Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats. Det visade sig att en chef har flera olika roller under uppsägningsprocessen och använder olika typer av tekniker för att lyckas hantera sina känslor i samband med uppsägningssamtalen. Genom studien har det framkommit att ett gediget förberedelsearbete är grunden för att chefer skall må bra och lyckas hantera en uppsägningsprocess.

Samhället står fortfarande i en aktuell lågkonjunktur efter den finansiella kris som inträffade under hösten 2008. Nedskärningar och varsel är numera en del av vardagen.Därmed är det intressant att undersöka ämnet ur en chefs synpunkt.Denna uppsats går djupgående in och undersöker hur en personalchef ser på sin ledarroll och hanterar den vid en specifik varselsituation, nämligen uppsägningssamtal. Den behandlar även frågorna; På vilket sätt ges det svåra beskedet? Finns det redan existerande samtalsmallar och följs de?Uppsatsen presenterar även ett nytt intressant perspektiv på ämnet, genom att även innehålla en intervju med en läkare och jämföra de två professioners syn på att ge svåra besked.Uppsatsen består av två djupgående intervjuer med en personalchef och en läkare.Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för läsaren ur ett nytt och annorlunda perspektiv, där tidigare osedda strukturer skall träda fram. För att skapa denna förståelse så använder jag mig av en abduktiv ansats. I den abduktiva metoden finns det inte utrymme för generalisering, utan det är det enskilda fallet som behandlas. En stor vikt läggs vid en läggs vid en antagande hypotes som i slutändan kan stämma eller vara helt fel, beroende på utfallet av det fenomen som observerats.För att skapa en så intressant läsupplevelse som möjligt så har jag valt att använda mig av en narrativ metod i kombination med den abduktiva förklaringsmodellen.Den är fördelad på tre steg och jag använder mig av min egen berättarstil i varje steg intervjuerna. Anledningen till berättarstilen är att jag vill få läsaren att reflektera kring min berättelse under tidens gång. Det jag upptäckte med min forskning är att många chefer inte riktigt kan hantera uppsägningssamtal på ett tillfredställande sätt. De mallar och riktlinjer som finns i nuläget angående uppsägningssamtal är bristfälliga och det måste finnas utrymme för skapandet av fler recept inom det här området. I min forskning har jag kommit fram till att de mallar som finns i nuläget endast skyddar och förenklar chefens situation. Chefer och organisationer måste inse att det krävs en attityd förändring inom ämnet och att utbildning i att ge svåra besked borde ingå i den moderna chefsrollen.

Svåra samtal och specifikt uppsägningssamtal är en central del på arbetsplatser och ett stort ansvarsområde i rollen som chef. Forskning som gjorts inom området visar att det finns olika strategier och tillvägagångssätt man kan använda sig av, och att uppsägningssamtal kan vara en utmanande situation för den anställde men även för chefen som förmedlar beskedet. Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal på arbetsplatsen, med ett fokus på uppsägningssamtal. Frågeställningarna som ligger till grund för studien gäller chefers upplevelser av uppsägningssamtal kopplat till förberedelse, utförande och uppföljning, utmaningar, relationen mellan chef och anställd samt den anställdes profil. Studien strävar efter att besvara frågeställningarna med hjälp av en kvalitativ metodansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som har olika typer av chefsbefattningar, för att skapa en förståelse för deras upplevelser och känslor. Empirin som framkommit vid intervjuerna har tolkats utifrån Schöns teori om lärande genom reflektion, samt Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande. Resultatet visar att respondenternas upplevelser, känslor och förberedelser inför uppsägningssamtal varierar beroende på om anledningen till att en uppsägning genomförs är arbetsbrist eller personliga skäl. Förberedelser, stöd och struktur i samtalen är generellt av stor vikt. Utmaningar respondenterna upplever är att kunna balansera sin professionella yrkesroll med medmänsklighet, och att oavsett mängden erfarenhet man har upplevs samtalen som en emotionellt jobbig situation. Den anställdes profil i form av anställningslängd och ålder, samt chefens relation till den anställde, har också visat sig påverka chefernas känslor. Slutligen visar resultaten att respondenterna har genererat kunskap inom att ansvara över uppsägningssamtal främst genom sin praktiska erfarenhet, snarare än genom utbildningar.