<p>Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.</p>

SO är ett blockämne, bestående av geografi, historia, religions- och samhällsvetenskap, som under de senaste femtio åren haft en plats i den svenska grundskolan. SO-ämnets innehåll, organisering och arbetssätt har dock varierat under dessa femtio år. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma SO-lärare ser på sitt ämne, sin behörighet och på de förändringar som är på väg att ske inom SO-ämnet. Undersökningen grundar sig i en fenomenologisk ansats och för att få svar på syftets fråga har fem SO-lärare intervjuats. Studien visar på hur de intervjuade lärarna ser positivt på SO-ämnets blocktanke och gärna vill utveckla detta blocktänkande. I samma anda visar lärarna på en vilja att öka integreringen mellan SO-ämnet och andra skolämnen. Geografiämnet och dess naturgeografiska del utmärker sig tydligt bland lärarna som ett ämne som är svårt att undervisa i och som kanske snarare bör tillhöra NO än SO.

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv. I min diskussion tar jag upp hur det kommer sig att intresse för kemi är svagt, trots att kemiämnet numera är mer lättillgängligt och knutet till det vardagsnära.

Sammanfattning Undersökningen tar sin utgångspunkt i och har syftet att illustrera hur skolans möte med elevers olika förutsättningar för lärande framträder i förhållande till tanken om inkludering i dagens svenska utbildningspolitik. I studien fokuseras ett utbildningspolitiskt dokument, en statlig utrednings slutbetänkande SOU 2021:11, samt utredningens direktiv. Detta val utifrån att lagtexter och policydokument är en möjlig väg att identifiera problemområden. Dessutom är SOU ett underlag inför kommande lagar. I studien används Bacchis (2009) kvalitativa metod "What's the problem represented to be?" (WPR) som grundar sig i kritisk diskursanalys. Det som framkommer i studiens resultat kan sammanfattas i två större huvudspår. Ett spår där utredningen på olika sätt omförhandlar innebörden i inkludering och introducerar ett nytt alternativt begrepp, inkluderande lärmiljöer. I det andra spåret framkommer två olika diskurser. Dessa diskurser förhåller sig på olika sätt till elevers olika förutsättningar för lärande, en skola för alla och inkludering. Diskurserna som i vissa delar kan sägas motsäga varandra ryms i samma utredning. Utifrån det visar studien att utredningen kommer med dubbla budskap vilket leder till att utredningen upplevs otydlig.