Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem beskrev att de bemötte utåtagerande elever. Studien utgick från en kvalitativ metod där data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex utbildade lärare i fritidshem. Data analyserades och kategoriserades med hjälp av färgkombination. Resultatet visade att lärare i fritidshem använde sig av olika strategier/metoder vid bemötande av utåtagerande elever. Strategier/metoder som respondenterna beskrev var lugnt bemötande, markering, distrahera och bekräfta. Vidare beskrev respondenterna hur de arbetade förebyggande för att elever inte skulle bli utåtagerande. Faktorer som respondenterna uppmärksammade vid förebyggande arbete var personal, samarbete med eleven samt förberedelser.

The purpose of the study is to find out that the leisure time teachers’ interpretation of outgoing students and how they work to prevent it in the after-school program. In addition, it is observed the working methods of leisure time teachers’ and the influence of communication in the dealing of outgoing students. The study is based on three research questions that are relevant to find out the issue. To answer research questions, we have used a qualitative method where data was collected through interviews with four educated leisure time teachers in two schools. The study’s theoretical perspectives are based on the categorial, relational and micro-relations perspective.  The result is analyzed based on the selected theoretical perspective in order to achieve a deeper understanding in the processing of the collected data from interviews.  The result of the study shows that the interviewed leisure time teachers are aware of the afterschool centers mission and their role as the teachers in the after-school programs is to create a meaningful leisure time for all students. In addition, the result shows that outgoing students end up in categories, consciously or unconsciously, because the student’s actions explain based on the expected normality. The leisure time teachers agree that there is a lack of competent stuff, time, and resources to meet the outgoing students in the after-school programs.

Syftet med denna essä är att undersöka hur elever med NPF (neuropsykiska funktionsnedsättningar) kan bli inkluderade i skolan och på fritidshemmet, samt öka kunskapen kring hur lärare ska bemöta elever med NPF. Denna uppsats är skriven i essäform. I essän delar jag med mig av händelser där dilemman uppstått från min yrkeserfarenhet gällande en elev med NPF. I början av essän försöker jag, genom att berätta om några konkreta händelser från mitt arbete som assistent till en pojke med NPF, få läsaren att se vad mitt arbete innebär. Essän har fyra frågeställningar som uppsatsen utgår från: Hur ska jag inkludera elever i behov av stöd på bästa sätt på fritidshemmet men även i klassrummet? Vilka kunskaper hade jag behövt för att möta Noel på bästa sätt? Vem ansvarar för Noels skolgång och tillvaro? Vad hade behövts för skapa en hållbar arbetssituation för mig? Essän avslutas med en reflektion kring resultatet som framkommit i essän. Jag har genom denna essä kommit till slutsatsen om att teoretisk kunskap är en viktigt del i arbete med elever med NPF. / The purpose of this essay is to investigate how students with NPF (neuropsychiatric disabilities) can be included in school and at the after-school center, as well as increase knowledge about how teachers should treat students with NPF. This article is written in essay form. In the essay, I share events where dilemmas have arisen from my own professional experience regarding a student with NPF. At the beginning of the essay, by telling a story about my own work with a boy with NPF, I try to involve a readers a wittnes of my work etails. The essay deals with four questions on which the essay is based: How should I include students in need of support in the best way in the after-school center but also in the classroom? What knowledge would I have needed to meet Noel in the best way? Who is responsible for Noel's schooling and existence? What would have been needed to create a sustainable work situation for me? The essay ends with a reflection on the results that have emerged in the essay. Through this essay, I have come to the conclusion that theoretical knowledge is an important part of working with students with NPF.