Denna semistrukturerade intervjustudies syfte är att undersöka vilken uppfattning elever har av buddhismen samt hur de fått denna uppfattning. Studiens resultat baseras på fem intervjuer med elever som går i åk 6. Frågorna denna studie besvarar är vad elever kan om buddhismen, hur de har lärt sig det de kan, både genom skolan och privat samt varför de tycker det är viktigt att lära sig om buddhismen. Denna studie bidrar även med kunskap om hur pedagoger kan arbeta i skolan för att eleverna ska nå kunskaper av religioner samt förstå att religioner, i detta fall buddhismen, kan levas och uttryckas på olika sätt, som läroplanen föreskriver. Eleverna intervjuades enskilt om sina uppfattningar av buddhismen och en analys har genomförts av de resultat intervjusvaren bidrog med. Mina teoretiska utgångspunkter i studien har varit Grimmitts teori om att lära om eller lära av religion samt Deweys syn på erfarenhet. Mitt resultat visar att eleverna i skolan främst lär sig om buddhismen men att elevers privata upplevelser i samband med skolans undervisning kan leda till kunskaper av religionen. Att detta framkom ledde mig till slutsatsen att eleverna behöver få fler erfarenheter av religionen i undervisningen vilket möjliggör att eleverna lär sig av buddhismen. Baserat på uppsatsens resultat förs en konsekvensdiskussion i uppsatsens slutkapitel.

Det här är ett arbete om hur framförallt kvinnliga spelkaraktärers gångstilar påverkar spelares uppfattning av dem. Arbetet inleds med att ta upp tidigare studier där det kommit fram att betraktare uppfattar feminin och maskulin gång på olika sätt. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur detta fungerar när det handlar om animerade karaktärer. Artefakten består av 3 olika gånganimationer applicerade på samma karaktär. Gångstilarna ser ut på tre olika sätt, en är typiskt maskulin, en är neutralt feminin och en är sexualiserat feminin. Respondenterna fick titta på animationerna och sedan gradera olika känslotillstånd på dem. Resultatet visar att den maskulina gången uppfattas som starkare, gladare, mer avslappnad och minst attraktiv av de tre. Den sexualiserat feminina uppfattas som svagast, mest nervös och mest attraktiv.  Resultaten visar att det i spel bör vara möjligt att välja olika gånganimationer för sina karaktärer i karaktärsskapandet, eftersom det påverkar uppfattningen av den så pass mycket.

Problemformulering: Arbetsmarknaden präglas idag av ett påtagligt generationsskifte, när personer födda på 80- och 90-talet med utmärkande egenskaper successivt kommer ta en större roll i arbetslivet. Personernas egenskaper kan komma att påverka hur de upplever olika styrmedel vilket ökar behovet för organisationer att förstå dessa för att kunna anpassa sin styrning. Syfte: Genom att skaffa en ökad förståelse för de egenskaper människor födda under 80- och 90-talet besitter och hur det påverkar deras uppfattning av styrmedel är syftet med studien att undersöka denna grupps uppfattning av olika styrmedel. Metod: En kvalitativ datainsamling genomfördes. Vidare applicerades teori kring styrmedel för att på så sätt erhålla en förståelse kring hur dessa individer upplever styrmedel utifrån utmärkande egenskaper. Resultat: Studien visar att de egenskaper som 80- och 90-talister besitter kan ha en inverkan på deras upplevelse av styrmedel samt att företag kan tänka sig anpassa deras styrmedel efter dessa individer.

The purpose of this essay is to find out what experiences three preschool teachers, two preschool directors and a social worker (BSc) from the social service have of reporting suspicion of child abuse done by preschools. What perceptions do these individuals have of each other, what experiences do they have regarding cooperation and how do they perceive their responsibilities regarding filing reports on suspicion of child abuse? This investigation is based on qualitative interviews with open ended questions on the basis of an interview guide. The theoretical approach of the essay lies in the phenomenology philosophy, which revolves around the individual’s experiences and perceptions of a phenomenon. Experience and perception are therefore key concepts of the essay. The conclusion of the results is that the preschool teachers and the preschool directors have positive experiences and views of the social service in general, however, there are some differentiations between the individuals’ perceptions. The social worker has a mixed but positive experience of the preschools. The respondents believe that the cooperation between the preschools and the social service can be improved but also on this point the opinions between individuals differs depending on earlier experiences. When it comes to responsibilities, the preschool teachers and directors are aware of their obligation to report and the social worker is aware of the social service’s obligation to protect and do what is best for the child. The social service cannot do this on their own; they need the general public and the professional groups with obligation to report to notify them on any suspicion or worry.

I denna studie gör jag en analys av evolutionskapitlet i tre läroböcker som är utformade för gymnasiekursen Biologi 1. Fokus för analysen är hur läroböcker lyfter och kommenterar olika typar av alternativa uppfattningar. Dessutom intresserar jag mig för hur man beskriver uppkomsten av variation samt hur stort utrymme som ges för detta. Detta då jag menar att en svag förståelse för variation ligger till grund för flera av de alternativa uppfattningar forskningen har pekat på. De fyra alternativa uppfattningar som behandlas i studien är teleologiska resonemang, antropomorfa förklaringar, Lamarckistiska förklaringar samt att naturlig selektion beskrivs som den enda mekanismen för evolution. Studien visar att selektion ges ett större utrymme i läroböckerna samt att ingen av böckerna ger en grundlig förklaring av mutationer som uppkomst till variation. Detta menar jag kan bidra till att elever får en svag förståelse för variationens betydelse för evolution. Vidare visade analysen att alternativa uppfattningar sällan beskriv men i viss mån bemöts i enskilda meningar i kapitlet. Främst påpekar man bara att ett påstående är felaktigt och säger hur det faktiskt är. En beskrivning av varför påståendet är felaktig uteblir. Jag uppmanar lärare att komplettera läroboken med läsning av refutational texts för att stödja elevernas inlärning.

Dokumentation i patientjournalen grundades förmodligen i början av 1700- talet. Inom sjukvården innebär journal kontinuerliga anteckningar om patientens behandling och hälsotillstånd. Journalen är viktig och har som syfte att bedriva en säker vård såväl för personal som patient. Möjlighet att läsa den egna journalen har funnits länge men kunskap om hur patienter upplever läsningen är begränsad. Det är sannolikt att läsning av journalen kan leda till en ökad möjlighet att främja patienters hälsa och delaktighet i vården. Genom att få en inblick i patienters erfarenheter av att läsa journalen, hjälper det sjuksköterskan att kunna bemöta dessa patienter på bästa sätt. Syftet med litteraturöversikten   var   att   belysa   patienters   upplevelse   av   att   läsa   sin   egen patientjournal. Denna litteraturstudie är baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visar att upplevelsen av att läsa den egna journalen är övergripande positivt hos patienterna, men åsikterna skiljer sig till viss del. Tre huvudkategorier identifierades efter att sex subkategorier växt fram. Dessa teman var; patienters känsla av kontroll, ökad delaktighet samt upplevelse av oro och ångest. Det råder dubbla meningar kring om patienters läsning av journalen är väl fungerande eller inte. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att kunna utvärdera hur detta påverkar patienten och vårdkvalitén. Patientens läsning av journalen kan ha inverkan på sjuksköterskans arbetsuppgifter och på så sätt ge en ökad belastning på vården. Det krävs en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan kring patienters upplevelse av att läsa om sig själva i sin egen journal, för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Sjuksköterskan bör uppmuntra patienten till att vara delaktig i sin vård för att nå bästa vårdkvalité och främja egenvård.

Hur smärta upplevs beror på fysiska, psykiska, sociala, andliga och existentiella faktorer samt kön, ålder och tidigare erfarenheter, vilket innebär att smärta är en subjektiv upplevelse som dessutom blir komplex. International association for the study of pain, IASP:s beskrivning av smärta innebär att upplevelsen av smärta är verklig för den som uttrycker smärta oavsett från vad som hittas vid en smärtutredning. Sjuksköterskan ska vårda barn enligt hälso- och sjukvårdslagen och ha barnets bästa i åtanke. Sjuksköterskans ansvar är att kunna bedöma och lindra barnets smärta samtidigt som hon skapar en relation till barnet för att kunna ge god vård. Sjuksköterskan ska också stödja föräldrarna och ge dem information. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser och uppfattningar av att möta barns smärta inom slutenvården. Som lämplig metod till det formade syftet valdes en systematisk litteraturstudie för att belysa och sammanställa forskningsresultat som finns inom det berörda området. Studiens resultat baserades på 14 artiklar som analyserats och kategoriserats. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig frustrerad och otillräcklig när barnets smärta inte kan lindras. Både främjande och hindrande omständigheter påverkade sjuksköterskans smärtbedömning och smärtlindring. En relation till barnet och föräldramedverkan underlättade sjuksköterskans bedömning och lindring av smärtan. Sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning korrelerade med sjuksköterskans kompetensnivå. Många sjuksköterskor observerade barnets beteende som bedömningsunderlag och litade inte på barnets skattning av sin smärta när barnet inte visade ett smärtbeteende. Sjuksköterskans ansvar är att ge god smärtlindring som kan underlättas genom att skapa en relation med barnet och lyssna på barnet. Sjuksköterskan måste se till alla behov som barnet har, även de psykiska och emotionella. Genom utbildning kan sjuksköterskans kunskap och attityder gentemot barns smärta och smärtlindring öka så att barnets vård optimeras och lidandet minskar.

Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på gymnasieelevers uppfattningar och missuppfattningar när de ska läsa, tolka och lösa uppgifter med algebraiska symboler. Arbetet fokuserar på elevernas svårigheter vilka upplevs olika i olika sammanhang såsom till exempel generalisering av tal, okänt tal och variabel. För att få svar på detta, intervjuades åtta gymnasieelever från olika årskurser och med skiftande algebrakunskaper. Resultatet blev att elever uppvisar olika svårigheter med algebraiska symboler, vilket stämmer överens med den forskning som är genomförd inom området. Detta ses som en följd av övergången från konkreta beräkningar i aritmetik till abstrakta och strukturerade beräkningar i algebra. Svårigheterna beror bland annat bero på att algebraiska symboler och tecken kan byta roll i ett algebraiskt uttryck medan elever brukar tolka dessa symboler endast ur en synvinkel. Elever ska därmed vara medvetna om symbolernas olika placeringar och dess egentliga innebörd. Slutsatsen banar då väg för lärare att arbeta utifrån olika utgångspunkter. / <p>Matematik</p>

Eleverna i grundsärskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Lärarna ska på ett likvärdigt sätt bedöma elevens kunskaper och förmågor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehåller några nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven från varandra på de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förståelsen av nyckelbegreppen måste framarbetas på respektive skola.   Den här fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur några lärare uppfattar nyckelbegreppen och hur lärarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete är medverka, delvis fungerande och välfungerande. Studien visar också på hur lärarna känner sig i tolkningen av begreppen och resonemang förs kring bedömningars reliabilitet ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien bygger på intervjuer av sju lärare som arbetar inom grundsärskolan.   Forskning visar på att bedömningars kvalitet ur ett likvärdighetsperspektiv minskar om tolkningar av läroplan och just kunskapskraven skiljer sig från varandra. Inom bedömningsarbetet finns idag ett visst stöd för lärarna i grundskolan i form av bedömningsanvisningar, bedömningsstöd och nationella prov. Det finns ett fortsatt behov av stödmaterial ute på skolorna.   Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar begreppen med variation utifrån lärarnas krav på kunskap och elevernas behov av stöd. Några av lärarna tar hänsyn till elevernas individuella förutsättningar i bedömningen av elevens kunskaper och förmågor samtidigt som andra inte gör det. Största delen av lärarna känner sig osäkra i förståelsen av begreppen och uttrycker ett behov av att få kännedom kring hur lärare på andra skolor tänker. Ur ett likvärdighetsperspektiv blir reliabiliteten i bedömningar låg som en följd av varierade uppfattningar av begreppen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod samt deras val av dess användning i undervisningen. Syftet med studien har även varit att ta reda på hur faktorerna gruppstorlek, lokaler, lärarens roll, bedömning och tid kan påverka dessa uppfattningar och val. För att ta reda på detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning på 50 pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat har sedan analyserats utifrån studiens två teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och den utvidgade didaktiska triangeln. Resultatet visade att 47 pedagoger hade en positiv uppfattning av arbetsmetoden medan 2 pedagoger hade en negativ uppfattning. Fler än hälften av pedagogerna använde arbetsmetoden flera gånger i veckan och som mest i skolämnena svenska, matematik, SO och NO. Resultatet i denna studie skiljer sig i viss mån från den tidigare forskning som finns om grupparbete, vilken menar att pedagogers dåliga erfarenhet av grupparbete bidrar till att den inte används i skolan lika mycket. Något som samtliga pedagoger i denna studie var överens om var att lärarens roll är en av de viktigaste aspekterna för att ett grupparbete ska fungera på ett bra sätt. De slutsatser vi kan dra är att pedagogerna hade en positiv uppfattning om grupparbete som arbetsmetod och att ramfaktorerna gruppstorlek, lärarens roll, bedömning och tid bidrog till den positiva uppfattningen. Denna studie visar dock inte om lokaler hade en positiv eller negativ påverkan på pedagogernas uppfattning om grupparbete.