Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet. Felaktigheter i krav kan leda till felaktigheter i kontrakt, vilket i sin tur leder till att kontrakten ibland behöver ändras för att den vara eller tjänst det avser ska gå att använda på ett effektivt sätt. Denna ändring i kontrakt kallas av FMV för kravglidning. Syftet med denna rapport är att identifiera förekomsten av kravglidning vid anskaffningar genomförda av FMV sedan november 2011.

This thesis aims to contribute to improved functional procurement of photovoltaic systems, PV systems. Functional procurement means that criteria concerning a function are set rather than specifying technical details or products. Possible advantages and difficulties in using functional procurement have been analyzed by interviews, simulations and a case study. Electricity production and surplus production for different scenarios have been simulated via MATLAB. The MATLAB script was also used to generate rules of thumb on feasible solar fraction for six different load profiles; a church, a farm, a car mechanic, an office, an industry and an apartment building. The results show that functional procurement promotes innovative solutions and is likely to increase customer satisfaction. The entrepreneurs get increased responsibility for the PV installation and the monitoring of it. Difficulties in using functional procurement of PV systems include uncertainties in irradiance and division of responsibilities. It is therefore important to define in what circumstances the functions should be met. The evaluation of the case study shows that the demands that were set were hard to accomplish, but if the maximum simulated surplus production would have been 6 % instead of 5 % of the summer weekdays, it would have been easier. The rules of thumb show that depending on load profile and accepted proportion of surplus production, the yearly solar fraction is between circa 10 % and 30 %. This number is lower for businesses that close during the summer and higher for businesses that have a load profile that corresponds well with the irradiance.

Varje år sker det allvarliga olyckor på byggarbetsplatserna i Sverige. Detta examensarbete har utförts i samarbete med Skanska Hus Region Göteborg och har som mål att förbättra säkerheten hos underentreprenörer till Skanska.Syftet med arbetet är att hitta lämpliga metoder och redskap som Skanska som huvudentreprenör kan använda sig av för att stödja sina underentreprenörer till en bättre säkerhetsplanering.Arbetet inleds med en litteraturstudie över hur olycksstatistiken ser ut på Skanskas byggarbetsplatser, samt en teoretisk bakgrund till hur processen kring riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedning hanteras. Tillvägagångssättet har varit att undersöka genom intervjuer, enkäter och platsbesök vid sju utvalda byggarbetsplatser i väst Sverige, hur underentreprenörer hanterar riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedningar. Vi har även undersökt vad Skanska Hus Göteborg gör idag vid upphandlingsprocessen för att säkerställa att underentreprenörerna tar sitt ansvar när det gäller arbetsmiljön på byggarbetsplatserna och vad som kan förbättras.Resultatet av undersökningen är att det finns tydliga skillnader mellan hur säkerhetskulturen är bland de olika underentreprenörerna. Ett av problemen är att underentreprenörerna inte har tillräckligt med förståelse över vad deras ansvar är när det gäller att skapa en säker arbetsmiljö på byggarbetsplatserna. För att lösa detta problem har vi undersökt vad som är viktigt för att stärka underentreprenörernas delaktighet och engagemang som i sin tur leder till att de anställda får möjlighet till att förbättra sitt eget ansvar. / Each year there are serious accidents on building sites in Sweden. This thesis has been carried out in cooperation with Skanska House Region Gothenburg and aims to improve the safety of subcontractors to Skanska.The aim of the work was to find appropriate methods and tools that Skanska as the main contractor can use to support their subcontractors to a better security planning.The work begins with a literature study of how the accident statistics looks at construction sites, as well as a theoretical background to the process of risk inventories, risk assessments and work preparation is handled. The approach has been to examine through interviews, questionnaires and site visits to seven selected construction sites in western Sweden on how the subcontractors manages risk inventories, risk assessments and work preparations. We have also investigated what is being done today in the procurement process to ensure that subcontractors meet their responsibilities in terms of work environment at construction sites and what can be improved.The results of the research show that there are clear differences between how the safety cultures were among the various subcontractors. One of the problems is that the entrepreneurs do not have sufficient understanding of what they have for responsibility in the work environment at construction sites. To solve this, it has been investigated to what is important to strengthen subcontractor’s involvement and commitment that gives the employees the opportunity to improve their own responsibility.

Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden. Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen. Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt. Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt. Företagen hamnar i underläge då de inte kan konkurrera med både låga priser och mervärdesattribut. Ett litet företag har endast möjligheten att använda sig av ett relationsperspektiv för att skapa attraktion. De små och medelstora företagen får rikta in sig på mindre kontrakt och konkurrera om dessa. Viktiga faktorer blir då användandet av ett relationsmarknadsföringsperspektiv, i så stor utsträckning som möjligt, där företaget skapar mervärde och arbetar processtyrt.

All inclusive travel has become a popular way to travel abroad. When tourists pay for everything in advance their need for contact with the local people will be reduced. The consequences of this can be dissatisfaction from the local people as they are left out and do not share the financial benefits created by tourism. During the purchasing cycle of an all inclusive travel, it is possible that the tour operator can influence a sustainable development. The aim of this paper is to compare how a large and a small tour operator in their purchase of all inclusive holidays interacts with local players to create sustainable development, thereby creating a surplus value to the customer. The hypothesis is that the amount of knowledge and application of this knowledge regarding sustainable development differs in the purchase process between large and small tour operators. This paper was carried out as a case study. We conducted two deep interviews with the chosen tour operators Fritidsresor and PolarQuest. We came to our conclusion by analyzing the answers from the two tour operators and comparing them to the chosen theories. We found that Fritidsresor, as a large tour operator, has knowledge of sustainable development. However they do not use this knowledge in their purchase of all inclusive travels. Nor do they interact with local players to create surplus value to the customer. PolarQuest on the other hand succeed to create sustainable development by interaction with local players. The exchange of knowledge and information between the parties create surplus value for the customer. This conclusion confirms our hypothesis.

Abstract C-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008 Supervisor: Susan Marton “Good contracting? – A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children” Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ‘shopping basket’ from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting. Based on the normative approach of NPM it would also be possible to distinguish features of ‘good’ contracting. The study will result in a thematic model that will be applied to an empirical example; namely the case of transportation of school children in Grums kommun. The methods applied for this study will be scientific literature, public documents, and interviews. The study is guided by two overarching research questions: 1. How is good management of contracting, from the internal customer, manifested according to NPM (in the literature that has been studied)? 2. Did Grums Kommun, as an internal customer, meet these criteria for good contracting in their 2006 public procurement of the transportation of school children? The results of the study show that good management of contracting from the internal customer manifests itself through competition, targeting and monitoring of results. Grums Kommun, as an internal customer, has not met the NPM criteria of good contracting fully. By answering the purpose the author hopes to contribute to more knowledge on New Public Management, and to give further theoretical approaches to the subject of outsourcing.

The purpose of this thesis is to examine how social procurement can be a further development of public-private partnership. This is done with interviews and a case study of the social procurement Mitt Gröna Kvarter and its labor effort Boendebyggarna. The theoretical framework used in the thesis consists of public-private partnership and corporate social responsibility. It tries to answer the following questions: What does this social procurement mean by the concept of public-private partnership? What does this social procurement mean for the participants involved? How can social procurement be seen as a further development of public-private partnership? The thesis uses the theory development around the concepts of public-private partnership and corporate social responsibility and shows that social procurement does indeed have similarities to public-private partnership and could very well be a further development of it.

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap. 22 § LOU. I denna uppsats undersöks om de nationella inköpscentralerna behöver motta uppdrag från upphandlande myndigheter innan inköpscentralerna upphandlar ramavtal och hur upphandlande myndigheter blir avropsberättigade till inköpscentralernas ramavtal. Av domstolsavgöranden framgår att vissa åtgärder krävs för att en upphandlande myndighet ska bli avropsberättigad till SKI:s ramavtal. En av dessa åtgärder är att en myndighet måste lämna ett uppdrag till inköpscentralen, dels för att myndigheten ska kunna bli avropsberättigad, dels för att inköpscentralen ska få upphandla ramavtal för myndighetens räkning. Dessutom krävs att myndigheten godkänner SKI:s allmänna villkor, inte avstegsanmäler sig och att SKI anger myndigheten som avropsberättigad i förfrågningsunderlaget. En myndighet under regeringen blir däremot automatiskt avropsberättigad till SIC:s ramavtal, varför något uppdrag inte är nödvändigt. I uppsatsen tydliggörs också att trenden bland upphandlande myndigheter är att deras upphandlingskompetens försämras, något som leder till att allt fler myndigheter väljer att avropa från SKI:s ramavtal. Fler avropare per ramavtal medför att den generella oförutsebarheten att uppskatta avropsvolymer ökar. Stora ramavtal riskerar att påverka konkurrensen negativt och stå i strid med artikel 32.2 femte stycket i det klassiska direktivet, eftersom konkurrensen riskerar att förhindras, begränsas eller snedvridas genom att stora ramavtal utestänger små leverantörer från att delta i ramavtalsupphandlingarna. Små leverantörer riskerar därmed att försvinna från den offentliga marknaden. De nationella inköpscentralernas arbetssätt har fått utstå en hel del kritik för att bland annat vara oförutsebara. Av den anledningen presenteras i uppsatsen arbetsmetoder som tänkbara lösningar på detta problem. Dock tydliggörs att lösningarna varken är tillfredställande för inköpscentralerna eller gynnsamma för konkurrensen på lång sikt.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.  Detta står i konflikt med hur avtalen med utförarna är utformade. Avtalen bygger på en traditionell avtalssyn vilken innebär en misstro till att utförarna kommer fullfölja sina åtaganden. Kontroll och sanktioner är byggstenar i att säkerställa avtalsefterlevnad. Att avtal och avtalsuppföljning är utformade med olika inställning till utförare innebär att det finns utrymme för vinstdrivna bolag att göra avkall på de sociala kvalitetsaspekterna av äldreomsorgen till förmån för högre avkastning. Skulle så hända har kommunen få möjligheter att sanktionera detta agerande.

I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning. År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård. Kravspecifikationen har i dagsläget inhandlats av 25 kommuner och syftet med denna uppsats är att förklara hur Demensförbundets kravspecifikation (2012) används hos dessa kommuner och utifrån användningen av kravspecifikationen öka kunskapen om kommunernas upplevelser av entreprenadmodellen. Studiens data är inhämtad ifrån en enkätundersökning med både kvalitativa och kvantitativa frågor och enkäten skickades till samtliga 25 kommuner. Nio enkäter besvarades och analyserades sedan utifrån principal-agentteorin. Resultatet visar att fem kommuner använder Demensförbundets kravspecifikation (2012) som inspirationskälla, något som betyder att kravspecifikationen har fungerat som ett hjälpmedel när kommunerna ska upprätta egna dokument som rör upphandlingar. Ingen kommun har använt kravspecifikationen rakt av men ingen kommun hade heller det som mål vid inhandlandet. Resultatet visar även att entreprenadmodellen medför att kommunerna känner att de behöver följa upp avtalen för att de ska ha någon effekt på omsorgen. Uppföljning är kommunernas sätt att kontrollera utföraren och delar av resultatet tyder på att entreprenadmodellen leder till en kontrollinriktad roll för kommunen. En av slutsatserna som framkommit i uppsatsen ifrågasätter om entreprenadmodellen kan leda till högre effektivitet när kommunerna lägger så mycket tid på att kontrollera utföraren.