Denna uppsats undersöker hur lobbyorganisationer presenterar sina åsikter i EU, specifikt i kontexten av revideringen av öppenhetsregistret 2016–2021. Undersökningen byggs kring en teoretiskt grund i lobbying och inramning och förankras till tidigare forskning om att lobbyorganisationers typ har inverkan på dess val av inramning. Genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval av ställningstaganden från idédrivna organisationer, sektionsföreningar, och företag finner uppsatsen att det verkar som att olika lobbyorganisationer kommer att rama in sina ställningstaganden utifrån särskilda sätt, vilket stödjer tidigare forskningshypoteser. Idédrivna föreningar har en tendens att an-vända sig av inramningar av en generisk, eller allmän, karaktär. Sektionsföreningarna och företagen skiljer sig från de idédrivna föreningarna genom att deras inramningar har en specifik karaktär. Skillnaden mellan sektionsföreningarna och företagen ligger i en nyansskillnad mellan vilken typ av organisation de förankras av.

The study deals with the theory of optimal currency areas complemented with the EU's Maastricht criteria in order to investigate how today’s Economic and Monetary Union of the European Union can be divided into smaller unions with countries that are more homogeneous based on said criteria compared to the current larger currency union. To investigate this, we use cluster analysis as the method easily enables analysis of similarities and differences between countries. The results show that the optimal number of clusters for the nations in the EU in 2007, 2008, 2010 and 2015 is ten and that the optimal number of clusters in 2019 is seven. We also observe a relatively distinct division between western and eastern countries, which splits the countries in two clusters. These two clusters are consistent over the studied years, however not considered the most optimal according to cluster analysis. Nonetheless, with respect to political, geographical, and cultural aspects, we conclude that having two different currencies within the European Union being the most realistic. / Studien behandlar teorin om optimala valutaområden, kompletterat med EU:s Maastrichtkriterier för att undersöka hur den nuvarande ekonomiska och monetära unionen i EU kan delas in i mindre unioner med länder som är mer homogena utifrån nämnda kriterier jämfört med dagens större valutaunion. För att undersöka detta använder vi oss av klusteranalys eftersom metoden på ett enkelt sätt möjliggör analys av likheter och skillnader mellan länder. Resultatet visar att optimalt antal kluster för länderna i EU under åren 2007, 2008, 2010 och 2015 är tio och att optimalt antal kluster under år 2019 är sju. Vi observerar också en relativt tydlig uppdelning mellan de västra och östra länderna, som delar länderna i EU i två större kluster. Dessa två kluster är enhetliga över de undersökta åren, men inte helt optimala enligt klusteranalysen. Trots detta, så bedömer vi att dela in den Europeiska unionen i två valutaunioner är den mest realistiska slutsatsen utifrån politiska, geografiska, och kulturella skillnader. / Die Studie behandelt die Theorie der optimalen Währungsräume, ergänzt durch die Maastricht-Kriterien der EU, um zu untersuchen, wie die heutige europäische Wirtschafts-und Währungsunion in kleinere Unionen aufgeteilt werden kann. Diese Unionen sollten auf der Grundlage dieser Kriterien homogener als die heutige größere Währungsunion sein. Um dies zu untersuchen, verwenden wir Clusteranalyse, da diese Methode die Analyse von Ähnlichkeiten und Unterschieden zwischen den Ländern leicht ermöglicht. Die Studie zeigt, dass die optimale Anzahl von Clustern für die EU-Länder in den Jahren 2007, 2008, 2010 und 2015 bei einer Größe von zehn liegt und dass die optimale Anzahl von Clustern im Jahr 2019 bei sieben liegt. Wir finden auch eine ziemlich deutliche Aufteilung zwischen westlichen und östlichen Ländern. Diese zwei Clustern sind über den studierten Jahren durchgängig, aber laut der Klusteranalyse nicht völlig optimal. Dennoch finden wir, die Europäische Union in zwei Währungsunionen verteilen, die am meisten realistische Schlussfolge laut politische, geographische, und kulturellen Aspekten ist.

Denna uppsats undersöker svenska väljare tendens att rösta med hjärtat, det vill säga närmre sina preferenser, i Europaparlamentsvalet 2014. I förhållande till den existerande litteraturen så studerar jag hur Europaparlamentsvalets "second-order"-karaktär påverkar deras val av parti i det. Hur kan man veta vad som har fått väljarna att rösta på ett visst parti? Jag har genom binär logistisk regressionsanalys i kombination med bivariat analys funnit indikationer på att väljarna tenderar att rösta med hjärtat och då efter deras preferenser på vänster-högerskalan i större utsträckning jämfört med deras syn på EU.

<p>The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme. To this end, we were to answer the following questions: Can weidentify transfer of norms in the written bilateral agreements with these states, andare there any normative demands? Can we on the basis of our study answerwhether the EU holds a normative power to influence these countries to change, inaccordance with the normative theory? The agreements that we studied was thebilateral agreements that the EU signed with these States. In order to makeManners five norms (peace, freedom, democracy, rule of law and human rights),which he argues that EU is based on measurable; we used the Freedom Housefreedom index, and also by a historical study the development of the country. Theresults we found were the following; in all the studied bilateral agreements wefound clear - but to varying degrees - the transfer of norms. Although it differs indegree of regulatory requirements and also in the formulation of how the country iscommitted to abide by and comply with the normative requirements differaccording to the agreements, we can find the so-called "carrot and stickrelationship" that Manners believes that the EU use in the transfer of norms. Threeof the states that we investigated under the Freedom House freedom index did notdeveloped in a democratic way did, and the positive steps taken cannot be directlytraced back to the EU's efforts. It may also be due to other States or other forcesinfluence. We can’t, through our study confirm that Manners is right in these statesbut we can’t either rule out the possibility that the EU through the writtenagreements has changed the norms of the state in question, although progressseems to go very slowly.</p> / <p>Vi ämnade med denna uppsats undersöka hur den Europeiska Unionen arbetar för att överföranormer till stater man slutit avtal med och ger stöd till inom ramen för Barcelonaprocessenoch Tacis-programmet. Den teori som vi använde var Ian Manners teori om "EU som en uniknormativ makt". Syftet var att undersöka om EU - som Manner menar - har haft en normativmakt att påverka stater till normativ förändring. Vi använde ett kvalitativt angreppssätt medhjälp av en multipel fallstudie och kvalitativ text- och innehållsanalys. De stater som utgjordegrunden för vår studie var inom Barcelonaprocessen; Marocko och Tunisien samtAzerbajdzjan och Armenien inom Tacis-programmet. Följande frågeställningar skullebesvaras; Kan vi se överföring av normer i de skrivna avtalen med dessa stater, ställs detnormativa krav på länderna? Kan vi utifrån vår undersökning ge svar på huruvida EU inneharen normativ makt att påverka dessa länder till förändring? De avtal som vi studerat var debilaterala avtal som EU tecknat med dessa stater mellan 1995 och 1996. För att göra Mannersfem normer, (fred, frihet, demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter) som han menar attEU grundar sig på, mätbara, så använde vi å ena sidan Freedom House frihetsindex, menockså en historisk studie av landets utveckling. De resultat vi kom fram till var att vi i alla destuderade bilaterala avtalen fann tydliga - men i varierande grad - överföringar av normer frånEU till länderna. Vi kan i avtalen se att man ställer krav på att länderna ska utvecklasdemokratiskt och verka för mänskliga rättigheter, fred och rättssamhället. Vi kan även finnaspår av det s.k. "piska och morot förhållande" som Manners menar att EU använder sig av irelationen med andra stater.Tunisien, Armenien och Azerbajdzjan har enligt Freedom House frihetsindex inte utvecklasmot en demokratisk riktning till 2006. I Marocko fann vi att en viss positiv förändring skett ienlighet med EU:s normer och att vi även kan se en marginell utveckling mot demokratiskaprinciper. Resultatet visar även att vi inte kan härleda de få positiva steg som tagits, till EU:sBarcelonaprocess och Tacis-program. Den positiva utveckling vi kan se kan också bero på attandra aktörer eller krafter haft påverkan på landet i fråga. Det vi kan säga är att EU inomramen för Barcelonaprocessen och Tacis-programmet är benägna att verka normativt mot defyra staterna, då de ställer krav på normativ förändring genom de undersökta avtalen. Vad vidäremot inte kunnat bekräfta genom vår studie, är att EU - i enlighet med Manners normativateori - verkligen kunnat förändra normer i de stater vi studerat.</p>

<p>Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.</p><p>I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet – och sammanhörighet – inte går att ifrågasätta. Inte minst demokratin förklaras som en social representation eller doxa, som vilken den framstår som nästintill helig.</p>

<p>The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.</p><p>My study shows that there are three different discourses in this debate: “the democratic process”, “the representative democracy” and “the concept of democracy”. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on. It is obvious that the concepts are not fixated and that they are used as catchphrases to define ideological motives. In addition, the concepts are used differently to enhance certain values in a democracy.</p><p>The result of this study shows the paradox and conflicting values that are associated with the concepts. This means that the notion of democracy changes depending on what the agents want to perceive. The political agents who do not support a referendum often refer to what a representative democracy symbolizes. Agents who support a referendum consider the democratic process as an incentive for a democratic ideal. In this context, the discourse of democracy does not arise from a primary level but rather a secondary. This implies that the criteria for a liberal democracy are fulfilled and the debate revolves around abstract values.</p>

<p>The aim of this master’s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ‘European heritage’ is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically. The real European spirit is seen as consisting intolerating and celebrating these internal differences. There is also a discourse on the idealEuropean citizen, who actively strives to enlargen her knowledge on (European) culture andhistory.However, there is also a narrower conception of European heritage, which can be discernedfrom some of the analysed sources. This latter definition of Europeanness, stresses Christianityand a tradition of civilisation, rationalism, and science. The ‘Other’, the non-Europeans, can thusbe interpreted as the negation of these ideals.</p>

The aim of this master’s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ‘European heritage’ is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically. The real European spirit is seen as consisting intolerating and celebrating these internal differences. There is also a discourse on the idealEuropean citizen, who actively strives to enlargen her knowledge on (European) culture andhistory.However, there is also a narrower conception of European heritage, which can be discernedfrom some of the analysed sources. This latter definition of Europeanness, stresses Christianityand a tradition of civilisation, rationalism, and science. The ‘Other’, the non-Europeans, can thusbe interpreted as the negation of these ideals.

This bachelor thesis examines how the trade flow of Turkey would change if the country becomes a member in the EU. This is done by analysing the Turkish trade flow with the EU and ROW over the period 1995 – 2005. The main question is if trade creation and trade diversion occurs? The model used in this paper is a gravity model influenced by Soloaga and Winters (2000) gravity model. To be able to answer the purpose of this paper we used a crosssectional regression and base our analysis on our results. The conclusion of this paper is that Turkey’s trade flow with the EU will increase if full-membership is accomplished. This leads to trade diversion and trade creation towards the other members-states within EU. We see Turkey as the key to the door for Middle Eastern countries and the EU; this implies that if Turkey becomes a member-state in EU, the trade could increase between these two continents. / Denna kandidatuppsats undersöker huruvida Turkiets handelsflöde kan förändras av ett eventuellt Europeiskt medlemskap. Det är gjort genom att analysera Turkiets handelstrend under perioden 1995 – 2005. Huvudfrågan är huruvida handelsfördelning och handelsökning sker? Modellen som används i uppsatsen är en gravitations modell influerad av Soloaga och Winters (2000) gravitations modell. För att kunna besvara syftet i uppsatsen har vi använt oss av en tvärsnittsregression och baserat analysen på resultaten. Sammanfattningsvis ser man att Turkiets handelsflöde med EU ökar av ett eventuellt medlemskap i EU. Detta leder till handelsökning samt handelsfördelning gentemot nuvarande medlemmar. Vi anser även att Turkiet är nyckeln Mellanöstern samt EU, vilket innebär att fullt medlemskap ökar handeln mellan dessa två kontinenter.

<p>This bachelor thesis examines how the trade flow of Turkey would change if the country becomes a member in the EU. This is done by analysing the Turkish trade flow with the EU and ROW over the period 1995 – 2005. The main question is if trade creation and trade diversion occurs?</p><p>The model used in this paper is a gravity model influenced by Soloaga and Winters (2000) gravity model. To be able to answer the purpose of this paper we used a crosssectional regression and base our analysis on our results.</p><p>The conclusion of this paper is that Turkey’s trade flow with the EU will increase if full-membership is accomplished. This leads to trade diversion and trade creation towards the other members-states within EU. We see Turkey as the key to the door for Middle Eastern countries and the EU; this implies that if Turkey becomes a member-state in EU, the trade could increase between these two continents.</p> / <p>Denna kandidatuppsats undersöker huruvida Turkiets handelsflöde kan förändras av ett eventuellt Europeiskt medlemskap. Det är gjort genom att analysera Turkiets handelstrend under perioden 1995 – 2005. Huvudfrågan är huruvida handelsfördelning och handelsökning sker?</p><p>Modellen som används i uppsatsen är en gravitations modell influerad av Soloaga och Winters (2000) gravitations modell. För att kunna besvara syftet i uppsatsen har vi använt oss av en tvärsnittsregression och baserat analysen på resultaten.</p><p>Sammanfattningsvis ser man att Turkiets handelsflöde med EU ökar av ett eventuellt medlemskap i EU. Detta leder till handelsökning samt handelsfördelning gentemot nuvarande medlemmar. Vi anser även att Turkiet är nyckeln Mellanöstern samt EU, vilket innebär att fullt medlemskap ökar handeln mellan dessa två kontinenter.</p>