In this essay we will highlight the professional role and development of teachers and recreation centers during the 20th century. We will use the research of, among others, Finn Calander and Ann Pihlgren who have investigated and discussed the development of the recreation centers throughout the 20th century. The theoretical basis for the work is social constructivism and the socio-cultural perspective. By using this theories, we will attempt to explain how the recreation center and the recreations center teachers work has evolved and what has driven this development. Furthermore, we will discuss the impact that the teachers’ certification has on the school centers’ teachers and their work. The teachers’ certification has caused some confusion regarding the purpose of the recreation center teachers' mission, both in the universities where the new recreation center teachers’ are trained and among the recreation teachers. We will compare our reasoning to Lgr 11 to see what the governing documents provides in terms of guidelines and guidance for the recreation center teacher profession. The informants who have been interviewed in this work are four recreation center teacher with several years of experience in the profession. The schools where we conducted the interviews, were chosen on the basis of our prior internships there, and due to their geographical locations. The informants were interviewed about the schools they had previous experience of the profession and any disparity they experienced between their assigned work and the actual work, as well as, whether this had changed significantly during their time in the profession. The interviewed informants described that they are no longer comfortable in the professional role they serve at schools as they feel more like extra teachers, something which they have not at all received training for, rather than the recreation center teachers that they are.

Syftet med uppsatsen Utomhuspedagogik som en arena för praktisk kunskap äratt undersöka fritidshemslärarnas uppfattning om på vilket sätt utomhuspedagogik bidrar till barns lärande. Resultatet avundersökningen visar att utomhuspedagogik kan vara ett lärande komplement till inomhusundervisning och ett sätt för fritidshemslärarna att komplettera skolan. Undervisningen utomhus bidrar till att öka elevernas lärande, sociala utveckling och hälsa. Jaghar i uppsatsen använt mig av semistrukturerade intervjuer med praktiserande fritidshemslärare. Jag har analyserat intervjuerna genom filosofen John Deweys syn på praktisk kunskap där handling, teori och reflektion binds samman. / The purpose with this thesis is to investigate how leisure-time teachers perceive outdoor teaching and how it contributes to the learning process amongst primary school students. The findings indicate that outdoor teaching can be a useful complement to traditional classroom teaching and it also enables leisure-time teachers to be involved in the educational process. Outdoor teaching has been proven to have a positive effect on student’s cognitive learning, social development and general health. In my thesis I have used semi-structured interviews with practicing leisure-time teachers. The thesis uses John Deweys views on practical knowledge to analyze the interviews.

I det här arbetet kommer vi att belysa fritidshemslärarens yrkesroll och fritidshemmets utveckling från 1990-talet fram tills i dag. Vi kommer använda forskning av bland andra Finn Calander och Ann Pihlgren vilka har undersökt och diskuterat fritidshemmets utveckling genom 1900-talet. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Genom dessa teorier har vi försökt beskriva hur fritidshemmet och fritidshemslärarnas arbete har utvecklats och förändrats och vad som har styrt denna utveckling. Vidare kommer vi att diskutera vad fritidshemslärarnas lärarlegitimation har för betydelse i deras arbete. Lärarlegitimationen har lett till en viss förvirring kring frågan om fritidshemslärarnas uppdrag, både på högskolorna där de nya fritidshemslärarna utbildas och bland de fritidshemslärare som redan är ute i arbetet. Vi kommer att koppla vårt resonemang till Lgr 11 och Lpo 94 för att se hur riktlinjer och vägledning för fritidshemslärarna formuleras i styrdokumenten och hur de överensstämmer med fritidshemslärarnas praktik. Av de fyra informanter som intervjuats i arbetet var två fritidshemslärare nyutexaminerade och två med flera års yrkeserfarenhet. Två av skolorna där vi genomfört intervjuer har varit de skolor där vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) medan de övriga två valdes på grund av sitt intresse att medverka och sitt geografiska läge. Informanterna har berättat om vilka skolor de tidigare har arbetet på och vilka skillnader i arbetet de har sett under sin tid inom yrket. De intervjuade informanterna beskriver att de inte känner sig bekväma i den arbetsroll de har och upplever sig mer som extra lärare snarare än som fritidshemslärare.

Socialt utanförskap är ett stort problem som förekommer inom fritidsverksamheten där tidigare forskning betonar vikten av sociala relationer, grupporienterade aktiviteter och samspel mellan eleverna. Fritidshemsläraren bör vara lyhörd och finnas till stöd för eleverna. Syftet grundar sig i fritidshemslärarnas syn, roll och åtgärder i förhållande till socialt utanförskap. Den teoretiska utgångspunkten är relationell pedagogik. Studien är kvalitativ och utgår ifrån kvalitativa intervjuer och semi-strukturerade observationer. Resultatet presenteras genom tre olika huvudteman kopplat till de teoretiska begreppen där det empiriska materialet visar på olika synsätt och åtgärder som tas för att motverka socialt utanförskap. Diskussionen visar samband mellan resultaten från det insamlade materialet med tidigare forskning. / Social exclusion is a major problem that occurs within recreational activities where previous research emphasizes the importance of social relationships, group-oriented activities, and interaction between students. The recreational teacher should be attentive and provide support for the students. The purpose is based on the recreational teachers' views, roles, and actions in relation to social exclusion. The theoretical starting point is relational pedagogy. The study is qualitative and based on qualitative interviews and semi-structured observations. The results are presented through three main themes related to theoretical concepts, where the empirical material shows different views and actions taken to counteract social exclusion. The discussion shows connections between the results from the collected material and previous research.

This essay deals with the difficulties of cooperation between leisure-time teachers and the class teachers, and what that may mean in the joint work during the school day. In my story, I describe a situation that becomes a dilemma for me as a leisure-time teacher when I am expected to be in two places at the same time and my decisions causes me to fail an agreement with the class teacher. In the essay, I discuss the occupational role, hierarchies and power structures as well as practical knowledge. My purpose is to investigate where and in what way the difficulties arises and if it´s possible to identify and find solutions to them. The method I use is scientific essay where I reflect on my dilemma and have a dialogue with other research and the school's governing documents. One of my conclusions is that we must reach a common vision and decide how we communicate that within the work team.

This study aims to examine through qualitative interviews leisure-time teachers view on their work environment and work situation, how they are affected by it and whether they believe it can be influenced. In the study, five active leisure-time teachers at different schools are interviewed about their professional practice and work situation. In the analysis of the empirical material, Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence or SOC with comprehensibility, manageability and meaningfulness is applied. The result shows that leisure-time teachers consider that shortcomings in their physical work environment and finances limit the conditions for carrying out their work. What mainly limited and affected the leisure-time teachers was the psychological work environment where their workload was heavy and they felt they constantly needed to be in line with the primary school teacher and be available. This caused various symptoms of stress and frustration. Finally the leisure-time teachers present different approaches for influencing their work situation. / Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fritidslärare ser på sin arbetsmiljö och arbetssituation, om hur de påverkas av om den samt om de anser att den går att påverka. I arbetet intervjuas fem verksamma fritidslärare på olika skolor om deras yrkesutövning och arbetssituation. I analysen av det empiriska materialet tillämpas Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang eller KASAM med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar på att fritidslärare anser att brister i den fysiska arbetsmiljön och ekonomi begränsar förutsättningarna att genomföra deras arbete men att det som främst begränsade och påverkade fritidslärarna var den psykosociala arbetsmiljön där arbetsbelastningen var hög och de ansåg att de ständigt behövde förhålla sig till klassläraren och vara tillgängliga. Det orsakade olika stressymptom och frustation. Avslutningsvis presenterar fritidslärarna olika tillvägagångssätt för att påverka sin arbetssituation.

The purpose of the study is to find out that the leisure time teachers’ interpretation of outgoing students and how they work to prevent it in the after-school program. In addition, it is observed the working methods of leisure time teachers’ and the influence of communication in the dealing of outgoing students. The study is based on three research questions that are relevant to find out the issue. To answer research questions, we have used a qualitative method where data was collected through interviews with four educated leisure time teachers in two schools. The study’s theoretical perspectives are based on the categorial, relational and micro-relations perspective.  The result is analyzed based on the selected theoretical perspective in order to achieve a deeper understanding in the processing of the collected data from interviews.  The result of the study shows that the interviewed leisure time teachers are aware of the afterschool centers mission and their role as the teachers in the after-school programs is to create a meaningful leisure time for all students. In addition, the result shows that outgoing students end up in categories, consciously or unconsciously, because the student’s actions explain based on the expected normality. The leisure time teachers agree that there is a lack of competent stuff, time, and resources to meet the outgoing students in the after-school programs.

No description available.

Några elever tenderar att fastna i samma aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka om det finns strategier fritidslärare säger sig använda för att få eleverna delaktiga i fritidshemmets aktiviteter. Vidare undersöks vilka strategier som uppges vara effektiva och hur elevernas deltagande i aktiviteterna påverkar de sociala relationerna i gruppen. Studien utgår från fyra frågeställningar: Vilka strategier anser fritidslärare att de använder för att motivera eleverna att delta i frivilliga aktiviteter? Hur uppfyller fritidshemmet elevernas önskemål av aktiviteter? Hur upplever fritidslärarna sociala relationer mellan eleverna i aktiviteterna på fritidshemmet? och Vilken typ av miljö använder fritidshemmet mest under aktiviteterna? Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två skolor i södra Sverige. Analysen av resultatet tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv för att få en djupare förståelse av elevernas delaktighet i aktiviteterna. Undersökningen visar att fritidslärare behöver ha elevernas intressen och behov i åtanke när planering av aktiviteter görs. Det visar sig vara av stor vikt att fritidslärarna är delaktiga i aktiviteterna för att motivera eleverna att delta. Fritidslärarna bör ge tydliga instruktioner som gör att eleverna förstår vad som förväntas av dem. Eleverna mår som bäst om de får möjlighet till miljöombyte och erbjuds en bred variation av aktiviteter med engagerade fritidslärare. / Some pupils tend to get caught up in the same activity at the leisure-time centre. The purpose of the study is to investigate whether there are strategies that leisure-time teachers use to involve pupils in the activities of the leisure-time centre. Furthermore, it investigates which strategies are reported to be effective and how pupils' participation in the activities affects the social relations in the group. The study is based on four questions: What strategies do leisure-time teachers think they use to motivate pupils to participate in voluntary activities? How does the leisure-time centre meet the pupils' wishes for activities? How do the leisure-time teachers experience social relations between the pupils in the activities at the leisure-time centre? and What kind of environment does the leisure-time centre use most during the activities? The method is semi-structured interviews with four leisure-time teachers at two schools in southern Sweden. The analysis of the results is interpreted from a sociocultural perspective in order to gain a deeper understanding of the pupils' participation in the activities. The survey shows that leisure-time teachers need to keep pupils' interests and needs in mind when planning activities. It turns out to be of great importance that the leisure teachers are involved in the activities to motivate the pupils to participate. Leisure-time teachers should provide clear instructions that allow pupils to understand what is expected of them. Pupils feel at their best if they get an opportunity for a change of scenery and are offered a wide range of activities with dedicated leisure-time teachers.

Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem utformar undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna förstå varför undervisningen utformas på ett visst sätt används ett barndomssociologiskt perspektiv där vår syn placeras på eleverna och sätter deras villkor i centrum. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer där totalt nio lärare som arbetar i fritidshem intervjuades. Fyra av respondenterna är utbildade förskollärare och fem av dem är utbildade lärare i fritidshem. Vid intervjutillfället arbetade samtliga respondenter i fritidshem. Alla respondenter intervjuades enskilt.  Den insamlade datan tematiserades och fyra teman som lämpade sig för vårt forskningsfokus framkom. Relationer, förhållningssätt, samverkan och anpassningar. Resultatet visar hur lärare i fritidshem arbetar med elever med NPF samt vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att inkludera alla elever. I slutsatsen lyfts vikten av goda relationer, anpassningar, samarbete och behovet av att se den enskilda eleven.