Inom ambulanssjukvården förekommer i olika sammanhang begreppet professionalism. En profession kännetecknas av att den har samhällelig sanktion, egen kultur, auktoritet, etiska regler och systematisk teori. De inom professionen verksamma utövarnas beslut styrs av allmänhetens behov. Ambulanssjuksköterskan är en relativt ny profession och yrkesrollen är under konstant utveckling. Yrkesrollen skiljer sig delvis från andra sjuksköterskor med en ständigt varierande arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar av professinalism. Metoden var intervjuer som kvalitativ datainsamlingsmetod och som forskningsansats valdes fenomenografi. Sju specialistsjuksköterskor arbetande inom ambulanssjukvård intervjuades och i analysen framkom fem kategorier: förväntningar, patientens behov styr vården, uppträdande, att ta ansvar samt en dynamisk ambulanssjuksköterska. Under diskussionen togs det sista steget i analysen och ledde fram till konklusionen att professionalism uppfattas som ett dynamiskt och mångfacetterat fenomen som är en del av utövaren och syftar till att göra gott för patienten.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö – 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö – 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken. Resultatet av detta arbete har givit mig en förståelse om att alla individer har olika erfarenheter som leder till skilda uppfattningar om fenom i världen. Dessa uppfattningar kan i sin tur bidra till hur, exempelvis, förskollärare arbetar med matematik i barngruppen.

Denna studie syftar till att undersöka några elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lärande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte användes och utvärderades emoticonskalor av eleverna i deras utvärdering av lektionerna och deras lärande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus på elevernas olika uppfattningar. För att få svar på de ställda forskningsfrågorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt användandet av utvärderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebär att “räkna matematik” och deras behov kopplat till lärande, påverkar deras upplevelse av undervisningen. Studiens resultat pekar också på att en viktig påverkande faktor av deras upplevelse är hur vida eleverna uppfattat att de lärt sig något eller inte.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation. Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen. Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv. I studien framställs det att det är ett bra samarbete mellan arbetslagen där det inte är ekonomiskt hållbart att anordna för små grupper. Detta visar sig ha en fördel för de funktionsnedsatta eleverna på gymnasiet. De flesta eleverna upplever att läraren har stor betydelse om de får stöd, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Eleverna anser att det ska vara en bra lärare som kan hålla ordning, kommunicera med eleverna, ge dem relevanta uppgifter som de klarar av, samtidigt som det ska vara meningsfullt och utmanande. I det självständiga arbetet diskuteras och analyseras resultatet utifrån ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv Den teoretiska referensramen är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv.

No description available.

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning. Resultatet visar att lärarnas definition av problemlösning i matematik liknar den som finns i kursplanen för matematik samt den som finns i Ahlberg(1992). Alla lärare förklarar att deras undervisning bygger på kursplanens avsikter. När det gäller hur arbetet med problemlösning tar form i klassrummet så jobbar alla lärare med matematikboken och andra undervisningsmaterial som till exempel kluringar och stenciler. Ingen av mina informanter arbetar endast med matematikboken.

Trots lagar och förordningar som beskriver sjukvårdspersonals skyldighet till att anmäla avvikelser visar nuvarande studier att nästan hälften av alla avvikelser i Sverige inte rapporteras, samt att det förmodligen finns ett mörkertal. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors rapportering av avvikelser som uppstått i samband med behandling, omvårdnad eller läkemedelsadministration. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s niostegsmodell. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Vetenskapliga artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte inkluderades och genomgick en urvalsprocess samt en kvalitetgranskning. Totalt kvarstod 11 kvantitativa studier vars innehåll analyserades där 10 teman identifierades som uppdelades i två huvudteman. Resultatet redovisas i huvudtemat Faktorer som hindrade rapporteringen av avvikelser med sju underteman; Brist på stöd från ledningen, Negativ avdelningskultur, Kollegors negativa influenser, Rädsla, Tidsbrist, Arbetserfarenhet och Kunskapsbrist. Samt huvudtemat Faktorer som möjliggjorde rapporteringen av avvikelser med de tre underteman; Ansvar, Kunskap och förbättring och Stöd från ledning, avdelning och medarbetare. Slutsats: Det finns både faktorer som hindrar och möjliggör rapporteringen av avvikelser. Genom identifiering av vad som hindrar sjuksköterskor kan hälso- och sjukvården motverka dessa barriärer, fokusera på de positiva faktorerna och på det sättet skapa en mer patientsäker sjukvård med minskat lidande för patienter, anhöriga och sjukvården.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att ungdomar idag tar större sexuella risker än tidigare generationer. Sexuellt risktagande hos ungdomar kan ge risk för sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter. Därmed blir det preventiva arbetet alltmer viktigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars uppfattningar om vad som är ett sexuellt frisk- respektive riskbeteende. Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes med 21 ungdomar där ungdomar i åldrarna 20- 24 år deltog. Fokusgruppsintervjuer med homogena grupper bestående av två grupper med killar och två grupper med tjejer har använts. Datamaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomarna uppfattade sexuellt friskt beteende som då sex och kärlek hörde samman. Då man använde sig av preventivmedel vid sexuellt umgänge, hade kunskaper om sexuellt överförbara infektioner samt visste vart man sökte information och vände sig med frågor. Ungdomarna uppfattade vidare sexuellt riskbeteende som då berusningsmedel användes på så sätt att man inte använde preventivmedel vid sexuellt umgänge. Då sex användes på ett sätt som skadade individen samt då samhället och sociala medier påverkade dem genom att ge en bild av hur de ska vara och bete sig i sin sexualitet. Slutsats: Det kan konstateras utifrån studiens resultat att det finns både frisk- och riskfaktorer att utgå ifrån i preventionsarbetet mot sexuellt riskbeteende hos ungdomar. Det är viktigt att barnmorskan strävar efter att uppnå förståelse av de behov som ungdomarna kan ha för att kunna stödja dem på bästa möjliga sätt.

Bedömning och betyg är något som berör och påverkar alla elever och lärare. Denna studie utgörs av en enkätundersökning i tre olika klasser i år 9 samt deras tre respektive biologilärare. Eleverna fick svara på frågor om hur de själva uppfattar och anser sig förstå bedömning och betyg. Studien visade att elever generellt är positivt inställda till betyg och anser att det är motiverande men även stressande. Resultaten visade stor spridning både mellan klasser och inom klasser i hur mycket information eleverna säger sig få från sin biologilärare, vilket kan tolkas som att elevernas olika intresse och förutsättningar skapar skillnader i deras uppfattning av vad läraren informerat om. Eleverna rapporterade även att de tycker sig förstå betygskriterierna men ingen elev ansåg sig känna till de 14 kunskapkrav som finns inom biologi på högstadiet.

Introduktion: Den perioperativa dialogen är ett av operationssjuksköterskans ansvarsområden. Det är riskfyllt att opereras och operationssjuksköterskan kan med den perioperativa dialogen skapa trygghet för patienten. Den anses bidra till högre patientsäkerhet och blir därmed positiv för både patientens vård och operationssjuksköterskans vårdande. Det som hindrar införandet av den perioperativa dialogen är tidsbrist och hinder i organisationen. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors uppfattning om hur den perioperativa dialogen skulle kunna användas i kliniskt arbete. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio operationssjuksktöerskor har intervjuats på två olika sjukhus. Intervjufrågorna var semistrukturerade och datamaterialet analyserades utifrån fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet presenterades i fem kategorier: ”Kontinuitetens betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet”, ”Det behövs personal som är drivande”, ”Hinder som behöver lösas”, ”Justering av den perioperativa dialogen” samt ”Den perioperativa dialogen behövs inte”. Operationssjuksköterskorna var positiva till den perioperativa dialogen men ansåg samtidigt att den inte nödvändigtvis behövdes. Konklusion: Studien visar på både en vilja och ovilja att införa den perioperativa dialogen, men det är oviljan som väger tyngst. Den perioperativa dialogen behöver anpassas till verksamheten för att operationssjuksköterskorna ska bli positiva till att vilja arbeta med den. I nuläget är det inte idéerna som saknas utan viljan.