Syftet med studien är att undersöka hur samverkan mellan olika verksamheter kan organiseras.      I uppsatsens bakgrund framhålls varför samverkan blir vanligare samt vad det innebär för professionella som deltar i den. Samverkan blir vanligare genom att regeringen yrkar på samverkan i praktiken samt att det benämns i lagtext. Samverkan är en omfattande förändringsprocess mot något okänt vilket kan leda till en rädsla för samverkan hos professionella som ska praktisera den.      Den metod som användes var kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semi strukturerade intervjuer. Fem respondenter deltog, tre från ett samverkansarbete och två från ett annat. De var professionella inom olika professioner som arbetar med humanitärt arbete i samverkan med varandra. Resultatet analyserades genom professionsteori, samverkansteori, brukarperspektiv, projekt som arbetesform samt tidigare forskning.      Resultatet visar att det finns olika faktorer som hämmar och/eller främjar samverkan samt förutsättningar som kan främja och/eller hämma samverkans framgång och effektivitet. Exempel på en faktor som kan hämma eller främja samverkan beroende på hur den hanteras är yrkesspråket, samtidigt som ledarskap är en förutsättning som främjar samverkan. / The purpose of the study is to examine how interaction between different activities can be organized.      The background of the essay highlights why collaboration is becoming common, and what it means for professionals involved in it. Collaboration is becoming common because the government insists on collaboration in practical work and that it is referred to in legal text. Collaboration is a comprehensive change to something unknown which could lead to fear of interaction within professionals who practice it.          The method used was qualitative and the empirical data were obtained through semi-structured interviews. Five respondents participated, three from one collaborative work and two from another. They are professionals in various professions involving humanitarian work in collaboration with each other. Results were analyzed through profession theory, collaboration theory, the user perspective, projects as labor as well as previous research.      The results show that there are various factors that inhibit and/or promote collaboration and conditions that may promote and/or inhibit collaborative success and efficiency. An example of a factor that can inhibit or promote interaction depending on how it is managed is the professional language, while management is a condition that promotes collaboration.

Prior to 2012 artificial intelligence, the study of intelligent agents, followed Moore’s law which states that compute is doubling every two years. Post 2012 it has been doubling every 3.4 months. However, intelligent agents are focusing on human language, and conversation is rarely developed for education. This study investigates a student’s perceived benefits and limitations of chatbots in higher education, by exploring the relative advantage, complexity, and compatibility of a different chatbot functionality. By interviewing students the authors could establish four different themes that perceived to be important when using a chatbot, Decreasing obstacles, Enhanced learning process, Hesitance towards complexity, and Teacher involvement. Overall, this study suggests that it is preferable to start with little functionality and then successively improve. Because smaller implementations with basic functionality are more accepted and useful to students compared to complex AI functionality, and for future implementation, this is something that should be accounted for. / Före 2012 följde Artificiell intelligens, läran om intelligenta agenter Moores lag vilket innebär att data beräkningars kraft fördubblas vartannat år. Efter 2012 har det fördubblats var 3,4 månad. Dock utvecklas ofta de intelligenta agenterna med fokus på det mänskliga språket samt hälsa och sällan för utbildnings syfte. Den här studien undersöker studenters uppfattning om fördelar och nackdelar av chatbotar i högre utbildningssyfte genom att utforska relativa fördelar, svårigheter och kompatibiliteten av olika chatbot funktionaliteter. Genom att intervjua studenter kunde författarna etablera fyra olika teman som uppfattades vara viktiga när en chatbot används, att minska hinder, förbättra lärningsprocessen, tvivel gentemot svårigheter och lärarens medverkan. Sammanfattningsvis pekar denna studie på att det är att föredra att börja utveckla chatbotar med med lite funktionalitet och att sedan successivt öka. Detta för att mindre implementationer med grundlig funktionalitet är mer accepterad och användbar för studenter jämfört med komplex AI funktionalitet, och detta är något att ta hänsyn till i framtida implementationer.

It´s of great importance for both democracy and integration that people have an equal opportunity to participate in society. The main challenge today, which of course is even the greatest enemy of democracy and integration, is exclusion. Active forms of collaboration are required to meet this challenge. The purpose of this study was to evaluate Umea municipality´s investment in integration and investigate how immigrants who came to Umea a number of years ago today experience their own integration into Swedish society. This study was conducted with qualitative strategy of individual semi-structured interviews. The result shows that 6 of 8 users were very satisfied with the way our Umea municipality received them and helped them to get into society and out into the labor market. Much of this was due to municipal initiative with different meeting places for immigrants and Umea citizens, which had a very positive impact on the social network of immigrants.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Inom människa-datorinteraktion har det länge spekulerats huruvida inkonsekvent design påverkar användarupplevelsen. Att definiera och kategorisera olika typer av konsekvens har visat sig svårt. Flera studier på området har kategoriserat typer av inkonsekvens med blandade perspektiv av såväl systemet, dess utvecklare samt dess användare. Denna uppsats sätter användarens perspektiv i fokus och kategoriserar typer av inkonsekvens i perceptuell, semantisk och procedurell konsekvens. 21 personer, med måttlig erfarenhet av att bruka nätet, deltog i ett experiment utformat att utforska effekterna av inkonsekvent design på användbarhet. För att pröva såväl huvud- som interaktionseffekter baserades experimentet på en fullständig 2 × 2 × 2 faktordesign för upprepade mätningar. Deltagarnas uppgift var att använda åtta prototyper av en webbutik där en dropdownmeny för ämnesval utsattes för experimentell manipulation. En trevägs variansanalys med kovariat visade att perceptuellt och procedurellt inkonsekvent design påverkade användarupplevelsen negativt. Resultaten pekade också på att hämmande interaktionseffekter uppstod mellan vissa av de tre inkonsekvenserna. Resultaten ger viktiga implikationer för webbutvecklare när de skall utveckla användbara applikationer. Genom ett användarperspektiv kan utvecklare hjälpa användare att undvika felaktiga handlingar. / Within Human-Computer Interaction, it has long been speculated that inconsistency impedes the user experience. However, defining and categorising consistency has been shown to be a challenging task. Several studies on the subject have categorised consistency with mixed perspectives of the system, its developer, and its user. The present thesis considers only the user perspective, and categorises consistency into Perceptual, Semantic, and Procedural consistency. 21 subjects, with moderate experience in using the web, participated in an experiment designed to explore the effect inconsistency might have on usability. In order to test both main and interaction effects between the three proposed consistencies, the experiment was based on a full 2 × 2 × 2 factorial design for repeated measures. The participants’ task was to use eight partly different versions of a mock-up web shop in which a subject selection drop-down menu was experimentally manipulated. Multiple Analysis of Covariance revealed that Perceptual and Procedural inconsistency affected user performance negatively. It also indicated that inhibitory interaction effects occurred between some of the (in)consistencies. The results have important implications for web developers in designing usable applications. By adapting a user perspective, they can aid users to avoid performing faulty actions.

288 leaves single sided printed, preliminary pages and numbered pages 1-275. Includes bibliography. Digitized using a Bizhub 250 Scanner to pdf format (OCR). / Thesis (DPhil)--University of Stellenbosch, 1999. / ENGLISH ABSTRACT: The purpose of this study is to investigate the user perspective in Afrikaans lexicography. Placing the user and his needs first, research was done to determine the user-friendliness of Afrikaans dictionaries. In order to conduct such research user target groups had to be identified. This was problematic, since until now, almost no research on Afrikaans dictionary users had been done. An overview of the research on the user perspective is given in the first chapter. Since the teaching of dictionary use in schools forms a substantial part of the user perspective, the present state was investigated. As a result the necessity of teaching of dictionary use in schools has been emphasized and some improvements in this regard have been suggested. The following Afrikaans dictionaries were studied to determine their userfriendliness: Verklarende Handwoordeboek van die Afrikaanse Taal (HAT) and Verklarende Afrikaanse Woordeboek (VAW), Basiswoordeboek van Afrikaans (BA), Reader's Digest Afrikaans-Engelse Woordeboek/English-Afrikaans Dictionarv (RD) and Groot Tesourus van Afrikaans (GT). These dictionaries were investigated with regard to their functions, textual segments and transfer of information. Some more user-friendly models for dictionaries have been suggested. The study is aimed at the metalexicographer, since it has been approached from a theoretical point of view, but also at the practical lexicographer because practical dictionary use has been investigated. Ultimately, it is hoped that this study will contribute towards more user-friendly dictionaries that put the user first. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die doel van die studie is om die gebruikersperspektief in die Afrikaanse leksikografie na te vors. In die studie word die gebruiker en sy behoeftes sentraal gestel en daar word nagevors in watter mate Afrikaanse woordeboeke hul gebruikers ter wille is. Vir so 'n studie moet gebruikersgroepe geidentifiseer word en dit op sigself is problematies, aangesien daar feitlik geen navorsing oor Afrikaanse woordeboekgebruikers tot op hede onderneem is nie. 'n Oorsig oor navorsing oor die gebruikersperspektief in die Afrikaanse leksikografie word in die eerste hoofstuk verskaf. 'n Wesenlike deel van die gebruikersperspektief is 'n studie van die stand van woordeboekonderrig in Suid-Afrikaanse skole. Die noodsaaklikheid van woordeboekonderrig in skole word beklemtoon en die huidige stand van sake word ondersoek. Etlike voorstelle word gemaak om woordeboekonderrig in skole te verbeter. Die gebruikersvriendelikheid van verskeie Afrikaanse woordeboeke, te wete Verklarende Handwoordeboek van die Afrikaanse Taal (HAT) en Verklarende Afrikaanse Woordeboek (VAW), Basiswoordeboek van Afrikaans (BA), Reader's Digest Afrikaans-Engelse Woordeboek/English-Afrikaans Dictionary (RD), Woordeboek van die Afrikaanse Taal (WAT) en Groot Tesourus van Afrikaans (GT) word getoets aan die hand van hul funksies, tekstuele segmente en ontsluiting van inligtingstipes. Verder word gebruikersvriendeliker modelle van woordeboeke voorgestel. Hierdie studie is gerig op die metaleksikograaf, aangesien dit vanuit 'n teoretiese perspektief onderneem is, maar ook op die praktiese leksikograaf, aangesien die praktiese gebruik van woordeboeke bestudeer is. Die oogmerk van die studie is om 'n bydrae te lewer tot die skep van meer gebruikersgerigte woordeboeke waarin die gebruiker en sy behoeftes sentraal gestel word.

Using Faircloughs critical discourse analysis, this study examines how the drug discourse is constructed in the street newspaper Situation Stockholm and what role harm reduction has in the construction. Sweden has the second highest mortality rate amongst drug users in the EU. One reason for this, studies show, is the restrictive policy towards drug that’s dominating in Sweden. The study identifies four themes in the empirical material, consisting of articles in Situation Stockholm. These themes are “life with drugs”, “reasons for misuse”, “medical care” and “hopes”. The study concludes that the drug discourse in Situation Stockholm is similar to the main discourse in means of drug consumption being something abject and unwanted, but differs in the views of solutions for drug misuse, presenting harm reduction treatments as a solution. Situation Stockholm argues that harm reduction treatments should be more available for drug users. In the social practice that is the Street newspaper Situation Stockholm, the study concludes, the perspective of harm reduction instead of restriction as solution for drug misuse is articulated, but also that their user perspective articles play a small role in the order of discourse, partly due to the low status and stigmatization of drug users.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nätverksarbetet inom socialtjänsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen användes nätverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten. Nätverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnå hållbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via åtta intervjuer med föräldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjänsten där nätverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment används. Resultatet av föreliggande studie visade på att de föräldrar som deltagit i nätverksmöte hade en allmän positiv bild av nätverksarbetet. De slutsatser som påvisades var att nätverksarbete i denna kommun kunde förbättras genom bättre uppföljning samt flexiblare insatsförfarande. / The study was aimed to examine social network as method in social services and how it was perceived from a user perspective in a medium sized municipality in Sweden. Networking was offered by the social services as an intervention for parents and their children in need of social support. Networking is based on collaboration between the private and the professional actors to achieve sustainable solutions for adolescents and there family’s. The study was conducted through qualitative interviews with eight parents of children and adolescents who have participated in social network meetings. The empirical results were analyzed from a salutogenic perspective and the concepts comprehensibility, manageability, meaningfulness and empowerment. The results of this study showed that parents who participated in network meeting had a positive perception of networking. The conclusions that could be drawn from this study were that networking in this municipality could be improved by better follow-up and more flexible operational procedures in arranging network meetings.

It is a challenge to collect data on visitors' movement patterns via a mobile app for an alpine ski resort. Because gathering of location information is based on voluntariness. One way to motivate more people to share their location information is to offer the features that users expects or want in such a mobile app. This study aims to investigate what features a mobile app should include in order for users to share their location information. The research strategy used is case study and the data collection method is interviews. 22 alpine skiers were interviewed and in addition, an expert on the topic of mobile solutions with experience of leading development of location-based mobile apps has been interviewed. The interviews generated qualitative data that was analyzed thematically. The results presented by the study show that users are positive about sharing their location information if they receive something significant in return. The results are presented in two parts, one with general needs that the overwhelming majority desired, and one with interest-driven needs. / Det är en utmaning att samla in data om besökarnas rörelsemönster via en mobilapp för en alpin skidanläggning eftersom insamlingen av platsinformation baseras på frivillighet. Ett sätt att motivera fler att dela sin platsinformation är att erbjuda de funktioner användarna förväntar sig eller önskar i en sådan mobilapp. Denna studie syftar till att undersöka vilka funktioner en mobilapp bör innehålla för att användare ska dela med sig av sin platsinformation. Forskningsstrategin som tillämpas är fallstudie. Fallstudien baseras på intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med 22 alpinåkare samt en expert med erfarenhet inom att leda utveckling av platsbaserade mobila lösningar. Intervjuerna har genererat kvalitativ data som analyserats tematiskt. Resultaten som studien presenterar visar att användarna är positivt inställda till att dela sin platsinformation om de får något signifikant i gengäld. Resultaten presenteras i två delar. En del med allmänna behov vilka en övervägande majoritet önskade samt en del med intressestyrda behov.