No description available.

Bakgrund I Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden. Syfte Undersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt. Genom en enkätundersökning kartlades vilka av asfaltens egenskaper som är mest önskvärda hos respondenterna. Samtidigt önskades en inblick i urvalsprocessen av asfaltleverantörer och hur dessa rangordnades. Med undersökningen som grund analyserades LOU:s påverkan på upphandlingsprocessen av asfalt. Dessutom granskas den nuvarande utvecklingen av asfalten för att undersöka om forskningen följer önskemålen och behoven. Metod Information om asfaltbehovet insamlades med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som skickades till utvalda respondenter från både privat och offentlig verksamhet. Genom studier av nuvarande forskning skapades en uppfattning om det aktuella forskningsläget i asfaltbranschen för att sedan möjliggöra en jämförelseanalys av de sammanställda resultaten. Slutsats Undersökningen har visat att det finns ett stort intresse från både privata och offentliga verksamheter att tillgå inte bara en bra asfaltprodukt utan även en helhetslösning där god service i kombination med råd och kunskap inkluderas. Detta är en trend som återfinns inom flera kategorier i samhället. Som en konsekvens av att förväntan på service ökar blir också goda referenser allt viktigare. Sammanfattning 2014-08-23 En annan slutats baserad på respondenternas svar är att inköpspriset styr den offentliga verksamhetens beslut trots vilja att prioritera andra egenskaper. Som en konsekvens av LOU sker ofta stora mängder överklaganden vid upphandlingar där andra urvalskriterier än pris tillämpas. Detta gör det svårt för offentliga verksamheter att välja andra typer av asfaltslösningar, t.ex. miljövänligare alternativ. Asfalten är en produkt som redan från början haft en begränsad utveckling och den forskning som sker idag är främst riktad mot väg och gatuanvändning. Det gynnar offentliga verksamheter då det är deras främsta användningsområde medan de privata verksamheterna inte till samma grad får användning av denna innovation. En trend som kan uppmärksammas i asfaltutvecklingen är inriktningen mot självläkande asfalt. Denna asfaltsort utvecklas både i Sverige och i Nederländerna med avsikt att avsevärt minska behovet av underhållsarbete. Förhoppningen är att det ska spara både tid, resurser och miljö. Generellt sett är både den privata och offentliga sektorn neutralt ställda till asfaltleverantörers insatser. Det framgår tydligt att förbättringsmöjligheterna är många. Asfalten är i många situationer endast en "del-produkt" av ett större projekt och därför undersöks och utvärderas den inte tillräckligt grundligt. Nyckelord: Asfalt, LOU, väg, kommun, upphandling, gata, privat.

No description available.

No description available.

Abstract The basic responsibility for a purchasing department is to secure all the goods and services needed for an organization. In general, the department is, trying to become a a major part of the  organization and its functions are becoming increasingly automated. In this work, the communication between the purchasing department and its suppliers is examined. The study was conducted at Sweden, the largest employer in the county with 7,500 employees at the time of the study. The purpose of the thesis is to investigate whether the communication in the purchasing process in healthcare has changed during corona pandemic.  The data was collected via four interviews, with both the purchasing department's staff and two suppliers. The interview was conducted via physical meetings with the purchasing department, but also via phone. In order to succeed in work, it was important to know what questions needed to be asked in order to get optimal answers during the interviews. Data collection provided the basis for the case study because the collected information came from people who have knowledge in the research area, which made it easier to reason and give concrete answers to the research questions. The results of the study show that certain mistakes can occur in the communication between the purchasing department and the suppliers. The mistakes can reflect negativity on the overall communication and makes it more difficult for the actors to understand each other. However, under the pandemic, communication became much better because both parties became more willing to help each other out during the difficult situation. The good relationship between the parties allowed them to avoid problems regarding the purchasing process during the pandemic. Keywords: Purchasing, external communication, internal communication, procurement, Pandemic.

Förändringar inom Försvarsmakten under de gångna årtionden kan ses som ett resultat av samhällsutvecklingen och försvarspolitiken, båda starkt influerade av  New Public Management och det säkerhetspolitiska läget i närområdet. I kontrast till försvarsnedskärningar och ett internationellt fokus under  2000-talets inledning så ges, i den försvarspolitiska omställningen 2015, riktlinjer med fokus på att bygga upp en nationell försvarsförmåga syftandes till att möta ett väpnat angrepp. Utifrån denna utveckling syftar denna studie till att undersöka hur Försvarsmaktens policy för upphandling ser ut idag, hur den har förändrats under 2000-talet samt hur de strategiska begreppen tillgänglighet och långsiktighet, omhändertas i policyn. Studien genomförs som en enfallsstudie med kvalitativ ansats, som, med stöd av en teoretisk referensram söker svar på studiens frågeställningar genom analys av dokument och en semistrukturerad intervju. Studiens resultat visar att Försvarsmaktens policy för upphandling är uttalad och regleras dels genom ett flertal dokument, dels genom rådgivning och beslutsfattande på strategisk nivå. Policyn har förändrats avseende styrning såväl organisatoriskt som innehållsmässigt samt vad som återfinns i dokumenterad form. Långsiktighet och tillgänglighet omhändertas i varierande grad vid upphandling men det saknas dokumenterade riktlinjer  som styrker detta omhändertagande varför reliabiliteten måste tas i beaktande.Denna studie kan bidra till en ökad förståelse av vikten att implementera övergripande mål, baserade på strategiska inriktningars innebörd, i verksamhetens olika processer. Hur Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid påverkats genom utkontraktering av krigsförbandsnära tjänster kan utgöra förslag på fortsatta studier.

No description available.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls. Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts. De två hypoteserna som undersökts var om: det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOU att LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpning Resultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika. LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar. Regelverket upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som komplext och gammalmodigt. Syftet med LOU är att upphandlingen ska konkurrensutsättas på en öppen och icke-diskriminerande marknad samt ska utföras enligt affärsmässiga principer. Affärsmässigheten hänvisar till att upphandlingen ska bli kostnadseffektiv genom att göra en så "bra affär som möjligt".

During the nineties, a lot of criticism was aimed at the construction industry. Partnering emerged as a way to tackle the problems. The principle of partnering is that the parties agree to jointly achieve common project goals by mutual trust and understanding of each other's values and expectations. Although partnering has existed for nearly three decades, the meaning of the concept is still illusive and what advantages it entails. However, the concept is nevertheless used by the industry. The paper aims to improve the understanding of the motives for implementing partnering by examining why partnering is implemented by HSB Bostad AB and what motives exists for its usage. Empirical data was collected by using a case study of HSB Bostad AB, and analyzed on the basis of economic theories and models. The results show that partnering primarily is used in projects which are; complex, have big scope and where there is limited competition among contractors. Partnering is also used as; a risk-balancer in the project portfolio (because HSB Bostad’s risk exposure varies in different contract forms), an educational medium and a platform for a more enjoyable work-environment. / Under nittiotalet riktades skarp kritik mot byggbranschen. Samverkan kom fram som ett sätt att angripa problematiken. Principen med samverkan är att parterna förbinder sig till att tillsammans uppnå gemensamma projektmål genom en ömsesidig tillit och en förståelse för varandras värderingar och förväntningar. Trots att samverkan funnits i snart tre decennier är det fortfarande inte klarlagt vad samverkan som koncept innebär och vilka konceptets fördelar är. Men konceptet tillämpas trots detta fortfarande av aktörerna på marknaden. Arbetet syftar till att öka förståelsen för motiven till att samverkan tillämpas genom att undersöka varför samverkan används av HSB Bostad AB. Empiriskt material samlades in med hjälp av en fallstudie av HSB Bostad AB, som analyserats utifrån ekonomiska teorier och modeller. Resultatet visar att samverkan framförallt fyller en plats i komplexa projekt med stor omfattning och där konkurrensen mellan entreprenörer är begränsad. Samverkan fungerar även som en riskbalanserare i projektportföljen (på grund av att HSB Bostads risktagande varierar mellan olika kontraktsformer), ett utbildningsmedium och en plattform för roligare arbetsklimat.

No description available.