Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i åldrarna 13-16 år resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lättare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som får de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna. Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mängd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick därför ut på att locka de med informationsmaterial som kan ses som ”indirekt reklam”. Då föräldrarna påverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet även skulle rikta sig till dem. Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege Mälardalen, en kvalitetstämpel på utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievägledare på två högstadieskolor i Eskilstuna. Jag genomförde också två utprovningar på målgruppen; högstadieelever mellan åldrarna 13-16 år. Utprovningarna ägde rum i elevernas vanliga klassrum och skedde gruppvis, det vill säga hela klassen på en gång. Resultatet av arbetet visade att ungdomar uppskattar rak och tydlig information. Det visade sig också att ungdomar, trots den ökade läsningen på mobiltelefoner och datorer, föredrar ett fysiskt material att få hem i brevlådan, speciellt när det kommer till gymnasievalet. Jag försökte skapa korta, informativa texter med fokus på rubrikerna. Det var också rubrikerna som var i fokus under mina utprovningar. / The purpose of this thesis was to explore how young people aged 13-16 years reflect on their choice to upper secondary school and also their future. This was made in order to make it easier to develop a material that interests young people to apply for technical and industrial training in Eskilstuna. Young people are in high school exposed to a variety of advertising and information materials. My job was therefore to attract these students with information that may be viewed as “indirect advertising”. Because the parents affect young people when it comes to their choice of training in upper secondary school, it was important that the material would also be suited for them. The work was done in collaboration with Teknikcollege Mälardalen, a quality stamp on education in technology and industry. To do the work I interviewed student counselors at two high schools in Eskilstuna. I also tested the texts on my target group; high school students aged 13-16. The testing were held in the students' regular classrooms and occurred in groups, that is, the whole class at once. The results of this work showed that young people appreciate direct and clear information. It was also found that young people, despite the increased reading on cell phones and computers, prefer a physical material to get in the mail, especially when it comes to their future choice. I tried to create short, informative texts, focusing on the headlines. It was also the headlines that were in focus during my tests.

Syftet med studien var att beskriva självskadebeteende hos ungdomar i åldrarna 13-18 år, samt vad sjuksköterskan kan uppmärksamma för att bemöta ungdomarna på ett professionellt tillvägagångssätt. Syftet var även att granska kvalitén av datainsamlingsmetoden hos de inkluderade artiklarna. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie med artiklar publicerade mellan år 2009 och 2014. Resultatet till föreliggande studie baserades på 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultatet belyste att självskadebeteende inte är något nytt fenomen. Studier visade att självskadebeteende kunde uppstå utan någon specifik bakomliggande orsak men vanligt förkommande orsaker till beteendet kunde vara historia av trauma eller psykiska problem. Dessa bakomliggande faktorer måste uppmärksammas av sjuksköterskan. Att vårda en individ med självskadebeteende bör ske i en anda av tro, hopp och kärlek. Det var viktigt att sjuksköterskan såg hela individen och att bemötandet skedde på ett respektfullt, personligt och medmänskligt sätt. Datainsamlingsmetoden beskrevs tydligt i majoriteten av artiklarna. Slutsatsen Självskadebeteende är ett komplext och vanligt förkommande problem bland ungdomar i dagens samhälle. Vanligt förekommande bakomliggande faktorer till självskadebeteende kunde vara psykiska, fysiska och sexuella övergrepp. Att sjuksköterskan fick ökad förståelse till självskadebeteendet med fokus på bakomliggande orsaker samt vad sjuksköterskan kunde uppmärksamma för signaler var av stor vikt. Att bemöta ungdomar med självskadebeteende innebar att sjuksköterskan borde ha ett professionellt medmänskligt bemötande samt utgå från ett holistiskt synsätt.

Problemområde: Trots att Växjö kommun genomfört flera satsningar som främjar idrottsverksamheter så lyckas de ändå inte nå ut till alla ungdomar. En problematik är att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen är intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemål gällande fritidsutbudet. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur Växjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tätorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemål de ungdomar som är fysiskt inaktiva idag i åldrarna 13 – 16 har idrottsmässigt i tätorten Lammhult. Metod: Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod då vi ansåg att den var mest lämpad. Den insamlade data har hämtats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Urvalet kom att vara ett populationsurval där tätorten Lammhult valdes ut samt ungdomar efter deras livsstilssituation. Resultat: Studiens resultat påvisar att det finns ett intresse hos ungdomarna i Lammhult att vara delaktiga samt att involveras i idrottsprojekt som berör deras egna fritidsutbud. Resultatet tyder även att ungdomarna i Lammhult inte är fysiskt inaktiva på grund av lathet eller ovilja utan snarare på grund av ett bristfälligt fritidsutbud. I studiens analyskapitel belyses potentiella utvecklingsförslag till Växjö kommun.

Among those who graduate from the various schools of Social work in Sweden are a great majority women. At the same time men are sought after in the work field.  But not just to level up the equality between the sexes, but also to fill a gender specific niche to counter up a need for male role models. But a closer look at this need and the types of functions set to cater for it shows that male role models as a concept vary between contexts. In this study we examine the concepts and the practices of male role models in three different settings: a municipal social care center offering young boys male bonding activities; a non-profit organization warding young people from drug abuse and criminal behavior; and last, a long term residential home for young boys between the ages 13 and 19. Our research shows that the concept of the male role model vary between the organizations and less so within. By the means of semi-structured interviews we examine representatives from the three organizations and their both personal and professional views on what a male role model is. By using a social-constructionistic frame work to understand and interpret our data we conclude that the concept of a male role model is used out of different ideas of manliness; either a man who transcends gender stereotypes, or a man who manifests them – a fact that per se contests the idea of gender as innate. How these come to vary is a question of the conditions of the organization when it comes to the relationship between professional and client of either being conditioned by official constraints or personal closeness. But the pivotal factor to understand the variations is the gender mix. The organizations representing a stereotypical concept of manliness are almost exclusively of one sex, while the other hold equal amounts of women and men. To transcend the barrier of gender stereotypes it is necessary to share experience of both sexes for creating awareness of sameness, instead of claiming difference. This can also help give the young male client an alternative approach to an adult male identity beyond his socially given horizon.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville också ta reda på vilken problematik som enligt kuratorerna är vanligast samt orsaken till detta. Vi har använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats, baserad på intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lärare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera är till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer. Resultatet visade även att kuratorerna finner det svårt att arbeta preventivt eftersom tiden inte räcker till. I vår undersökning har vi använt KASAM och risk- och skyddsfaktorer som teoretisk utgångspunkt. Dessa teorier visade sig ha starka samband med kuratorernas arbetssätt, då kuratorer fokuserar mycket på att hjälpa elever att hitta och stärka sig själva samt arbetar med att kartlägga elevens hela livssituation.

I denna studie är syftet att undersöka behandlares erfarenheter och uppfattningar om hur de förhåller sig till KBT och ART på två SiS-institutioner för ungdomar när det gäller behandlings-integritet. Studien utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutisk forskningstradition. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma behandlare på två SiS-institutioner. Resultatet har tolkats utifrån analysmetoden meningskoncentrering och teorin ”A conceptual framework for implementation fidelity”. I resultatet framkommer det att behandlarna anser att KBT och ART är tydliga och konkreta metoder som fungerar bra att använda och att de uppvisar ett gott resultat. Det framgår dock att båda institutionerna använder KBT som ett förhållningssätt istället för en behandlingsmetod. Vidare anser behandlarna att det är bra att arbeta utifrån evidensbaserade metoder samt att det är viktigt att följa metodernas tänkta utformning för att behandlingen ska kunna uppvisa ett liknande resultat som i forskningen. Det är även dessa slutsatser som dras.

Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki. Att komma med förslag på vad man kan göra åt problemet menade ungdomarna kan vara mycket komplext, då det finns ett flertal faktorer som påverkar nätmobbningens förekomst. En faktor som berörts mer än andra i denna studie är den möjlighet som finns till att vara anonym på internet.

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta användande. Vi har vidare specifikt valt att avgränsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lägger grunden för vår frågeställning, som lyder; “Hur och varför använder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner på Facebook?” och ”Vad har användningssättet för relation till det konstanta flödet av information på Facebook?”Undersökningen cirkulerar främst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frågor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till användandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstå i Facebookflödet. Som en empirisk pelare att luta oss tillbaka mot har vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Dessa grupper har bestått av 4-6 elever ur varje åldersgrupp, alltså två intervjuer med elever i ring tre på gymnasiet, och två med elever i årskurs sex på mellanstadiet. Utifrån intervjuerna har vi fått en fördjupad inblick i hur ungdomar i dessa åldersgrupper ser på användandet av musiktjänster på Facebook.Den främsta slutsats som framkommit genom denna studie visade på att eleverna faktiskt inte vill dela musik på Facebook, utan att detta är någonting som hellre ska ses som privat. Det finns en balansgång i dagens samhälle som tydligt reflekteras i detta, det har aldrig funnits fler möjligheter för människor att vara sammankopplade, samtidigt som det i en allt högre grad krävs en aktiv handling för att bibehålla en privat sfär.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva.   För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper.   I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala.   Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc. För att kunna förstå ungdomars kulturella livsstilar, som att vara med kompisar, lyssna på musik, idrotta behöver vi ta hänsyn till de omständigheter som individerna befinner sig i och är en del av. Ungdomarna idag har ett större utbud av aktiviteter och kan påverkas av den sociala strukturen som råder i deras livsvärld och därmed påverkar deras val.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilken roll bilden spelar i ungdomars identitetsskapande, på vilket sätt den används och i vilket syfte. Frågeställningarna är som följer: Vilka bildmedier används? Finns det en medvetenhet kring användandet av bildmedierna? Varför används dessa bildmedier? Hur används dessa bildmedier? Hur upplever eleverna bildens roll i sina liv? Metoden för uppsatsen är kvalitativ i form av fokusgrupper och deltagande observation. Det studien har kommit fram till är att bilden spelar en mycket komplex och viktig roll när det gäller inte bara ungdomars identitetsskapande utan hela deras kommunikation med varandra, samhället och världen. Hela oskrivna regelverk kring bildanvändandet existerar och de flesta är väl insatta i dem. Bilden i alla dess former används dels som bevis på vad man gjort, dels som kommunikator för att mestadels medvetet men också omedvetet sända olika budskap. Dessa budskap handlar främst om identitet och marknadsföringen av denna men också om relationer och bekräftelse.