I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer med två olika lärare för att samla in vårt material.Resultatet visade att båda lärarna är positiva till Att skriva sig till läsning och ser i stort sett enbart fördelar med Tragetons metod. Lärarna argumenterade för att med hjälp av datorn som skrivverktyg försvinner motoriska hinder och eleverna kan lättare lägga fokus på textskapandet. En av de få saker de intervjuade lärarna såg som en nackdel var att tekniken ibland kan skapa hinder för undervisningen då den inte fungerar, annars så var de mest positiva till metoden då elevernas texter hade en bättre kvalité då samtliga elever skapade längre texter med ett bättre innehåll när de fick skriva på datorn.Den slutsats vi kan dra är att det är viktigt att vi som är verksamma inom skolan driver en tidsenlig undervisning och använder oss av de digitala hjälpmedel som finns. Det finns inte en metod som passar alla elever utan en kombination av olika metoder är det bästa för att stimulera varje individs läs- och skrivutveckling. Dock så kan vi se att datorn som skrivverktyg och IKT kan bidra till elevers fortsatta lärande.Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, digitala verktyg, IKT, läs- och skrivinlärning, samspel, skriv- och läslärande, Trageton

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.</p><p>I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?”</p><p>Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats.</p><p>Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school.</p><p>Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?”</p><p>Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed.</p><p>The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied.</p><p>Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history</p>

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år. I undersökningen besvaras två frågeställningar: ”På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?” och ”Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år?” Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats. Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften. Hela eller specifika delar utav utställningarna har studerats. Nyckelord: Värmlands Museum, pedagogiska program, nyttjande utav museum, historieundervisning / Abstract The purpose of this thesis is to study how Varmlands´ Museum has organized their activity and how they expresses the community commission, and how working teachers apply the county-museum practical in the teaching of history in the earlier years of compulsory school. Two questions will be answered in this thesis: “In which ways does Varmlands´ Museum organize their pedagogical activity to contribute the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” and ”How is Varmlands´ Museum used in the teaching of history in the earlier years of compulsory school?” Qalitative interviews underlies this thesis. Two educationalist´s of Varmlands´ Museum that have been employed one and two years, and four teachers which has practised their profession from nine to thirty years in different school-areas in the county of Varmland, has been interviewed. The research results proves that Varmlands´ Museum offers serveral pedagogical programs, which can be applied in the teaching of history. The majority of the programs has a starting point in two permanent exhibitions. The teachers has applied the museum in the teaching of history with different intentions. The entire or specifics parts of the exhibitions has been studied. Keywords: Varmlands´ Museum, pedagogical activity, the use of the museum, teaching of history

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får. En eventuell diagnos har stor inverkan på elevens identitetsskapande och påverkar även lärares förväntningar och krav. I mötet med elever i behov utav särskilt stöd är det viktigt att lärare är medvetna om sin roll och hur deras bemötande påverkar eleven. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the school situation for students with special needs, students who are talked about in prereferral teams and students who have some form of diagnosis. The study uses a qualitative research approach and the school situation for students with special needs is examined through a teacher’s perspective. The study shows that the students’ identity formation is characterized by individuality. Key aspects of the students’ identity formation are the specific difficulties that the student has and what type of support the student receives. If the student has a diagnosis, this has a major impact on the student’s identity formation and also affects teachers’ expectations and demands. It is important for teachers’ to be aware of their role and their perceptions of students with special needs and how this affects the students.

<p>Today’s schools agrees that there are students that are in need of special help in school, but how this help best connects to the students can the schools not agree about.</p><p>That’s why I in this essay have chosen to look closer at four different compulsory schools and they’re teaching of students requiring special help. I choose to look at two community schools and two open schools.</p><p>The aim with this essay is to see if the teaching of students in need of special help is different or the same on the four schools. One of the theories that I have used is Haug´s theory about segregated and included integration.</p><p>In my essay I have used qualitative research interview. I have interviewed one person from each school management.</p><p>The result shows that it is not the way the schools teach the students that is important, instead the schools see the contacts between families and the school and the personals attitude agents the students as the most important factor when they work with this students.</p>

Today’s schools agrees that there are students that are in need of special help in school, but how this help best connects to the students can the schools not agree about. That’s why I in this essay have chosen to look closer at four different compulsory schools and they’re teaching of students requiring special help. I choose to look at two community schools and two open schools. The aim with this essay is to see if the teaching of students in need of special help is different or the same on the four schools. One of the theories that I have used is Haug´s theory about segregated and included integration. In my essay I have used qualitative research interview. I have interviewed one person from each school management. The result shows that it is not the way the schools teach the students that is important, instead the schools see the contacts between families and the school and the personals attitude agents the students as the most important factor when they work with this students.