Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara. I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet. Vi ville ta reda på hur de gick tillväga för att få in systemet på bästa sätt. Likaså har vi valt att ta reda på hur utbildningen av slutanvändarna på företaget har fungerat. Syftet med uppsatsen är att försöka ge företag, som ska implementera ett nytt affärssystem i sin organisation, ett underlag och stöd. Vi vill också visa på vad som är viktigt att tänka på samt vilka delar det är värt att lägga större vikt vid. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. För att kunna genomföra vår analys har vi intervjuat två personer på Stora Enso som varit delaktiga i projektet för det nya affärssystemet. Den empiri vi tagit fram har vi så småningom sammankopplat i analysen med rådande teori inom ämnet. Vår slutsats visar att om de delaktiga involveras så tidigt som möjligt underlättas införandet av affärssystemet. Det är också viktigt med en bra kommunikation på företaget, likaså ger väl utarbetade strategier och genomförda planeringar att implementeringen underlättas. Till sist är det viktigt att företaget har de resurser som krävs samt att de lägger stor vikt vid utbildningen av slutanvändarna, vilket har varit en brist hos Stora Enso.

No description available.

I denna uppsats har författarna studerat hur Landstinget i Uppsala Län styr och kontrollerar Uppsala Närakut. Syftet är att beskriva på vilket sätt detta sker och på vilka grundförutsättningar styrningssättet baseras. Den vetenskapliga teorin, som denna uppsats vilar på, består av de generella teorierna kring definiering av styrning och kontroll som härstammar från Forsell & Ivarsson Westerberg (2007) samt (Kotterman 2006). De mer specifika teorierna berör dels agent- och stewardshipteorierna, presenterade av Eisenhardt (1989), Davis et al. (1997) samt Van Slyke (2007) och dels styrning via incitament och informationsövervakning av Merchant & Van der Stede (2007) respektive (Lambright 2008). Dessa teorier behandlar kontraktsstyrning och hjälper oss att förankra förutsättningen för styrningen med relevant teori. Det empiriska materialet, bestående av dels formella avtal och uppföljningsdokument för fallet i fråga samt en personlig intervju med en ansvarig utredare vid Landstinget i Uppsala Län, har sedan ställts i ljuset av denna teori. Det formella empiriska materialet består av själva avtalskontraktet och har av författarna sållats, så att endast material relevant för uppsatsens syfte presenteras. Detta material har sedan analyserats utifrån den presenterade vetenskapliga teorin och satts i relation till uppsatsens syfte. Resultatet i denna studie är att Landstinget i Uppsala län styr Uppsala Närakut genom mål och kontraktsstyrning där yttre belöningar ska motivera enheten att sträva mot Landstingets mål. För att kontrollera enheten använder sig Landstinget av ett befäst ersättningsbaserat datorsystem för vård och patientregistrering samt administration.  De förlitar sig även på Uppsala Närakut i tron att god vilja skapar ömsesidig tillit genom goda relationer vilket motiverar enheten genom inre belöningar att lämna korrekta uppgifter.

No description available.

No description available.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som är utfört hos ett företag inom elservicebranschen, som syftar till att utreda möjligheten till effektivisering av inhyrningsprocessen av gräventreprenad och verksamheten runt detta på företaget. Företaget har sedan det grundades i mitten av 1900-talet vuxit och därigenom införlivat andra företag i verksamheten. De införlivade företagens organisationskulturer har i vissa avseenden levt kvar, vilket bland annat lett till olika förfaranden vid inhyrning av gräventreprenad. Då det inom dagens organisationer ständigt pågår ett utvecklingsarbete för att öka effektiviteten och konkurrenskraften, är det önskvärt att samordna förfarandet för att få en effektivisering av inhyrningsprocessen och eventuellt hitta ett nyckeltal för att se effektivisering i inhyrningsprocessen. Arbetet bygger på gjorda litteraturstudier i bland annat ämnena företagsekonomi, organisation och arbetsledning. Det bygger också på dels personliga intervjuer med berörda delprojektledare, dels intervjuer via e-post. Dessutom har studium av företagets interna ekonomiska redovisningsverktyg gjorts. Som resultat av detta är ett förslag till förbättringar av processen runt ett projekt där gräventreprenad ingår. Bland förbättringsförslagen är att företaget ska ha ett enhetligt förfarande vid upphandling inom hela organisationen, ett annat förslag är att föra dagbok kontinuerligt under ett projekt för att på så sätt få översikt på uppkomna extra arbetsuppgifter och dokumentationen bidrar till att företaget får igen sina extra utlägg.

Denna rapport handlar om kvalitet på tekniska installationer i fastigheter. Det har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen att organisationer/företag handlar upp FM tjänster som stöd till sin kärnverksamhet. Detta för att kunna effektivisera sin kärnverksamhet och göra kostnadsbesparingar.   Själv har jag arbetat några år som fastighetsförvaltare och då kommit i kontakt med FM tjänster. Funderingar som har funnits hos beställare av FM tjänster på den tekniska sidan har varit om FM leverantör utfört tillsyn och skötsel enligt avtal. Av egen erfarenhet har de uppenbarligen inte gjort tillsyn och skötsel enligt avtalen. Som ett exempel kan nämnas när nödbelysning inte har fungerat vid strömbortfall. Enligt avtalet skulle batterier till nödbelysning kontrolleras med jämna intervaller och bytas ut av FM leverantör. Denna kostnad ingick i det fasta arvodet till FM entreprenören. Eller när tillsyn och skötsel av hängrännor uppenbarligen inte hade rensas på flera år. Följden av det blev frostsprängning i tegelfasaden då det under senhöst/vinter byggde på så mycket mossa, löv och annat skräp att vattnet som rann på fasaden sögs in i tegelfasaden och frös till.   Rapporten handlar inte om specifika fall som ovan utan om det finns några viktiga parametrar att tänka på som beställare av FM tjänster på de tekniska installationerna. Hur kan en beställare av FM tjänster kvalitetssäkra de tekniska installationerna?

Syftet med denna studie är att redovisa vad som skett de senaste åren vad gäller elektroniska inköp i offentlig sektor i Sverige och jämföra med de krav som ställts. Det beskrivs i vilken mån inköpssystemen stöder de inköpsprocesser offentlig sektor har. En diskussion förs om det bara finns en modell för lyckosamt införande (med mindre variationer) eller om det finns flera sätt. Slutligen tas det upp vilka faktorer som får en IT-satsning, i detta fall inköpssystem, att lyckas bra eller mindre bra.

Uppsala kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt näringsliv 2011). Ett sätt för kommunen att påverka leverantörer och företags miljöstandard är att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att ställa höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Kommunen har som målsättning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning är det väsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats är en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus på tyngre fordon över 3,5 ton. Syftet är att ge rekommendationer till Uppsala kommun gällande vilka krav marknaden tål och hur de ska utforma sina upphandlingar för att främja högre miljöstandarder. Studien baseras på intervjuer med Uppsala kommun samt fyra transportföretag som deltagit i upphandlingar med kommunen tidigare. För att undersöka vilken nivå marknaden klarar av har Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används som grund. Slutsatsen blev att marknaden i dagsläget endast skulle klara av en höjning av miljökraven inom ett område. Studien visar på att det finns möjligheter för kommunen att påverka marknaden, men att det då krävs väl utvecklade incitament samt bra upphandlingsförfaranden för att påverka marknaden till att investera i mer miljövänlig teknik. Studien visar också att den bästa strategin för kommunen är att acceptera en högre kostnad som i ett längre perspektiv bidrar till minskade utsläpp och därmed större samhällsnytta. De incitament kommunen bör använda sig av vid upphandlingar är långa avtalstider samt rangordningssystem baserat på miljöstandard. Generellt sett ger avtal inom den privata sektorn mer betalt vilket tyder på att kommunen kan behöva öka sin ersättning.

No description available.