In today's society it is clear that the accelerating climate change comes from human activities and in particular, emissions from both traffic and industry. It has become increasingly important to defend a sustainable society and there is therefore a great need to constantly develop and secure the necessary resources. Due to this, sustainability requirements in public procurement are an important part of triggering companies to engage in sustainable development.The purpose of this study is to review how public procurement can contribute to a sustainable society as well as investigate what municipal companies can do to meet future sustainability requirements. The study is based on a qualitative empirical case study. It has been used both primary and secondary data to gather reliable theory and empirical data. The empirical data was collected through interviews and documentary review. The theoretical part of the study was collected through literature, compilations of earlier publications, texts and documents. The result shows that sustainability requirements currently imposed on public procurement are something that is constantly being developed. These requirements include requirements for systematic environmental work, creditworthy companies and contractual wages. The conclusions that can be drawn are that public procurement can contribute to a sustainable society by setting sustainable requirements, thus making companies compelled to comply with these requirements. Furthermore, it has been found that companies should, among other things, review the follow-up and conduct more supplier meetings to contribute to a sustainable society. A more open and well-functioned dialogue between the company and the supplier should also be undertaken as to formulate better sustainability requirements.

Miljökrav vid upphandling av busstrafik är ett effektivt styrmedel för att nå Sveriges uppsatta klimatmål. Enligt tidigare forskning är andelen förnybart drivmedel för busstrafiken i Sverige olika beroende på vilken region.  Upphandlingsförfarandet kan enligt Lagen om miljökrav vid upphandling (2011:846) se olika ut beroende på framförandet av miljökraven. Uppsatsen behandlar region Hallands, Kalmar läns och region Skånes upphandlingsförfarande. Uppsatsen innehåller även ett antal mindre aktörer inom upphandling av busstrafik per region för att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet. Syfte med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som påverkar valet av drivmedel och hur anbudsprövningen ser ut när offentliga myndigheter upphandlar busstrafik. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera eventuella skillnader gällande upphandlingsförfarandet mellan kommun och region samt vad det i så fall beror på. Uppsatsens metodansats är i huvudsak induktiv med en kvalitativ insamlingsmetod då syftet med uppsatsen är att belysa den empiriska verkligheten.  Den insamlade empirin analyserades med teorin för att komma fram till uppsatsens slutsats. Faktorer som påverkar valet av drivmedel är politiska mål, pris, miljöpåverkan, resurser, infrastruktur samt organisatoriska strategier. I huvudsak används tekniska krav- och specifikationer av de studerade aktörerna vid framförandet av miljökrav vid upphandling. Författarna har fått indikationen att uppsatsens valda regioner kommer att använda sig utav tilldelningskriterium vid nästa upphandling. Skillnaden mellan region, kommun och universitet kan härledas till pris, mål, strategier, teknikutveckling samt ramavtalens olika utformning.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet. I juli 2010 gjordes förändringar i LOU till följd av ett EU-direktiv som fick konsekvensen att antalet överprövningar i förvaltningsdomstolen ökat markant. Offentlig upphandling är ett omdebatterat ämne. Många argumenterar för att LOU borde avskaffas då upphandlingarna skulle fungera bättre om det inte fanns så många regler att följa. Andra argumenterar för att lagen är bra som den är idag och att den motverkar orättvisor och korruption. Den statistik som framställs är inte alltid rättvisande. Detta till trots är det ingen tvekan om att båda parter i upphandlingsprocessen till stor del är missnöjda med hur LOU påverkar upphandlingarna. Den stora frågan är hur situationen på bästa sätt skulle kunna förbättras för samtliga parter. Många lösningsförslag på hur överprövningar kan motverkas får till följd att LOUs ursprungliga syfte tar skada. Exempel på detta är att öka beloppet för direktupphandling samt att införa en avgift som den leverantör som överprövar måste betala, vilket till stor del skulle ha en negativ inverkan på de mindre företagen. Då LOU finns till för att ingen ska kunna behandlas orättvist och för att säkerställa att den leverantör som har det bästa anbudet vinner upphandlingen är dessa lösningar inte att rekommendera. För att minska antalet överprövningar utan att gå emot syftet med LOU kan en tidsfrist för de olika delarna av upphandlingen införas. Det skulle förhindra möjligheten att överpröva en felaktighet i anbudet i slutet av en upphandling. Ett annat förslag är att samla alla upphandlingsmål till en och samma domstol. Detta skulle leda till bättre kompetens och snabbare handläggning samtidigt som det inte skulle finnas lika mycket spretigt praxis där domstolar dömt liknande fall olika.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet. I juli 2010 gjordes förändringar i LOU till följd av ett EU-direktiv som fick konsekvensen att antalet överprövningar i förvaltningsdomstolen ökat markant. Offentlig upphandling är ett omdebatterat ämne. Många argumenterar för att LOU borde avskaffas då upphandlingarna skulle fungera bättre om det inte fanns så många regler att följa. Andra argumenterar för att lagen är bra som den är idag och att den motverkar orättvisor och korruption. Den statistik som framställs är inte alltid rättvisande. Detta till trots är det ingen tvekan om att båda parter i upphandlingsprocessen till stor del är missnöjda med hur LOU påverkar upphandlingarna. Den stora frågan är hur situationen på bästa sätt skulle kunna förbättras för samtliga parter. Många lösningsförslag på hur överprövningar kan motverkas får till följd att LOUs ursprungliga syfte tar skada. Exempel på detta är att öka beloppet för direktupphandling samt att införa en avgift som den leverantör som överprövar måste betala, vilket till stor del skulle ha en negativ inverkan på de mindre företagen. Då LOU finns till för att ingen ska kunna behandlas orättvist och för att säkerställa att den leverantör som har det bästa anbudet vinner upphandlingen är dessa lösningar inte att rekommendera. För att minska antalet överprövningar utan att gå emot syftet med LOU kan en tidsfrist för de olika delarna av upphandlingen införas. Det skulle förhindra möjligheten att överpröva en felaktighet i anbudet i slutet av en upphandling. Ett annat förslag är att samla alla upphandlingsmål till en och samma domstol. Detta skulle leda till bättre kompetens och snabbare handläggning samtidigt som det inte skulle finnas lika mycket spretigt praxis där domstolar dömt liknande fall olika.

Offentliga upphandlingar utgör idag cirka 14% av Europas totala BNP och på både nationell och internationell nivå lyfts de som ett föredöme och viktig åtgärd för att ändra våra ohållbara produktions- och konsumtionsmönster. Detta då de kan fungera som ett effektivt verktyg för att uppnå samhälleliga hållbarhetsmål. Denna studie undersökte hur offentliga tjänstemän ser på sin roll att implementera hållbarhet i offentliga upphandlingar i form av innovation, cirkularitet och skarpare miljökrav. Genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän som alla var aktiva inom upphandling påvisades faktorer vilka tillsammans ligger till grund för individens möjlighet att implementera hållbarhet i upphandlingsprocessen och ställa relevanta miljökrav. Resultatet visade att individen spelar en nyckelroll för hållbara upphandlingar och att kunskap, engagemang och individdrivna initiativ är en förutsättning för förändring. Dessa faktorer på individnivå behöver även understödjas av externa faktorer såsom organisatoriskt stöd, tillgängliga resurser och möjliggörande regler genom samordning och standardisering för genomförandet av hållbara upphandlingar. / Today public procurements accounts for about 14% of Europe ́s total GDP and at both the national and international level they are highlighted as a role model and important measure to change our unsustainable production and consumption patterns. This because they can function as an effective tool for achieving societal sustainability goals. This study examined how public officials view their role in implementing sustainability in public procurement through innovation, circularity, and stricter environmental requirements. Through qualitative interviews with officials who were all active in procurement factors were identified which together form the basis for the individual ́s ability to implement sustainability in the process and set relevant environmental requirements. The results showed that the individual plays a key role in sustainable procurement and that knowledge, commitment and individual-driven initiatives are a prerequisite for change. Factors at the individual level also need to be supported by external factors such as organizational support, available resources and enabling rules through coordination and standardization for the implementation of sustainable procurement.

Offentlig upphandling omsätter miljardbelopp årligen. Man kan säga att upphandlingen består av tre parter i form av säljare, köpare och finansiärerna. Därav ska finansiärerna ställa höga krav på att offentlig upphandling ombesörjs och utförs på ett effektivt sätt. När man pratar om effektivitet inom offentlig upphandling handlar det mer än sällan om att rätt vara eller tjänst ska anskaffas till rätt pris. Det som sedan levereras ska ha en hög kvalitet på det sättet att samhälleliga mål uppfylls och på den vägen får upphandlingen önskat utfall. I Sverige regleras offentlig upphandling i synnerhet av lagen om offentlig upphandling. Lagen ska bland annat ha en funktion som innebär att ovan stycke uppfylls. Något som kan hållas sannolikt är att problem kan utvecklas under alla omständigheter, så även vid offentlig upphandling. Med utgångspunkt i det undersöker uppsatsen en offentlig upphandling från Sävsjö kommun där bemanningstjänster av socialsekreterare upphandlades. Fokus har varit på ramavtalet tillsammans med övriga upphandlingsdokument för att studera om avtalsbestämmelserna står i paritet med upphandlingsprinciperna. I studien framkommer det avtalsvillkor som författaren uppfattat som diffusa. Bestämmelserna ger kommunen beslutanderätt i viss fråga, vilket kan utgöra grund för jämkning. Upphandlingsprinciperna reglerar till exempel att upphandlingsdokumenten och de krav kommunen ställer ska vara tydligt formulerade och stå i proportion till det som upphandlas. Därtill ska alla leverantörer behandlas lika, varför otydliga avtalsvillkor kan bidra till att upphandlingsprinciperna frångås. Studien undersöker följaktligen det beskrivna förhållandet mellan avtalsbestämmelser och upphandlingsprinciperna och eventuella utfall som diffusa bestämmelser kan leda till.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling där parterna i målet är ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvärderingen av anbuden varit bristfälliga, misstag har gjorts i arbetsgången och ett dåligt juridiskt språk har använts. Vi anser att detta troligen beror på kompetensbrist när det gäller att upphandla enligt LOU.Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan råda vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstånd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare är det enligt oss viktig att poängtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrågningsunderlag och vid utvärdering av anbud. / Difficulties in technical procurement according to The Act of Public Procurement - a case studyThe case study deals with a reconsideration of procurement, the parties in this case is a local government real estate company, Björnekulla Fastighets AB in Åstorp and TAC, a supplier of integrated systems for building automation in Helsingborg. In this case study we have looked in to what the difficulties have been.According too what we found, the assessment of the offers has been defective, mistakes has been done in the procedure of work and a bad legal language has been used. Our belief is that this is the main reason for the causes of their difficulties. This is outmost depending on lack of competence when it comes to procure according too The Public Procurement Act in Sweden.By identifying the pitfalls in this case study we want to distinct the complexity of the problems that can exist with procure according to the Public Procurement Act. To minimize the risk for misunderstanding between the procuring unit and the tender we want to point out the need for reflection when drawing up the contract documents and evaluating the tenders.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

<p>Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör. Eftersom avtalet med Swebus har uppkommit ur en offentlig upphandling vill vi även undersöka hur det påverkar relationen mellan organisationerna.</p><p>För att nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ undersökning av de två organisationerna. Intervjuer har skett med respondenter på Karlstadbuss och Swebus. Totalt har fyra intervjuer genomförts, tre på Karlstadbuss och en på Swebus. Det medför att det kan vara svårt att skilja mellan respondenternas personliga åsikter och vad som är representativt för organisationen.</p><p>Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det används en rad relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna. Det verkar som Karlstadbuss och Swebus är på våg åt rätt håll och att de relationsfrämjande ätgärderna som gjorts har stärk relationen. Angående huruvida den offentliga upphandlingen har påverkat relationen kan inga klara slutsatser dras, dock kan vi konstatera att den begränsar utvecklingen av relationen till viss del. Resultaten vi har kommit fram till presenteras mer djupgående i kapitel sju.</p>

In order for construction projects to be completed within the specified time limit while at the same time be financially sustainable it requires thorough preparation and an extensive planning. Most essential is the groundwork and the design that determines the project's progress. There are many aspects to consider in order to avoid inconveniences such as delay, litigation, unexpected cost etcetera. If mistakes are made in an early stage it is very likely that the error will follow the process and become an expensive correction cost towards the later part of the project. In other words, it is expensive to rectify defects later on. Many times more expensive than if the deficiencies can be found before the construction phase begins. It is up to the client to define what they want to have built. When the idea for a project has been brought to the client he/she must describe and explain the construction in detail. It is from these documents that contractors will base their tender in the hope of performing the contract. This basis is called for enquiry documents and includes specifications, blueprints and descriptions of the project. Inadequate enquiry documents may lead to major consequences. Consequences that often is easy to avoid through a detailed and thorough groundwork. That is unfortunately not the case in the construction industry today. This bachelor thesis is intended to analyse and identify the development of enquiry documents and investigate the common shortcomings. The work has been carried out for eleven weeks in collaboration with Skanska Sweden and creates an awareness and understanding of the enquiry documents value to the reader in the industry. The study also deals with procurement process, which is the stage where the enquiry documents plays its part. Common deficiencies in the enquiry documents will be presented as a conclusion combined with the flaws impact on project time and project cost. Finally, there are also suggestions on how common deficiencies can be avoided.