Sammanfattning Denna studie undersöker hur lärares språkanvändning formar villkoren för elevers deltagande idrott och hälsa. Studien designas som en fallstudie som genom poststrukturalistisk teori och Judith Butlers teorier om performativitet samt ’den heterosexuella matrisen’. Det empiriska resultatet identifierar fem performativiteter genom vilka genus genus produceras i lektioner i dans och volleyboll. De logiker som påverkar och formar dessa performativiteter beskrivs också. Genom att göra så tolkas lärarens språkanvändning som en viktig mekanism i hur undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusnormer. De fem performativiteter som identifieras är 1), Att skapa konsensus, 2), Att visa omsorg, 3), Att påkalla ansvar, 4), Att visa uppskattning, samt 5), Att instruera & förklara. Slutsatsen av studien är att pojkars röster implicit uppmuntras genom olika performativiteter och är mer dominanta under lektionerna. I kontrast till detta uttrycks flickors röster ofta i personlig interaktion med läraren antingen innan eller efter lektionerna. / Abstract This study examines how teacher’s language use shapes the condition for pupil’s participation in Physical Education and Health. It is designed as a case study and employs a post-structuralistic approach grounded in Juditch Butlers concepts of performativity and the heterosexual matrix. The empirical results includes identification of five performativities in which gender is produced during dance and volleyball lessons, as well as descriptions of the certain logics that support these performativities. In doing so, the teacher’s language use is interpreted as an important mechanism of how PEH reproduces gender norms. The five performatives identified are: 1), To create consensus, 2), To show concern, 3), To call for responsibility, 4), To show appriciation, and 5), To give instructions and explanations. The conclusion of the study is that voices of the boys are implicitly encourage through the different performativities and are more dominant during the lessons. In contrast, the voices of the girls are often expressed in personal interaction with the teacher before och after the lessons.

Until the Eighties the regional character of Kenyan prose writing was far less marked than that of Zanzibari novels. Different was the situation in poetry; in fact, Kimvita and Kiamu have been used even in modern times (see, e.g., Ahmad Nassir Juma Bhalo, Abdilatif Abdalla and Ahmed Sheikh Nabhany; the last one is well-known for his endeavour in enriching and modernizing Swahili terminology, and a few of his proposed terms, e. g. runinga for `television`, have been accepted). Kenyan prose fiction, on the other hand, used to be much alike to the up-country Tanzanian literary production, written as it was in standard Swahili, sometimes with many colloquial features.

No description available.

The thesis The use of language in modern internet journalism in comparison with print focuses on use of language in texts on the Internet and in print media. The texts which were selected for exploration are movie reviews. The theoretical part describes the terms used in the work (film review, internet journalism, etc.). It also tries to clarify the issue of Internet publishing and the differences between online publishing and printed media. It then briefly describes the history of the Internet and its establishment as a counterpart to the printed media. It also deals with the description of the media from which the texts were sourced. The practical part presents the results of the analysis. The work compares the differences in texts published on the Internet and in printed media, as well as the advantages of online publishing - with all the potential of hypertext. The concluding part of the work evaluates whether the researched articles are different and how.

Surrealistic Moments in Raymond Queneau's Novels The objective of this thesis is to study the connection between Raymond Queneau's novels and surrealism. Raymond Queneau was part of the surrealistic group for only a relatively short time and after he left it, he fully rejected the surrealistic movement and concentrated his literary output in another direction. Nevertheless, there are surrealistic moments to be found in his work, on which this thesis will focus. The thesis contains a brief characterisation of surrealism as a literary movement and a basic overview of Raymond Queneau's life and the structure of his works. Special focus is given to the part of the author's life when he was active in the surrealistic group. The thesis further studies the period of time when Raymond Queneau was no longer part of the surrealistic group and when he turned his attention to completely different literary aspects of his production and participated in the work of other literary groups, whose methods differed substantially from the methods of surrealism (Oulipo); special focus is given to the significant aspects of the author's output, i.e. emphasis on the literary form, structure and order of his works. The main focus of the thesis is to study the surrealistic moments in Raymond Queneau's novels, which occur in his...

Studiens syfte är att synliggöra hur lärare använder det matematiska språket vid undervisandet av addition i årskurserna 1–3. För att uppfylla syftet undersöktes fem lärare vilka observerades vid två tillfällen, där observationerna följdes upp med en intervju. För att analysera lärarnas matematiska språk användes Bergvalls (2016), Hajers, Kindenbergs och Ramsfeldts (2016) samt Kiselmans och Mouwitzs (2008) kategorisering och definiering av matematikens språk. Även lärarnas intervjusvar användes för att bringa klarhet i lärarnas ord- och begreppsanvändning. Resultatet visar att det främst är synonymer till additionens formella ord som används av studiens lärare. Samtliga lärare menar att det matematiska språket ska genomsyra undervisningen. De ser sig själva som språkliga förebilder där de aktivt ska använda additionens formella ord. Det är dock inte lärarens syn på vikten av formellt matematiska språk som påverkar dennes ord- och begreppsval utan lärarens uppfattning om elevens språkliga förmåga. / The aim of this study is to shine a light on how teachers use the mathematical language when teaching addition in grades 1–3. Five teachers were examined to achieve the purpose of the study. The teachers were observed on two occasions which were followed up with an interview. To analyze the teachers' mathematical languages Bergvall’s (2016), Hajer’s, Kindenberg's and Ramsfeldt’s (2016) and Kiselman’s and Mouwitz's (2008) categorizations and definitions of mathematical language were used. The teachers' interview responses were also used to bring clarity to the results from the observations. The result of the study shows that it is primarily synonyms to the formal words of addition that are used by the teachers in the study. All teachers see themselves as linguistic models, where they actively should use the formal words of addition. However, it is not the teacher's view of the importance of formal mathematical language that affects the choice of words and concepts, it’s the teacher's perception of the pupil's linguistic ability.

O presente trabalho visa a analisar a preparação de alunos chineses para o exame Celpe-Bras, com o intuito de investigar se há efeito retroativo do exame nesse processo. Para tanto, foi desenvolvida uma pesquisa qualitativa da qual participaram três alunas chinesas e dois professores de um curso preparatório para o Celpe-Bras, no qual elas participaram. O estudo focaliza as atividades desenvolvidas no curso e as atividades extraclasse realizadas pelas alunas para preparar-se para o exame. Os dados para a pesquisa foram gerados pela observação de oito aulas do curso preparatório e pelo acompanhamento das alunas em atividades extraclasse. Além disso, foram feitas oito entrevistas com as alunas e duas com os professores, e os textos produzidos nas aulas foram analisados em relação ao feedback dos professores e à compreensão das alunas quanto às orientação recebidas. A análise dos resultados permite afirmar que as orientações do curso preparatório são coerentes com os pressupostos teóricos que subjazem ao exame e que focalizam principalmente o critério de correção adequação contextual, que operacionaliza a noção de proficiência do exame: uso da linguagem para agir no mundo. Essa orientação contribuiu especialmente para aprimorar a compreensão oral e a organização das produções escritas das alunas. A pesquisa também sugere que a percepção das alunas sobre a maneira de aprender uma língua modificou-se durante a preparação para o exame: sua compreensão da perspectiva de proficiência como uso da linguagem e sua busca por lidar com textos autênticos também na vida cotidiana, como preparação para o exame, sugerem um efeito retroativo positivo do Celpe-Bras na trajetória de aprendizagem de língua portuguesa dessas alunas. Os resultados desta pesquisa contribuem para o debate sobre o efeito retroativo de exames de desempenho, para a elaboração de cursos preparatórios para o exame Celpe-Bras e para a organização de currículos de ensino que tenham como objetivo o uso da linguagem. / The aim of this study is to analyze the preparation of Chinese students for the Celpe-Bras proficiency exam and discuss the washback effects of the exam on this process. A qualitative research was carried out with three Chinese students and two teachers of a cram course taken by these students. The study focuses on the activities developed by the prep course and the extra class activities carried out by the students to prepare for the exam. The data include the observation of eight classes of the cram course and of the students’ extra class activities, eight interviews with the students and two with the teachers, and the texts produced by the students, which were analyzed with respect to the teachers’ feedback and to the students’ understanding of the guidance they received during the prep course. The results suggest that the guidelines of the prep course are consistent with the construct of the exam and focus mainly on the correction criterion ‘adequacy to context’, which operationalizes the underlying concept of language proficiency of the exam: the adequate use of the language to perform actions in the world. The course guidelines contributed especially to improve the students’ listening and writing skills. In addition, the students’ perceptions of their language learning process changed during the preparation for the exam: their understanding of the language proficiency concept ‘use of language’ and their search for reading and listening to authentic texts, also in their daily lives, to prepare for the exam suggest a positive washback effect of the Celpe-Bras on these students’ Portuguese learning process. The results of this research contribute to the debate on the washback effects of performance tests, to the elaboration of cram courses for the Celpe-Bras exam, and to the organization of educational curricula that aim at developing the use of language.

<p>Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut.</p><p>Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes.</p><p>Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.</p>

Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn. Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien. Inspelningar av barns samtal med varandra gjordes på förskolor och fritidshem i Linköpings tätort och cirka 300 minuter inspelat material analyserades. Barnens yttranden transkriberades ortografiskt och de ord som användes i samtalen grupperades för att därefter delas in i sex olika kategorier. Frekvensberäkning av ord per åldersgrupp utfördes och de båda åldersgruppernas totala volym av ordformer räknades ut. Resultaten visade att ordfrekvensen var högre i Grupp 2 än i Grupp 1. I Grupp 2 förekom också ett större antal ordformer än i Grupp 1. Hos båda åldersgrupperna var Substantiv den mest använda kategorin avseende antal ordformer, dock var det stor skillnad mellan Grupp 1 och Grupp 2 gällande vilka ordformer som användes. Resultaten diskuteras utifrån de åldersrelaterade skillnaderna mellan grupperna, olika sätt att beräkna ordfrekvens samt i relation till förändringar i svenska språket över tid.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs. Resultatet leder till förslag på hur rätten istället ska beskriva våld och övergrepp, för att undvika ovan nämnda konsekvenser. Resultatet mynnar också ut i ett förslag till förändring av svensk lagstiftning, men det konstateras även att denna lagändring möjligtvis måste föregås av en samhällelig förändring i stort. / Earlier research has demonstrated a link between language and the view that women themselves and society have of violence and abuse. Women who have experienced violence and abuse often face suspicion and blame from society, which leads to that they are not believed and that the perpetrator in many cases, is not convicted. This study focuses on how the language used in a Swedish court describes violence and abuse in ways that leads to the blaming of the victim, and the further consequences of that specific use of language. The method used in this thesis is discourse analysis, and the empirical study consists of a text review of court judgements by a Swedish court. Findings are that the court describes violence and abuse in a way that leads to that violence is hidden, the perpetrator's responsibility is reduced and the victim gets blamed. The result leads to suggestions on how the court could describe violence and abuse differently, in order to avoid these negative consequences. The result also points towards a proposal for a change in Swedish law, although this change in the law might possibly be preceded by a change in society in general.