The aim of this master thesis was to examine the European Commission's information resources from a user perspective in order to clarify the needs and circumstances of the search of EU-information among students at Örebro University. 41 students participated in a survey, and four of them was interviewed. On the basis of Pendelton- and Chatmans theories of information behaviour in small worlds, it were assumed that the students' education and citizenship in the European Union affected their needs and the search of EU information. The study showed that the students needs for EU-related information has increased, with the current education, but also been linked to earlier educations. The students Citizens need were mainly associated with elections such as the EMU-election, but also in some cases to a need of the general knowledge. A review of the European Commission's information resources were made with an emphasis on European Documentation Centre, EDC. The survey showed that most students used the EDC and the EU-databases that was made available by the European Commission through the EDC and the university library but were not aware that they used EDC. The survey also showed that students made use of familiar sources and resources when they searched the EU-information, such as the library's regular database list, the library catalogue and search engine on the internet are not requested of other resources. In line with Pendelton and Chatmans's theory the students did not seek information if it was not consider necessary.

The purpose of this thesis is to investigate if the trade flows within the European Union are affected by the environmental policies within the union. An environmental sensitivity index (IESP) is used as explanatory variable, with export and import shares respectively as dependent variables. The trade flow data is collected from the OECD database for the years 1995 to 1998, and is used in a regression analysis together with IESP data from the same years. The analysis covers 15 European Union member countries. The result from the regression analysis shows a positive relationship between IESP and trade flows. However, our values did not turn out to be significant, much due to the low number of observations and too few explanatory variables. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om handelsflödena inom den Europeiska Unionen påverkas av miljöpolitiken inom unionen. Ett index som mäter miljökänslighet (IESP) används som förklarande variabel, med export respektive import som beroende variabler. Data om handelsflöden är hämtade från OECDs databas och täcker åren 1995-1998. Dessa data används i en regressionsanalys tillsammans med IESP data från samma period. Analysen täcker 15 medlemsländer från den Europeiska Unionen. Resultaten från regressionsanalysen pekar på ett positivt samband mellan handelsflöden och IESP. Tyvärr blev våra värden ej signifikanta, mycket beroende på för få observationer och förklarande variabler.

No description available.

Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt tillstånd där bland annat rättigheter så som förenings- och förhandlingsrätt, rätten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktär där unionsrätten går före nationell rätt vid en konfliktsituation. Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens ställning fått en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, då direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet är slutet mellan. Då kollektivavtalen inte kan användas som ett implementeringsinstrument måste Sverige implementera direktiv från unionen genom lagstiftning, som då inbegriper alla parter på arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebär att beslutsbefogenheterna tas från arbetsmarknadsparterna och ges till staten. Inom många länder i Europa används så kallade allmängiltiga kollektivavtal. Dessa kollektivavtal förklaras allmängiltiga av en myndighet i berört land, och inbegriper alla på arbetsmarknaden inom exempelvis en region. Denna typ av kollektivavtal återfinns inte Sverige. Det är dock en av mina slutsatser i denna uppsats, att använda sig av allmängiltiga kollektivavtal i Sverige skulle kunna innebära en upprätthållning av den Svenska modellen och kollektivavtalens status.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa. Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland. Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka faktorer som påverkar att människor migrerar inom den europeiska unionen. Data över in och utflöden av människor har samlats in för varje medlemsstat och använts i en regression som beroende variabel. Som oberoende variabler användes faktorer som kunde tänkas ha en påverkan på människors beslut att migrera eller inte för vilka data för varje land också samlats in. Faktorer som använts är arbetslöshet, utbildningsnivå, och ekonomisk tillväxt. En dummy variabel har använts för att skilja på de 10 "nya" medlemsstaterna och den 15 som var medlemmar innan 2004. De 10 senast blivna medlemmarna har en etta, och de tidigare 15 medlemmarna en nolla. För att analysera resultaten har human kapital modellen och Todaros migrationsmodell använts.</p>

<p>The purpose of this thesis is to investigate if the trade flows within the European Union are affected by the environmental policies within the union. An environmental sensitivity index (IESP) is used as explanatory variable, with export and import shares respectively as dependent variables. The trade flow data is collected from the OECD database for the years 1995 to 1998, and is used in a regression analysis together with IESP data from the same years. The analysis covers 15 European Union member countries. The result from the regression analysis shows a positive relationship between IESP and trade flows. However, our values did not turn out to be significant, much due to the low number of observations and too few explanatory variables.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om handelsflödena inom den Europeiska Unionen påverkas av miljöpolitiken inom unionen. Ett index som mäter miljökänslighet (IESP) används som förklarande variabel, med export respektive import som beroende variabler. Data om handelsflöden är hämtade från OECDs databas och täcker åren 1995-1998. Dessa data används i en regressionsanalys tillsammans med IESP data från samma period. Analysen täcker 15 medlemsländer från den Europeiska Unionen. Resultaten från regressionsanalysen pekar på ett positivt samband mellan handelsflöden och IESP. Tyvärr blev våra värden ej signifikanta, mycket beroende på för få observationer och förklarande variabler.</p>

<p>Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet med</p><p>denna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?</p> / <p>On the 13th of December 2007, a new EU-treaty was signed in Portugal’s capital, Lisbon. This treaty, known as the Treaty of Lisbon, is a revised form of the old European Constitution that was turned down in referendums in France and The Netherlands in 2005. Our aim with this thesis is to examine the changes during the revision from the European Constitution to the Treaty of Lisbon. Furthermore in this thesis we have the intention to explain the underlying motives from two perspectives of identity. The questions that initially captured our interest were; Why did the EU pull back from the European Constitution? How comprehensive are the changes from the European Constitution to the Treaty of Lisbon? And finally, is there any such thing as European identity?</p>

<p>Abstract</p><p>The aim with this essay has been to investigate if Sweden’s attitude against the European Union has changed expressed in the statement of government policies, during the years 1988-1998. In the prolongation I want to see if the policies can be seen as examples of agenda-setting.</p><p>My comprehensive objective is: In which way is the change of the Swedish attitude towards the European Union expressed in the statement of government policies during 1988-1998 shown?</p><p>My other objectives are: In which ways describes the statements the integrations process in Europe generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden in generally?</p><p>In which ways does the integrations process influences Sweden’s relations against the European Union?</p><p>I have used qualitative text analysis as method in my essay to find the answers to the questions. I have classified a number of opinions, found in the policies, summarized under my three objectives.</p><p>The result of my essay was shown that the changed not can be found in the policies and they are examples of agenda-setting. Decisions and public opinions take places in other ways than in the statements of government policies.</p><p>Keywords: The European Union, the statement of government policies, the swedish EU-membership and agenda-setting.</p><p>Nyckelord: Den Europeiska Unionen, regeringsdeklarationer, det svenska EU-medlemskapet och “agenda-setting."</p>

<p>The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.</p>