Offentlig upphandling är allt växande betydelse. Från och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trätt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gällande varor, tjänster och byggnadsentreprenader. Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgången. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skälen för tilldelning står att finna. Ett tilldelningsbeslut är en accept av ett anbud, vilket genom de allmänna reglerna i avtalsrätten leder till ett civilrättsligt bindande avtal. Detta kan innebära ett problem då denna avtalsbundenhet uppkommer innan en upphandling är avslutad enligt LOU. I den händelse att en domstol vid en överprövning skulle finna att upphandling måste göras om eller rättas blir detta ett problem då den upphandlande enheten har ett avtal som de inte längre får bibehålla. Denna problematik kan undvikas genom att den upphandlande myndigheten redan i förfrågningsunderlaget anger att avtal sluts genom ett upphandlingskontrakt. På det viset uppkommer även det civilrättsliga avtalsslutet vid samma tidpunkt som den offentligrättsliga. Kvarstår finns dock en viss problematik kring att upphandlande myndighet ändock ingår ett avtal med en leverantör när det fortfarande finns överprövningsmöjligheter kvar, dvs. innan upphandlingen är avslutad. Efter Alcatel-målet har Sverige ändrat LOU och det går nu att överpröva ett tilldelningsbeslut även efter det att ett upphandlingskontrakt är ingåtts. Det har inför lagändringen förs en diskussion om huruvida skall vara uttryckligen förbjudet att ingå avtal innan överprövningstiden har löpt ut, och att avtal som då är i strid med LOU skall vara ogiltiga. Lagstiftaren valde dock att enbart ändra lagen genom att låta överprövningsrätten kvarstå en period även efter tilldelningsbeslutet och eventuellt avtalsslutande. Denna ordning har föranlett vissa problem då en civilrättslig bundenhet kan uppkomma även om upphandlingen inte är avslutad enligt LOU. Två mål som har avgjorts i kammarrätten har fastslagits att tilldelningsbeslutet är en accept som ger ett giltigt avtal. Det ena av dessa domar gick upp till regeringsrätten där de inte gick emot kammarrätten. Svea hovrätt har även de i ett skadeståndsmål funnit att tilldelningsbeslutet skapade ett bindande avtal. Författaren anser att det vore önskvärt att lagstiftaren i lag fastslog en upphandling avslutas med ett upphandlingskontrakt som får ingås först efter att minst 10 dagar förlöpt sedan tilldelningsbeslut delgavs anbudsgivarna. Vid en eventuell prövning i högsta instans vore det eftersträvansvärt att tilldelningsbeslutet, och andra fall av eventuellt för tidiga avtalsslut att det fastslogs under vilka omständigheter en civilrättslig bundenhet kan eller inte kan uppstå.

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn’t included in the regression. Through interviews with representatives of municipalities in Sweden with and without Fairtrade city certification and logistic regression we have been able to reach a result. The interviews gave an insight in how a municipality in reality acts when it comes to the certification Fairtrade city. The result of the statistical analysis is that a larger proportion with higher education in the population, having university and/or university college in the municipality and a Leftist majority (Social Democrats, Environmental Party and Left Party) on the Municipality Council increase the probability that a municipality is a certificated Fair trade city. / Uppsatsens syfte är att undersöka vilka egenskaper hos kommuner i Sverige som kan påverka valet av att vara en diplomerad Fairtrade city. De oberoende variabler som används i den statistiska analysen, är kommunens politiska styre, kommunalskattesats, om det finns universitet och/eller högskola i kommunen, medelinkomst samt eftergymnasial utbildning inom kommunen. Variablerna undersöks med logistisk regression. Etisk offentlig upphandling finns ingen statistisk data över, därför är denna exogena variabel inte med i studiens logistiska regressionsmodell. Med hjälp av intervjuer med kommuner i Sverige som har diplomeringen respektive inte har den, har vi haft möjlighet att komplettera vårt resultat från den logistiska regressions analysen. Intervjuerna gav en insikt i hur en kommun i verkligheten ställer sig kring diplomeringen Fairtrade city. Resultat visar sannolikheten att en kommun är Fairtrade city är större ju högre andel av befolkningen som har eftergymnasial utbildning; om kommunen har universitet och/eller högskola och om den har ett vänsterstyre.

Detta arbete syftar till att analysera resultatet från en offentlig upphandling med syfte att förstå värdet av upphandlarens utvärderingskriterier. Genom att räkna om givna poängskalor till monetära värden ges en bild av hur upphandlaren tänkt.

Syftet med arbetet är att undersöka olika aktörers syn på hur kvalitet uppnås i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se på verksamheten genom några teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. Målet med studien är att visa på de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att använda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och äldreomsorg. Att valet föll på Falkenbergs kommun, beror på att de valt att lägga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av äldreomsorgen på externa utförare. Det tillvägagångsätt som använts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken består av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument. Vidare har insamlad data analyserats utifrån New Public Management, empowerment och genom kvalitets- och implementeringsteorier. Slutsatsen är att Falkenbergs kommuns politiker och tjänstemän menar att kvalitet är något individuellt vilket vi ser som positivt då man ur ett empowermentperspektiv ser den enskilde brukarens röst som viktig. Något enhetligt svar på frågan får vi dock inte. Vidare ser vi att de externa utförare som undersökts har ett något bättre resultat över lag. Undantaget är dock daglig verksamhet där den kommunala driften får generellt bättre skattning. Det uppföljningsansvar Falkenbergs kommun har, på upphandlade verksamheter, är inte genomfört med hänvisning till en överbelastad planeringsavdelning. / The aim of this work is to investigate the various participants' views of how qualityis achieved in the interpretation of laws and procurement regulations. Quality is illustrated by looking at the business through some theoretical concepts - users, empowerment, implementation, legislation, procurement and New Public Management. It looks at Falkenberg Municipality's routines for quality and regulatory monitoring. The goal of this study is to show the effects of Falkenberg Municipality's decision to use alternative operating modes of personal assistance, disability and the elderly. Falkenberg Municipality was selected because they have chosen to outsource all disability care, personal assistance, and 43% of the elderly one xternal providers. The approach used is based on the qualitative research approach, which consists of semi-structured interviews and studies of public documents. Furthermore, in-collected data has been analyzed from New Public Management, empowerment and through quality and implementation theories. The conclusion is that Falkenberg Municipality politicians and officials believe that quality is something individual which we see as positive since, from an empowerment perspective, the individual user's voice is important. No uniform answer tothe question has been given. Furthermore, we see that the external providers surveyedhave showed a somewhat better result across the board. The exception isdaily activity care in which the municipal operates which gets a generally better evaluation. The follow-up responsibility Falkenberg Municipality has regarding contracted activities is not carried out with reference to an overloaded planningdepartment.

This paper investigates a number of components that influence the relationship between consultant and client in a procurement process of ERP. The paper deals with Trust, Commitment, Cooperation and Satisfaction. The problem lies within the fact that consultants do not know how and to what extent the components affect relationship quality. Based on the theories in the areas of procurement, relationship marketing and relationship quality, information has been gathered about how the various authors believe a procurement process works, how they view relationship marketing and how relationship quality is created. The components discussed are trust, commitment, cooperation and satisfaction. The empirical data is based on four companies, all active in the procurement of business systems. Our focus is on the consultant and how to handle the procurement process, how to create quality relationship with customers and how the components affect the relationship of the consultant's perspective. The procurement process is based on theoretical model of Verville and Halingten (2003). Relationship quality addresses how a good relationship is built up between the consultant and the client by McLachlin (2000). The importance of components in relationships is highlighted by Wilsons (1995) model. The method uses a deductive approach to qualitative inquire our respondents. The theories are then analyzed with empirical data from the four respondents, all consultants, to see how the procurement process and relationship quality are applied in practice. With the help of qualitative, empirical studies the consideration given to the components are reviewed. The analysis presents how the components affect the relationship quality seen from the view of the respondents. This has been established in a model of the procurement process where the constituent meaning is produced by how active or latent they are in the various procurement phases. The conclusion confirms that the components have a strong importance for the relationship during the procurementprocess

No description available.

Kommunernas roll i förhållandet till omvärlden har förändrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens åligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling är en process där stegen från utformandet av förfrågningsunderlaget till kontraktskrivning är reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte är lagreglerat, nämligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det är kontraktet som avgör vad och på vilket sätt myndigheten kan göra uppföljningar. Kontraktet är därmed av central betydelse för denna studie. Syftet med följande studie är att utifrån olika perspektiv på kontrakt, förstå hur tidigare erfarenheter av upphandlingsprocessen och samverkan mellan myndigheter leverantör påverkar nyttjandet av uppföljningsmekanismer. Till följd av att studiens problemområde är relativt outforskat har en explorativ forskningsstrategi valts. Studiens ansats är abduktiv och metoden av kvalitativ karaktär. Empirisk data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med respondenter på sex upphandlande myndigheter. Studiens slutsatser är att erfarenhet och samverkan är av grundläggande betydelse för att upphandlande myndighet skall kunna bedriva upphandlingsverksamhet. En viktig komponent i erfarenhetsbegreppet, som studien pekar på, är beställarkompetensen. De upphandlande myndigheter som intervjuats utgår, vid upprättandet av kontraktet, från ett neoklassiskt perspektiv, men detta påverkar sedan inte myndighetens nyttjande av uppföljningsmekanismer. Studiens slutsats är istället att det är den upphandlande myndighetens förväntan och syn på relationen med leverantören som avgör hur den upphandlande myndigheten använder uppföljningsmekanismer.

Syftet med studien är att undersöka hur tillhandahållandet av tjänster i kommuner - via upphandling eller i egen regi - påverkas av vissa faktorer. De faktorer som undersöks är kommunstorlek (befolkningsmängd), kommunens intäkter, upplevd svårighet att kontraktera leverans av tjänst samt allmänhetens känslighet för eventuella problem som kan uppstå gällande tillhandahållandet av tjänsten. För att förstå hur kommunen tar dessa beslut analyseras faktorerna med teori om transaktionsspecificitet och transaktionskostnad. Studien utgår även från principal–agentproblemet, public choice och konkurrensteori. Studien baseras på empirisk data insamlad via en enkät om kommuners uppfattning av vissa tjänsters egenskaper samt statistik från Statistiska centralbyrån.  Resultaten visar att kommunens befolkningsmängd har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling och att graden av kontraktssvårighet har ett negativt samband med sannolikheten för upphandling, i enlighet med ovan-nämnda teorier. Graden av känslighet har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling, vilket inte stöds av teorin. Detta kan bero på att det finns ett omvänt samband, där allmänhetens känslighet ökat för de tjänster som historiskt har upphandlats. Kommuners intäkter uppvisar inga signifikanta värden, vilket möjligen kan bero på att typ av driftform inte har en direkt koppling till kommunens intäkter, utan i första hand beror på andra faktorer kommunen ser till vid övervägandet av kontraktsskrivning.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU). / The purpose of this study is to investigate the potential of a circular business model in the furniture industry. Through a questionnaire survey county councils/regions, municipalities and authorities have taken a stand on issues based on the concept of circular economy. The results of the study show that there is a very low demand for circular business model in the public sector. The market obstacle/barrier which mainly is considered to limit the introduction of a circular economy is the legal framework, the Public Procurement Act (LOU).