Den svenska marknaden för offentliga upphandlingar estimeras vara värd 782 miljarder kronor per år. Då offentlig upphandling har en betydande roll gällande arbetet för hållbar utveckling är det fundamentalt att sätta högre krav på utvärderingsprocessen av anbud. Bygg och fastighet är en sektor som står för stor klimatpåverkan vilket ger god grund till att utveckla hållbarhetskriterier i byggupphandlingar då upphandlarens främsta utvärderingskriterium i dagsläget är pris. Studiens syfte var att öka kunskapen om användande av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar genom att besvara följande frågeställningar:  FF1: Hur kan val och formulering av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF2: Hur vanligt förekommande är social och miljömässig hållbarhet som urvalskriterium vid offentliga byggupphandlingar? FF3: Hur kan köpbeslutsgruppens påverkan på val och formulering av hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF4: Vad finns det för drivande respektive hindrande faktorer i att utvärdera på sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar? Denna studies metod bestod av deduktiv kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder. Genom litteraturstudien skapades ett teoretiskt ramverk som stod till grund för datainsamlingen. Datainsamlingen bestod av en arkiv- och dokumentforskning där 181 upphandlingar granskades samt sex fallstudier med kvalitativa intervjuer. Data har sedan analyserats med hjälp utan Within-Case och Cross-Case analys.  Resultatet från arkiv- och dokumentforskningen visade att endast 17 av de 181 granskade upphandlingar hade utvärderats på ställda hållbarhetskrav vilket motsvarar en andel på cirka 9,4 procent. Kvalificeringskrav som miljöledningssystem är vanligt förekommande men inte tillräckligt för att uppnå miljömålen, för det krävs även hållbara tilldelningskriterier vilket det råder brist på idag. Respondenterna från samtliga intervjuer bekräftade att det brister i utvärderingen av hållbarhet i dagens upphandlingar. Rädsla och kunskapsbrist var vanliga barriärer för hållbara upphandlingar samt att upphandlarens akademiska bakgrund kan påverka köpprocessen. Resultaten visade även att samarbete mellan parter var nödvändigt för att sprida kunskap och inspirera varandra att jobba mot en mer hållbar framtid. Det krävs även en tydlig process för hur det går att undersöka och utvärdera på hållbarhetskriterier. / The Swedish market for public procurement is estimated to be worth SEK 782 billion per year. As public procurement has a significant role in the work for sustainable development, it is fundamental to place higher demands on the evaluation process of tenders. Construction and real estate is a sector that is responsible for a large climate impact, which provides good reasoning for further developing sustainability criterias in construction procurements, as the procurer's main evaluation criteria currently is price. The purpose of this study was to increase the knowledge about the use of social and environmental sustainability criteria in public construction procurements by answering the following research questions: Q1: How can the choice and formulation of  social and environmental sustainability criteria in public construction procurements be described? Q2: How common is  social and environmental sustainability as a selection criterion in public construction procurement? Q3: How can the purchasing decision group's impact on the selection and formulation of sustainability criteria in public construction procurements be described? Q4: What are the driving and hindering factors in evaluating social and environmental sustainability criteria in public construction procurement? The method of this study consisted of a deductive qualitative approach with elements of quantitative methods. The literature study created a theoretical framework that formed the basis for data collection. The data collection consisted of an archive and document research where 181 older procurements were examined and six case studies with qualitative interviews. Data were then analyzed using Within-Case and Cross-Case analysis. The results from archive and document research showed that only 17 of the 181 procurements examined had evaluated sustainability requirements, which corresponds to a share of approximately 9.4 percent. Qualification requirements such as environmental management systems are common but not sufficient to achieve the environmental goals, hence sustainable award criteria are required, which is lacking today. The respondents from all interviews confirmed that there was a lack of evaluation of sustainability in today's procurements. Fear and lack of knowledge were common barriers to sustainable procurement and that the procurer's academic background can affect the buying process. The results also showed that cooperation between parties was necessary to spread knowledge and inspire each other to work towards a more sustainable future. A clear process is also required for how it is possible to investigate and evaluate sustainability criteria.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.

Sammanfattning Syfte: Utvecklingen inom bygg- och anläggningssektorn går emot att företag måste bidra positivt till samhället där de är verksamma för att få kontrakt på entreprenader inom offentlig upphandling, exempelvis genom att bidra till den sociala hållbarheten. Sverige är ett av flera länder i Europa som sticker ut med initiativet att främja och förbättra det samhällsutvecklande arbetet som företag gör. Social hållbarhet kan defi-nieras med orden; hälsa, utbildning, säkerhet, styrning, samhällsengagemang och lika förutsättningar. Målet med arbetet är att ge insyn och exempel på medelstora kommu-ners syn på social hållbarhet i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader. Metod: Litteraturstudier, dokumentanalyser och intervjuer har genomförts. Tillsam-mans utgör de en fallstudie av tre medelstora kommuner. Litteraturstudierna har ge-nomförts för att skapa ett teoretiskt ramverk för arbetet. Dokumentanalyser av doku-ment från kommunerna har varit del av empiriinsamlingen. Intervjuer med företrädare för organisationer inom kommunerna som upphandlar bygg- och anläggningsentre-prenader har genomförts som en del av empiriinsamlingen. Resultat: Diskrepans rådde mellan intervjurespondenternas uppgifter angående socia-la krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader och kommunala poli-tiska beslut. Respondenterna ansåg i stort att politiska initiativ angående sociala krav i nämnda upphandlingar saknades. Politiska beslut och upprättade dokument påvisade att motsatsen skulle råda; kommunernas arbete med social hållbarhet var högst aktivt enligt politikerna. Konsekvenser: Intresset i frågan angående sociala krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader är påtagligt från såväl politiker som tjänstemän. En utökad kommunikation dem emellan är av stor vikt för arbetets utveckling. Begränsningar: Studien utfördes inom tre medelstora kommuner i före detta Skara-borgs län. Regional utveckling i frågan om social hållbarhet kan ha påverkat kommu-nerna i en gemensam riktning avskild från andra delar av landet. / Abstract Purpose: The current development in the construction sector is trending towards a required positive contribution to the society in which they're active in order to procure construction contracts in the public sector, for example by contributing to social sus-tainability. Sweden is one of several European countries that stand out in the initiative to further and improve the socially developing work done by companies. Social sus-tainability can be defined as follows: health, education, public safety, government, social engagement and equal opportunity. The aim of this work is to provide perspec-tive and examples of midsized municipalities' thoughts on social sustainability in pro-curement of construction contracts. Method: Literary studies, document analysis, and interviews have been conducted. Together, they embody a case study of three midsized municipalities. The literary studies were conducted in order to create a theoretical framework for the essay. Doc-ument analyses of documents from the municipalities have been a part in the empiri-cal acquisition process. Interviews with representatives from municipal organisations which procure construction contracts have been conducted as part of the empirical acquisition process. Findings: There was a discrepancy between the information provided by the inter-viewees regarding the social demands in the procurement of construction contracts and the political decisions made by the municipalities. The interviewees usually posit-ed that political demands in these procurements were thoroughly lacking or nonexist-ent. Political decisions and established documents showed the opposite; municipal work with social sustainability was very active according to the politicians. Implications: The interest in the question of social demands in the procurement of construction contracts is significant, both from politicians and white collar workers. An expanded communication between the two is of grave importance for the devel-opment in the sector. Limitations: This study was conducted in three midsized municipalities in what used to be the fief of Skaraborg. Regional development in the question of social sustaina-bility may have affected the municipalities in a collective direction without regards to the rest of the country.

Turnkey contract is a commonly used form of contract for procurement of projects, however not so common when it comes to rail infrastructure, because railway installations are so complex and makes greater demands on availability and traffic safety. Performance contracts have occurred in railway projects for a long time. The Swedish Transport Administration has received directives from the government to push for increased productivity and increased degree of innovation in the construction industry. The Swedish Transport Administration has the ambition to transform its role as a client to create the conditions for the market and its driving forces for increased innovation and productivity by handing over a greater commitment and responsibility to the contractors. A strategic primary focus is to increase the proportion of turnkey projects within the construction industry. Contracts relating to investments between 25-500 million will be procured through turnkey projects. The purpose of this report is to identify how the market views the specifications with emphasis on object-specific technical description, its calculability, structure and clarity. The section that has been analyzed in this report is the construction of the freight line between Stenkumla - Dunsjö that is part of the whole distance between Hallsberg - Degerön. Interviews were conducted with entrepreneurs who have participated in the bidding contest. The purpose of the interviews was to get the contractors' views on the specifications that can be taken into account in future projects. Responses will be analyzed by the Swedish Transport Administration and taken into account for the development of future specifications in turnkey contracts for the construction industry. OTB for the route Stenkumla - Dunsjö, entrepreneurs are not allowed to come up with innovative solutions, since the specifications contain many technical solutions specified by the Swedish Transport Administration. The contractors want more freedom in the specifications in order to provide innovative solutions. One reason that there are many technical solutions in this project is because, the project was meant to be procured as performance contract and Traffic Authority had already planned a lot before they decided to purchase it as Turnkey contract. / Totalentreprenader är vanligt förekommande entreprenadformen vid upphandling av projekt dock inte så vanligt när det gäller järnvägsanläggningar eftersom järnvägsanläggningar är så komplexa och ställer större krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utförandeentreprenader har varit entreprenadformen som har förekommit vid järnvägsprojekt under en längre tid. Trafikverket har fått direktiv från regering att verka för ökad produktivitet och ökad innovationsgrad i anläggningsbranschen. Trafikverket har som ambition att förändra sin roll som beställare för att skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökas innovation och produktivitet genom att överlämna ett större åtagande och ansvar till entreprenörerna.   En strategisk huvudinriktning är att öka andelen totalentreprenader inom anläggningsbranschen. Entreprenader som avser investeringar mellan 25 – 500 Mkr ska 50 % av entreprenaderna upphandlas genom totalentreprenader. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur marknaden ser på förfrågningsunderlaget med tonvikt på det objektspcifik tekniska beskrivningen, dess kalkylbarhet, struktur och tydlighet. Sträckan som har i denna rapport analyserat är byggnationen av godsstråket mellan Stenkumla – Dunsjö som är en del av hela sträckan mellan Hallsberg – Degerön. Intervjuer har utförts med entreprenörerna som har deltagit i anbudstävlingen. Syftet med intervjuerna har varit för att få entreprenörernas synpunkter på förfrågningsunderlaget som kan tas hänsyn till i kommande projekt.  Svaren kommer analyseras av Trafikverket och tas i hänsyn till utvecklingsarbetet av framtida förfrågningsunderlag inom totalentreprenader för anläggningsbranschen. OTB för just sträckan Stenkumla – Dunsjö, tillåts inte entreprenörerna komma med innovativa lösningar eftersom förfrågningsunderlaget innehåller många tekniska lösningar som angivits av Trafikverket. Entreprenörerna vill ha mer frihet i förfrågningsunderlagen för att kunna bidra med innovativa lösningar. En anledning till att det finns många tekniska lösningar i detta projekt är att det finns en beslutad järnvägsplan. Järnvägsplanen styr utformningen av anläggningen.

Sverige står inför en rad utmaningar och samhällsförändringar såsom sociala, miljömässiga och ekonomiska förändringar. Offentlig upphandling kan utgöra ett verktyg för en innovativ utveckling och innovativa lösningar blir allt viktigare för hantering av dessa. Upphandling innebär att en offentlig organisation köper in en lösning från marknaden istället för att ta fram en lösning genom egen regi. Innovationsupphandling utgör ett nytt sätt att arbeta med upphandling och kan innebära en riskfylld och komplicerad process att hantera. Staten bör därmed bistå upphandlande organisationer med stöd och nödvändiga resurser.   Syftet med denna studie är att få en förståelse för vad som kan hindra och möjliggöra innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Syftet är även att få kunskap om vilket stöd statliga myndigheter kan bistå med för att öka offentlig innovationsupphandling i Sverige. För att möta syftet med studien applicerades en fenomenografisk metodansats. Detta gjordes för att studera olika synsätt av fenomenet offentlig innovationsupphandling samt för att skapa kunskap och förståelse om det. Studien resulterade i att hinder och möjligheter kunde tas fram kopplat till innovationsupphandling inom den offentliga sektorn. Dessa presenterades genom fem kategorier: kunskap och incitament, funktion och dialog, juridiska rädslor, finansiella medel samt samverkan. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova och Sveriges kommuner och landsting är tre statliga myndigheter som samverkar för att stödja offentliga organisationer, för att öka innovationsupphandlingen i Sverige. De statliga stöden kan ges i form av delade kompetenser och erfarenheter, rådgivning och vägledning samt genom att bistå med finansiella medel och incitament. / Sweden is facing numerous challenges that come with current social, economical and environmental changes. In order to handle those changes, it has become important to develop innovative solutions. Public procurement can be used as a tool for such innovative development. Instead of producing new solutions on its own, the solutions can be obtained from actors on the market. When it comes to innovations, public procurement constitute a new way of using procurement, as it includes a risky and complicated process to handle. The government should therefore assist public organizations with the needed support as well as necessary and complementary resources, in order to raise their willingness, abilities and opportunities to procure innovations. The purpose of this study is to gain an understanding of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector. The aim of the study is also to gain knowledge about the governmental support, aimed to increase the public procurement of innovation. A phenomenological methodology was applied on this study, with reason to look into different approaches of the phenomenon. A description of what may prevent and enable public procurement of innovation in the public sector could be identified as a result of this study. These could be categories as: knowledge and incitement, function and dialogue, legal fears, financial resources and collaboration. Upphandlingsmyndigheten, Vinnova and Sveriges kommuner och landsting, constitutes three governmental agencies that are collaboratively working towards supporting and increasing public procurement of innovation in Sweden. The support and resources that is given through these authorities can be described in terms of skills, advancement, counseling, guidance, knowledge and financial resources and incentives to procure innovations.

Anskaffning av programvara kan ses som en möjlighet att utveckla ett företag och dess affärsverksamhet. Det finns idag ett stort utbud av standardiserade programvaror att välja emellan. Sådana produkter brukar i dagligt tal kallas för standardsystem. Dessa kan köpas på den öppna marknaden eller vara system som återanvänds mellan företag. Det görs en del felinvesteringar när företag anskaffar standardsystem. Många standardsystem ger inte önskade resultat för verksamheten eller förblir i vissa fall oanvända på företagen. Detta ledde mig in på frågan om en systematisk metod för upphandling av standardsystem kan förbättra situationen. Syftet med denna avhandling har därför varit att konstruera metodik för anskaffning av standardsystem som ett led i att utveckla verksamheter hos företag och organisationer. Mer precist förelåg tre huvudmål för studien: Att utveckla en metod för anskaffning av standardsystem som ger stöd åt företags affärsverksamheter. Att pröva metodens användbarhet, genomförbarhet och logiska uppbyggnad med hjälp av empiri och teori inom området. Att vidareutveckla metoden utifrån gjorda erfarenheter och framförda förändringsbehov från metodprövningen. Metoden som utvecklats och prövats benämns genomgående "SIV-metoden" (Standardsystem I Verksamheter). SIV-metoden bygger på erfarenheter från olika företag som ABB, Alfa-Laval, Arla, Ericsson och Philips. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

Offentlig upphandling kan anpassas mot att vara mer hållbar genom att ta hänsyn till miljömässiga och sociala faktorer. Event kan skapas genom offentlig upphandling. “Stadsfesten 2019” är ett sådant event, beställt av Östersunds kommun. Eventet tillägnades allmänheten och ägde rum i samband med VM i skidskytte 2019 i Östersund stad. En del av detta event var en temporärt uppställd festivalbyggnad, i form av ett så kallat spegeltält.  Syftet med denna studie är att klargöra hur tillämpning av hållbar upphandling ser ut idag, detta med Östersunds kommuns event-upphandling “Stadsfesten 2019” som studieobjekt. Studien lyfter brister i upphandlingsprocessen. Förhoppningen är att denna studie ska inspirera aktörer inblandade i upphandlingsprocessen, i synnerhet vad gäller event-upphandlingar, att tillämpa samtliga delar av upphandlingsprocessen och ta vara på tillgängligt stöd för att tillämpa mer hållbar upphandling.  Studien inleddes med att undersöka vilka steg som ingår i upphandlingsprocessen samt vad tillämpning av hållbar upphandling och skapande av hållbara event kan innebära. Studien utgår från följande sju delar av offentlig upphandling: behovsanalys, marknadsanalys, formulering av förfrågningsunderlag, annonsering/anbud/avtal, genomförande/avtalstid, uppföljning samt utvärdering.  Fokusområden i studien kopplade till hållbarhet är sysselsättning, mat, serveringsmaterial, tillgänglighet för personer med rullstol, källsortering samt återbruk. Dessa områden har valts ut utifrån Region Gävleborgs “Checklista för hållbara konferenser och event” samt Håll Sverige rents dokument “Miljömärkt event - Miljökrav på externa aktörer vid event”.  En granskning av förfrågningsunderlaget för “Stadsfesten 2019”-upphandlingen har genomförts vad gäller kravställande kopplat till ovan nämnda fokusområden. Granskningar har även genomförts av förfrågningsunderlaget för event-upphandlingen, den preliminära miljöplanen (formulerad av leverantörsorganisationen), Östersunds kommuns “Checklista miljöplan för arrangemangsbidrag”, menyerna under eventet, upphandlingsorganisationens upphandlingspolicy, kommunens miljöpolicy samt upphandlingens beslutsprotokoll.  Viss direkt observation vad gäller källsortering och tillgänglighet i spegeltältet under eventet har genomförts. Information kring Stadsfesten-upphandlingen och eventet har samlats in genom i huvudsak personlig kommunikation med utvalda personer inblandade i processen via intervjuer, telefonsamtal och/eller mailkonversationer.  Resultatet har analyserats mot politiska mål för Östersunds kommun, Lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145), Naturvårdsverkets rapport “Miljöanpassade inköp - Verktyg för att nå de nationella miljökvalitetsmålen”, Region Gävleborgs “Checklista för hållbara konferenser och event” samt Håll Sverige rents dokument “Miljömärkt event - Miljökrav på externa aktörer vid event”.  Denna studie visar på att samtliga sju delar av upphandlingsprocessen när det kommer till stadsfesten-upphandlingen innehåller brister, åtminstone när det kommer till miljömässiga faktorer. Östersunds kommun och Upphandlingskontoret som upphandlingsorganisation och leverantören av “Stadsfesten 2019” har visat på en ambition mot skapande av hållbara event men det finns utvecklingspotential. Varken en ingående behovsanalys eller en marknadsanalys har genomförts. Förfrågningsunderlaget kunde ha omfattat fler krav gällande tekniska specifikationer och krav kring uppföljning. Stöd i form av miljökompetens inom kommunens organisation har inte nyttjats till fullo när det kommer till utveckling av den preliminära miljöplanen. En skriftlig utveckling av den slutgiltiga miljöplanen har uteblivit. Kommunens arbetsdokument “Checklista miljöplan för arrangemangsbidrag” har inte följts fullt ut. Utformning av källsorteringshänvisningar under eventet är bristfällig, då det saknas illustrationer och text på fler språk än svenska. Mat som serverats tycks ej vara ekologisk. Vitt och vilt kött har ej prioriterats vid framställning av menyerna. Vid framtagande av menyerna tycks ej heller en minimering av serveringsmaterial ha stått i fokus. Uppföljning kring miljömässiga faktorer har ej genomförts av beställaren eller rapporterats till beställaren av leverantörsorganisationen. Utvärderingen av eventet omfattar ej miljömässiga faktorer eller de sociala faktorer som lyfts i denna studie.   Samtidigt som det i studien framkommer brister i upphandlingsprocessen framkommer det att samtliga inblandade aktörer ställer sig positiva till att utveckla sitt arbete mot en mer hållbar riktning vad gäller upphandling och skapande av event. Förslag till förbättringar mot en mer hållbar upphandlingsprocess som framkommer i studien är att låta testpersoner undersöka tillgängligheten för rullstolsburna innan event börjar, att inleda samarbete mellan Mittuniversitetet och Östersunds kommun, att ställa uppföljningskrav i förfrågningsunderlaget, att formulera slutgiltiga miljöplaner skriftligen samt att ta hjälp av miljökompetens för detta ändamål.​ ​Redan påbörjade organisatoriska hållbarhetsutvecklingar framkommer i form av utveckling av riktlinjer inom eventbranschen och en påbörjad uppföljning av upphandlingar inom upphandlingsorganisationen. / Public procurement can be adjusted to be more sustainable, this through taking in consideration environmental and social factors. Events can be created through public procurement, “Stadsfesten 2019” is one of these events. The event was ordered by the municipality of Östersund, Sweden. This event was dedicated to the general public, and took place during the biathlon world championship in 2019 in Östersund city. Part of this event was the so called mirror tent, a festival building temporary mounted.  The purpose of this study is to clarify whether a sustainable procurement procedure is applied in reality today, this having “Stadsfesten 2019” as a study object.  The study raise deficiencies within the procurement procedure. The aim is that this study will inspire actors involved in the procurement procedure, especially when it comes to the creation of events, to practise all of the steps within the procedure, and also to make use of available competence and support. This to apply a more sustainable public procurement.  Initially the study investigated which steps that are included within the procurement process, and what sustainable procurement and creation of event can involve. The study involves following seven steps within the public procurement: needs analysis, market analysis, formulation of demands within the specifications for the mission, advertising/bid/agreement, implementation/contract period, follow-up and also evaluation.    Focus areas in the study connected to sustainability are employment possibilities for people currently outside the market, food, serving materials, availability for people in wheelchairs, waste sorting and reuse of material. These areas were selected regarding a checklist for creating more sustainable conferences and events by the region of Gävleborg, Sweden, and a document about environmentally certified events by the NGO “Håll Sverige rent”.   A review has been carried out regarding the specifications for the mission for “Stadsfesten 2019”, and the demands connected to the already mentioned focus areas. Reviews have also been carried out regarding the preliminary environmental plan for the event (formulated by the contractor), the municipality’s checklist for environmental plans, the menus presented during the event, the procurement policy of the procurement organsiation, the environment policy of the municipality and of the decision protocol of the Stadsfesten-event.   Some direct observation regarding waste sorting and availability connected to the mirror tent took place during the event.  Information about the event-procurement and the event has been collected mainly through personal communication, involving people connected to the procurement procedure of the event. This communication was made through interviews, phone calls and/or mail conversations.   The result has been analysed against political goals for the municipality of Östersund, the swedish law about public procurement (SFS 2016:1145), a report by the swedish Environmental Protection Agency about environmentally friendly purchases, the checklist by the region of Gävleborg mentioned earlier and also the document by “Håll Sverige rent” already mentioned.  This study shows that all of the seven steps within the procurement procedure includes deficiencies when it comes to the procedure of  the “Stadsfesten 2019”-procurement, at least when it comes to environmental factors. The municipality of Östersund and Upphandlingskontoret (its procurement partner) as a procurement organisation, and the contractor of the event have shown an ambition towards creating a more sustainable event. Still there is a need of further development. Either a thorough need analysis or a market analysis have been carried through. The specifications for the mission could have been including more demands regarding technical specifications and follow-up. Support including competence within the environmental area within the organisation of the municipality has not been used of fully when it comes to the development of the preliminary environmental plan for the specific event. A written version of the final environmental plan has not been formulated. The municipality’s own checklist for creating environmental plans has not been used fully. The layout of the waste sorting instructions connected to the waste bins directed to event visitors is insufficient. It lacks of illustrations and texts in other languages than swedish. The food served within the tent is not ecological. White and wild caught meat have not been prioritised when creating the menus. Also, when creating the menus a minimizing of the serving material needed has not been in focus. A follow-up regarding environmental factors has not been carried through by the municipality or been reported to the municipality by the contractor. The evaluation of the event does not include any environmental or social factors lifted within this study.  At the same time, this study shows that the people involved in this study are positive about developing their work towards a more sustainable direction when it comes to procurement and the creation of events. Suggestions for improvements towards a more sustainable procurement procedure reveals in the study from people involved. These includes having people testing the availability for people in wheelchairs before an event opens, starting a collaboration between the municipality and the local university (Mid Sweden university), including demands about follow-up within the specification for the mission, formulate final environmental plans in written form and make use of environmental competence for this purpose.     Already started organisational developments towards sustainability are revealed in this study. The event branch is developing guidelines about creating more sustainable events, and within the procurement organisation of the municipality of Östersund and Upphandlingskontoret there is an ongoing follow-up regarding their earlier procurement missions. / <p>2019-06-07</p>

År 2014 trädde LOU-direktivet ikraft där det har införts bestämmelser om ändringar i offentliga kontrakt under löptiden och vad som kan utgöra en väsentlig ändring. Resonemanget bakom dessa bestämmelser är om ett upphandlat kontrakt ändras alltför väsentligt i förhållande till de ursprungliga villkoren har den offentliga beställaren tilldelat ett nytt kontrakt med nya villkor och gör sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Vid offentliga upphandlingar brukar det som är tänkt att bli avtalsinnehåll benämnas som ”kommersiella villkor”. Att aktivt ändra avtalsvillkor efter förfarandets slut kan anses utgöra en väsentlig förändring, men om en offentlig beställare alternativt förhåller sig passivt till ett avtalsvillkor, och därmed efterger villkoret, finns det inga uttryckliga regler om i upphandlingsbestämmelserna. Av doktrin framgår det dock att även en underlåtenhet att verkställa ett kontrakt som uppgår till en väsentlig ändring i betydelsen av reglerna i LOU- direktivet eller rättspraxis kan anses som en otillåten direktupphandling. Bestämmelserna i LOU-direktivet om väsentliga ändringar har kodifierats utifrån rättspraxis på området där domen Pressetext (se närmare i avsnitt 4.3) utgör det främsta avgörandet vilket har varit en tydlig inspiration till kodifieringen i LOU-direktivet. I målet utformade EU-domstolen tre punkter som ska ligga till grund för prövningen om en ändring är av väsentlig art. Dessa punkter utgör fortfarande den viktigaste bedömningen av om en ändring är att anse som väsentlig eller inte. I LOU finns det numera olika bestämmelser som avgör om en ändring i ett offentligt upphandlat kontrakt är väsentlig, men reglerna är allmänt skrivna och det är inte självklart när en ändring i ett kontrakt är att se som väsentlig. Det är upp till rättstillämparen att utveckla praxis på området och klargöra hur stort det legala utrymmet är för att göra ändringar i offentliga kontrakt. Uppsatsen fastställer att både aktiva och passiva ändringar av kommersiella villkor kan utgöra en väsentlig ändring enligt bestämmelserna i LOU. Var gränserna går är inte helt tydligt och konsekvenserna av att göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling är allvarliga för en offentlig beställare.

Asymmetrical information gaps perceived by procurers creates barriers when introducing sustainability in public procurement. The prerequisite for addressing these have therefore been studied. The asymmetrical information gap perceived by the procurer has been studied from the perspective of contract theory, since procurements can be regarded as a contract between two parties. To study this, five functional-oriented public procurements with different sustainability demands and needs have been studied. The approach of the study has been of qualitative nature and was conducted through interviews. The interviews revealed that the use of dialogues was perceived as a good way of reducing the asymmetrical information gap. However, it was experienced as time consuming. The use of incentives proved to be a more situational solution, it cannot solely reduce the information asymmetric gap perceived by the procurer. It also emerged that the dialogue process could be regarded as a form of market incentive. Hence, the need for a more time-efficient approach for the dialogue processes when using functional oriented public procurements. Such a model has been compiled based on the information from the interviews. The purpose of the model is to increase the prerequisites for sustainability in public procurement by addressing the asymmetrical information perceived by the procurer. / Informationsasymmetrin upplevd av offentliga upphandlare skapar barriärer vid introduktionen av hållbarhet i upphandlingarna. Där av har förutsättningarna för att adressera dessa studerats. Det informationsasymmetriska gapet upplevt av upphandlaren har studerats utifrån ett kontraktsteoretiskt perspektiv. Detta då upphandlingar kan betraktas som ett kontrakt skrivet mellan två parter. För att studera detta har fem stycken funktionsorienterade upphandlingar med olika hållbarhets inriktningar och behov studerats. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ natur och genomförts med hjälp av intervjuer. Av intervjuerna framkom det att användandet av dialoger upplevdes som ett bra tillvägagångssätt för att reducera det informationsasymmetriska gapet. Dock upplevdes det som tidskrävande. Användandet av incitament framkom vara en mer situationsbaserad lösning. Detta gör att användandet av incitament inte ensamt lämpar sig för att reducera det informationsasymmetriska gapet upplevt av upphandlaren. Det framkom även att dialogsförandet har kunnat betraktas som en form av incitament för marknaden. Där av behovet för ett mer tidseffektivt tillvägagångssätt för dialogsprocesserna vid användandet av funktionsorienterade upphandlingar. En sådan modell har sammanställts med hjälp av den insamlade informationen från intervjuerna. Syftet med modellen är att öka förutsättningarna för hållbarhet i offentliga upphandlingar genom att adressera den informationsasymmetri som upplevs av upphandlaren.