Bakgrund: Patientdelaktighet har länge varit ett uppmärksammat ämne då patienters inflytande och självbestämmande är bärande principer inom all hälso- och sjukvård. I den nya patientlag som trädde i kraft 1 januari 2015 stärks och tydliggörs patientens ställning ytterligare för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. För att kunna skapa bättre förutsättningar för patienters upplevelse av delaktighet behövs kunskap om upplevelse av delaktighet utifrån patientperspektiv. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av delaktighet i den egna vården vid inläggning på sjukhus. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat: I studien har två kategorier och sex underkategorier identifierats. De två huvudkategorierna var ”Att bli bemött som unik person avgörande för upplevelsen av delaktighet” och ” Förutsättningar för upplevelsen av delaktighet”. Känslan av delaktighet är individuell och varierar från person till person men det finns dock några gemensamma nämnare som är genomgående. Dessa är att betraktas som en hel person, känna tillit och respekt, personlig uppfattning om delaktighet, att få kunskap, hur organisationen är utformad och individanpassad information. Konklusion: Huvudkategorierna i resultatet visar att bli bemött som en unik person är avgörande för upplevelsen av delaktighet samt att förutsättningarna som att få kunskap, att organisationen utformas så att delaktighet möjliggörs. Vidare behövs också individanpassad information som förutsättning för upplevd delaktighet. Vi drar slutsatsen att resultatet i detta arbete pekar på att patienterna i studierna vill ha ett förhållningssätt från personalens sida som kallas personcentrerad vård för att uppleva delaktighet. Att bli bemött som en unik person är en av de bärande principerna i personcentrerad vård.

No description available.

<p>Abstrakt</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?</p><p>Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats. </p><p>Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter.</p><p>En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för. </p><p>Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.</p>

<p>Inom ambulanssjukvården förekommer i olika sammanhang begreppet professionalism. En profession kännetecknas av att den har samhällelig sanktion, egen kultur, auktoritet, etiska regler och systematisk teori. De inom professionen verksamma utövarnas beslut styrs av allmänhetens behov. Ambulanssjuksköterskan är en relativt ny profession och yrkesrollen är under konstant utveckling. Yrkesrollen skiljer sig delvis från andra sjuksköterskor med en ständigt varierande arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av professinalism. Metoden var intervjuer som kvalitativ datainsamlingsmetod och som forskningsansats valdes fenomenografi. Sju specialistsjuksköterskor arbetande inom ambulanssjukvård intervjuades och i analysen framkom fem kategorier: förväntningar, patientens behov styr vården, uppträdande, att ta ansvar samt en dynamisk ambulanssjuksköterska. Under diskussionen togs det sista steget i analysen och ledde fram till konklusionen att professionalism uppfattas som ett dynamiskt och mångfacetterat fenomen som är en del av utövaren och syftar till att göra gott för patienten.</p>

Abstrakt Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna? Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats. Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter. En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för. Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter.

Eftersom våld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att våldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda på vad i stiliseringen som har störst inverkan. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt har arbetet ställt frågor kring hur stilisering av form eller textur påverkar uppfattningen av en karaktär i 3D-grafik. För att besvara dessa frågor utfördes ett praktiskt arbete bestående av två modellerade karaktärer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan främst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkäter baserade på främst slutna frågor och skalor. För att tydligare precisera vilken av dessa egenskaper som skulle påverka uppfattningen av våld mest, skulle undersökningen i ett framtida arbete kunna vidareutvecklas genom att placera karaktärerna i en animation med en våldsam kontext.

No description available.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande. Slutsatser var att pedagogerna uttryckte sig positivt till den egna ålderssammansättningen. Studien visade dock att pedagogerna använde sig av en kombination av olika ålderssammansättningar när de planerade aktiviteter. Pedagogernas syn på barns lärande och utveckling skiljer sig beroende på vilken ålderssammansättning de arbetar i.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.    För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar: Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden? Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden? Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd? Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.    Jag upptäckte följande: Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen. De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades. Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren. Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp. Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med.