamt bantningsbeteende. Där förhoppningen är att gå ned i vikt på ett eller annat sätt med hjälp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohälsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar äventyrar sin hälsa både fysiskt och psykiskt. Eftersom ohälsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhälsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptäcka och effektivt hantera ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohälsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats användes. Personliga semistrukturerade intervjuer gjordes med tio skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visas i from av fyra kategorier: identifera varningstecken, samverkan med föräldrar, samverkan i och utanför elevhälsan, samt förhålla sig professionellt. Resultatet visade främst likheter, men även skillnader i skolsköterskans erfarenheter av ett ohälsosamt bantningsbeteende hos elev. Slutsats: För att främja hälsa hos elev bör skolsköterskan tidigt identifiera varningstecken, arbeta mera familjefokuserat samt förbättra samarbetet med elevhälsan och andra vårdverksamheter. Ett förslag till förbättring är utformning av riktlinjer som kan användas som stöd för tillvägagångsätt.

<p>Abstract</p><p>We are with this paper trying to identify some factors that have an influence on youths mental health. Our theoretical starting points are about how school, family, work, individualization, media and lifestyle effect youths mental health. This paper is based on three deep interviews and former reports. The result show how individualization in the community cause insecurity and the family band are breaking up more than before. Youth’s health effects negative by the ability to not get a job. Our results show the importance of good family relations which are the most important thing for youth’s health. The youth’s with good family relations can therefore resist the stress established by the community. The family however can’t resist the effect individualization, media and lifestyle shape because it does internalize into every person. Because of the increase of the youth’s illness they drink even more, boys commit more suicides and the girls are using more pills for depression. The reason seams to be the norms the community ascribe the gender.</p><p>Keywords: youths, mental health, modern community.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera ett antal faktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Våra teoretiska utgångspunkter behandlar hur skola, familj, arbete, individualiseringen, media och livsstil påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Uppsatsen bygger på tre djupintervjuer samt tidigare undersökningar. Resultatet visar på att individualiseringen i samhället skapar otrygghet och att familjeband bryts i större utsträckning. Ungdomarnas hälsa påverkas även negativt av arbetslösheten, som ökat bland ungdomar. Vårt resultat visar att den största orsaken till ungdomars psykiska ohälsa är dåliga familjerelationer. Den som har trygga band till familjen och får stöd och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att stå emot samhällets stress. Något som familjen dock inte kan påverka enligt vårt resultat är den stress som individualisering, livsstil och media skapar bland dagens individer eftersom det internaliseras. Den ökade psykiska ohälsan har resulterat i att alkoholen ökat bland ungdomarna och killarna begår fler självmord medan tjejerna konsumerar mer antidepressiva medel och anledningen till detta tycks ligga i de normer samhället tillskriver könet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkät för att mäta livskvalitet hos ungdomar samt att se på eventuella skillnader mellan kön samt mellan årskurser. Till grund för enkäten låg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ”Hur jag känner för saker”. Det unika med dessa tester är att resultaten är en sammanvägning av hur en individ värderar ett speciellt område i livet med hur nöjd han eller hon är med detta område i sitt liv. Enkäten för den aktuella studien bestod av 19 item. Undersökningsdeltagarna var 213 individer mellan 14 till 19 år. Resultatet av utprövningen visar att testet uppvisar god reliabilitet med Cronbachs alfa på 0,818. Det fanns dock inga signifikanta skillnader i uppmätt livskvalitet mellan vare sig kön eller årskurser. För framtida studier rekommenderas en longitudinell studie samt jämförelser mellan kliniska och icke-kliniska grupper.</p>

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder. Det är sällan en ensam mobbare som utför nätmobbning istället är det alltid en grupp som antingen direkt eller indirekt bidrar till nätmobbningen. Studien visar att nätmobbning är en del av en social kontext där ungdomar använder sociala medier som ett sätt att framhäva sig inom gruppen. Till sist läggs det fram fem olika lärstrategier som ungdomarna anser kan användas mot nätmobbning. Lärstrategierna är att stå emot, ignorera, att visa god inställning, visa respekt samt att ta stöd. Alla dessa lärstrategier kan vara till en hjälp för ungdomarna som befinner sig i svåra situationer på internet. I diskussionen beskrivs en handlingsplan utifrån ungdomars erfarenheter och dessa fem lärstrategier läggs fram tillsammans med andra lärstrategier från vetenskapliga studier. I diskussionen presenteras gemensamma mål som handlar om hur föräldrar, pedagoger och kamrater kan hjälpa och stötta ungdomarna som är utsatta i nätmobbningen. Handlingsplanen kan sedan användas mot nätmobbning i en praktik gemenskap.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska. Eftersom tidigare forskningbåde gett stöd, men även kritiserat teorierna, blev det intressant att undersöka vad detta arbetekunde uppnå för resultat. Respondenterna i enkätundersökningen fick besvara frågor om sinarelationer till de sociala banden, till skambeläggning samt uppge brottsliga förehavanden ochbrottsbenägenhet. Resultatet tyder på att brottsbenägenheten är skiftande, och att intresset för brottslighet ärnärvarande. Kopplat till de sociala banden återfinns ett antal signifikanta samband, därresultaten visar att band till föräldrarna är betydande, framför allt förhållandet till mödrarna.Att hitta stöd för återintegrerande skambeläggning är svårt, men det finns tydliga sambandmellan brottslighet, sociala band och skambeläggning. Exempelvis finns det ettanmärkningsvärt samband mellan känslor vid skambeläggning och det sociala bandetåtaganden, där främst vuxenhet är betydande.

Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevda orala hälsa och dess påverkan på livskvalitén. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med nio informanter i åldern 18-19 år på en gymnasieskola i Kristianstad. Intervjuerna utgick från en intervjuguide och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att informanterna upplevde sig ha en god oral hälsa och att de tog väl hand om sina tänder. Det var viktigt för informanterna att ha en god oral hälsa och de beskrev betydelsen både på ett fysiskt och psykiskt plan. Majoriteten av informanterna upplevde att den orala hälsan påverkade livskvalitén. Slutsatsen av studien är att ungdomar tycks uppleva sig ha en god oral hälsa och att upplevda orala problem påverkar livskvalitén. Ungdomar anser att det är viktigt att ha en god oral hälsa och att tändernas utseende är betydelsefullt.

This research aimed to study how athletic adolescents move between different areas; what the nodes are and to which extent sports fields are of importance. Furthermore, the study was constructed to investigate if sports could be a factor in increasing the movement between residential areas and produce social integration. The methodology includes surveys with four football teams in Stockholm, a group interview with three adolescents and a spatial analysis of the two sport clubs’ (to which the teams belong) catchment areas. The findings show that friends are the most significant reason for young people to move between areas, closely followed by leisure activities and school. In addition, new friends from different residential areas are made through football. Girls, in contrast to boys, spend more time at the new friend’s homes in other residential areas. To athletic adolescences the sport field is a major node even outside practices. Though the sample is too narrow to generalise, the results from this study indicate that sport fields and sport both can act as a node and produce social integration.

Bakgrund: Varje år får cirka 7 000-8 000 barn och ungdomar i Sverige diabetes typ 1. Ungdomstiden kan ses som en kritisk period för både hälsa och välbefinnande. Under ungdomstiden är det mycket som sker, både fysiskt och psykiskt. När en ungdom får en sjukdom som diabetes typ 1, kan mycket komma att förändras i ungdomarnas vardag. Diabetes typ 1 innebär ett stort ansvarstagande vilket leder till att ungdomarna introduceras för nya rutiner och vanor i vardagen. Syfte: Syftet med den föreliggande studien var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Metoden var en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats och resultatet analyserats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: Positiva upplevelser av en sjukdom, negativa upplevelser av en sjukdom, förändringar i det dagliga livet, stöd och inflytande från omgivningen och känsla av att vara annorlunda. Till kategorin förändringar i det dagliga livet framkom även två underkategorier i form av acceptans och ansvarstagande samt injicering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde sjukdomen på olika sätt, både positivt och negativt. Några ungdomar kände att sjukdomen givit dem erfarenheter av olika slag, samtidigt som andra ungdomar kände att de aldrig kunde slappna av och en känsla av hopplöshet avspeglades vid tanken av att leva med sjukdomen resten av livet. Slutsats: Den föreliggande studien visar att en sjukdom som diabetes typ 1 kan innebära både lidande och välbefinnande. Sjukdomen är en både en utmaning och en lärdom för ungdomarna. Den föreliggande studien kan bidra med ökad förståelse av ungdomarnas upplevelse av att leva med diabetes typ 1, vilket är viktigt för en kommande roll som sjuksköterska.

Ett antal vuxna personer som tycker om och följer serien My Little Pony: Friendship is Magic har intervjuats med semi-strukturerade samtalsintervjuer, för att undersöka närmare vad det är som får  vuxna människor att bli så väldigt intresserade av en serie för små flickor. Till detta har även gjorts grafiskt arbete, där de intervjuade tolkats om som karaktärer i serien, något som är väldigt populärt inom subkulturen de tillhör, bronies. Serien framhålls som inte bara underhållande utan även en positiv förebild för både barn och vuxna, oavsett kön. Trots att de vuxna som öppet följer serien ofta blir ifrågasatta eller förlöjligade håller de intervjuade fast vid sitt intresse, och gör vad de kan för att förklara för de som inte förstår. Serien ses som feministisk och någonting som kan influera samhället till det bättre, mycket genom att vara en positiv förebild för unga flickor.

Dagens unga har vuxit upp i ett samhälle som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha samma möjligheter i arbetslivet. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet har gett effekt och allt fler kvinnor når chefspositioner. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga gymnasieelevers syn på chefskap och genus. Gamla normer och traditioner finns fortfarande kvar, men nya normer har sakta börjat formas, där kvinnor och män skall ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden.Studien vill belysa om ungdomar idag har en könsneutral inställning till vem som anses vara en chef.Resultatet visar på att dagens unga inte tycker att könet skall avgöra om du skall nå en cheftjänst. De anser att gamla normer och traditioner fortfarande finns kvar, vilket enligt ungdomarna, kan bidra till att det är svårare för kvinnor att nå chefspositioner samt kombinera familj och arbete. De gymnasieeleversom deltog i undersökningen har en positiv syn på framtiden och tror att deras generation har mer kunskap om ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att arbetet med jämställdhet genererar en jämnare fördelning mellan könen inom chefspositioner i framtiden.