Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera när ett lån från ett utländskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillämpning av principen om rättshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-målet föranledde att reglerna i 53 kap. IL ändrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlåta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan några omedelbara beskattningskonsekvenser. De nya reglerna öppnade upp för en omfattande skatteplanering genom upplägg med utländska holdingbolag. Genom att låna medel från ett holdingbolag som etablerats i utlandet, har svenska privatpersoner kunnat kringgå låneförbudsreglerna i ABL och därmed undvika beskattning. Under 2009 ändrades reglerna för beskattning av förbjudna lån. De nya reglerna tillämpades från den 13 februari 2009 och innebär att lån från utländska juridiska personer numera ska beskattas. Skatteverket har dock fortsatt att angripa lånetransaktioner som har företagits före denna tidpunkt och hävdat att lånen egentligen utgör skattepliktig utdelning. Principen om rättshandlingars verkliga innebörd innebär att domstolarna kan omklassificera en felaktigt betecknad rättshandling och låta den verkliga innebörden ligga till grund för beskattningen. En omklassificering kan endast göras om en rättshandlings beteckning inte stämmer överens med den verkliga innebörden. Ett lån från ett utländskt holdingbolag borde därför kunna omklassificeras till utdelning endast om lånet kan an-ses utgöra förtäckt utdelning enligt ABL. En samlad bedömning måste göras av samtli-ga omständigheter i det enskilda fallet. Frågan har dock inte prövats i högre instans och rättsläget är fortfarande oklart. / The purpose of this thesis is to analyse when, in the light of the X and Y case and chapter 53 IL, a loan from a holding company could be classified as a dividend by applying the principle of substance over form. The ruling of the Court of Justice in the X and Y-case, led to a change of the rules in chapter 53 IL. The new rules made it possible for natural persons to transfer shares in companies at undervalue to foreign legal persons owned by them, without immediate taxation. The new rules resulted in wide tax planning with foreign holding companies. By taking a loan from a holding company established abroad, natural persons could circumvent the ban on credit rules in ABL, and thereby avoid taxation. In 2009 the tax rules concerning forbidden loans where changed. The new rules were applicable from the 13th of February 2009 and imply that loans taken from foreign legal persons should be taxed. However, the tax authorities continue to inspect transactions carried out before this date, claiming that the loans constitute taxable dividends. According to the principle of substance over form, courts are free to reclassify a legal act that is not labeled correctly. Thus, a legal act should be taxed due to its actual substance independent of what form or label it has. A reclassification can only be made when the label of the legal act does not correspond with its real meaning. Hence, a loan from a holding company should only be reclassified to a dividend, if the loan is considered to constitute such disguised dividend according to ABL. All facts need to be considered in the evaluation. The particular question has not been tried by a higher court and therefore the legal position is still unclear.

<p>En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav. Således kan en riktad utdelning innebära ett avsteg från likhetsprincipen. Likhetsprincipen utgör ett skydd för aktieägarna och skall därför upprätthållas. Avsteg är dock möjliga men kräver samtliga aktieägares samtycke. Hur påverkar då likhetsprincipen och andra civilrättsliga regler beskattningen av en riktad utdelning? För att besvara denna fråga måste man först utreda vilket förhållande skatterätten har till civilrätten. Normalt sett följer skatterätten civilrätten, d v s rättshandlingar som accepteras inom civilrätten ligger även till grund för den skattemässiga bedömningen, vilket torde innebära att riktade utdelningar som genomförts på ett enligt civilrätten godtagbart sätt skall ligga till grund för beskattningen. Rättsläget är dock oklart och det är tänkbart att man skatterättsligt inte godtar transaktionen utan istället beskattar aktieägaren och därmed bortser från överlåtelsen. Detta synsätt skulle kunna motiveras av att den riktade utdelningen ses som en disposition av den aktieägare som avstår utdelning och att det därför är denna person och inte mottagaren som skall beskattas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka inkomstskatterättsliga konsekvenser en riktad utdelning ger upphov till, dels för den person som avstår utdelning, dels för den person som mottar den riktade utdelningen.</p>

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003. Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv. En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden. Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.

Utdelning har sedan tidigt 1600-tal använts av företag som ett verktyg att ge dessinvesterare avkastning för deras investering, vilket än idag är utdelningens huvudsakligafunktion. Vedertagna teorier har dock ifrågasatt företagsledningars motiv till att betalautdelningar, och menar att de kan användas som ett verktyg att signalera om företagetsframtid, något som till viss del fått stöd i tidigare forskning. Däremot har tidigare studierej varit eniga gällande de slutsatser som framtagits, trots att deras undersökningsmetodvarit densamma. Somliga studier har alltså kommit fram till att utdelningar skickarsignaler om ett företags kortsiktigt framtida lönsamhet, upp till ett års tid, medan andrastudier ej funnit något samband alls. De tidigare studier som presenterats är utfördamestadels utfört på de geografiska marknaderna Nordamerika och Östra delar av Asien,i länder som USA, Japan och Sydkorea. Problemområdet har däremot ej tidigare studeratsi det svenska eller nordiska förhållanden, där ägarkoncentration och utdelningsfrekvenstenderar att vara annorlunda. Från denna bakgrund har följande problemformuleringtagits fram: Finns det ett samband mellan en förändring av utdelning per aktie och framtidalönsamhet, bland företag listade på svenska aktiemarknaden? Den här studien är baserad på en regressionsanalys av ett datamaterial inhämtat från OMXStockholm. För att undersöka sambandet mellan förändrad utdelningsnivå och framtidalönsamhet på den svenska marknaden. Om utdelningsförändringar har ettinformationsvärde gällande lönsamhet är detta i högsta grad intressant ur investeraressynvinkel. Detta medför att utdelning kan ha en betydande roll i beslutsfattandet kringpotentiella investeringar. Vidare har författarna antagit en deduktiv forskningsansatsbaserat på en kvantitativ studie där 183 företag undersökts i upp till femton år, vilketbildat grunden studiens datamaterial som behandlades vidare i Microsoft Excel, där ävenberäkningar av studiens deskriptiva statistik utfördes. Därefter genomfördes statistiskatester i programmet Stata. Resultatet i denna studien visade att en ökad utdelning, på kort sikt tenderar att följas aven ökad lönsamhet, för att två år efter utdelningsförändringen övergå till en negativlönsamhetsförändring. De negativa utdelningsförändringarna var däremot barasignifikanta på ett års sikt, där de följs av en minskad lönsamhet. Att ett företag initieraren utdelning, har dock inget signifikant samband med framtida lönsamheten. När dedäremot upphör att ge utdelning, så finns ett svagt samband på ett års sikt med enminskande lönsamhet. Detta innebär att studien funnit stöd för signalteorin sompresenteras i studien, och att utdelningsförändringar skickar signaler som kan minskainformationsasymmetrin mellan investerare och företagsledning.

De senaste åren har en ökning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsnoterade företag kunnat urskiljas. I takt med denna ökning är det intressant att undersöka huruvida en mer könsdiversifierad styrelse har en påverkan på diverse bolagsbeslut, exempelvis beslut om utdelning. Tidigare studier har funnit att andelen kvinnliga styrelseledamöter, samt dessa styrelseledamöters aktieinnehav, har ett signifikant positivt samband med olika mått på utdelning. Detta ligger i linje med agentteorin och tidigare forskning gällande kvinnor och mäns riskpreferenser. Tre regressionsmodeller används i studien för att undersöka huruvida samma samband går att finna i svenska börsnoterade företag mellan åren 2014-2017. Utdelning mäts på tre olika sätt: huruvida företag genomför utdelning eller inte, aktiens direktavkastning och utdelningen per aktie. Resultaten visar att det inte föreligger ett samband mellan något av måtten på utdelning och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Studien finner inte heller stöd för att ett samband skulle föreligga mellan de kvinnliga styrelseledamöternas aktieinnehav och något av de olika måtten på utdelning.

Bakgrund: Hållbarhet har blivit ett allt mer aktuellt ämne och kan ge effekter på ett företags finansiella utveckling. Tidigare forskning har studerat inverkan av denna effekt på ett finansiellt plan. På senare tid har forskning inom ämnet studerat specifika finansiella aspekter av hållbarhet. Ett av dessa ämnen är sambandet mellan hållbarhet och utdelning, vilket denna uppsats kommer behandla. Detta är ett intressant ämne bland annat för den enskilda investeraren som sannolikt undrar om det går att maximera sin vinst samtidigt som investeringen är hållbar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analyserasambandet mellan svenska mid-samt large cap-bolags ESG-poäng och deras utdelningspolicy. Detta är av intresse då företagen är i en position där de måste ta ansvar för sitt hållbarhetsarbete, något som kan ha betydelse för bolagets finanser men även investerarens. Författarna avser att uppfylla syftet genom att testa om det finns ett samband mellan ett företags ESG-poäng och storleken samt stabiliteten i utdelningar. Metod: Uppsatsens metod är kvantitativ med en deduktiv ansats. Datamaterialet har inhämtats från Thomson Reuters och de statistiska modeller som tillämpas är univariat analys, multivariatanalys samt robusta standard error test. Resultat: Utifrån den insamlade data och genomförda statistiska testernakan författarna se ett positivt samband mellan ett företags ESG-poäng och storleken på deras utdelning. Vidare anser författarna att det inte finns ett tydligt samband mellan ett företags ESG-poäng och dess stabilitet i utdelningen. / Title: Sustainability, a factor affecting a company’s dividends policy? Authors: Klas Bergquist and Amel Skrijelj Supervisor: Katarina Eriksson Background: One of the trending subjects the last couple of years that companies have had to adapt to is sustainability. Sustainability has affected organizations in many ways, one being their financial development. Previous studies have shown interest within the subject. However, they have only considered the financial aspect from a general perspective. In recent years the perspective has changed, and new studies have considered the relationship between sustainability and the dividend policy. This is of great interest for companies as well as for private investors, given that investors are in a position where they can choose between maximizing their profit only or also invest sustainable. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between ESG score and dividend policy for mid- and large cap companies on the Swedish market. This is of interest for both the company and the investors. To fulfill the aim of the study, the authors are going to test the relationship between a company`s ESG score and dividend policy, the size as well as the stability. Methodology: The methodology applied is a quantitative study with a deductive approach. Thomson Reuters has been used to collect the data sample and to analyze the data we applied a univartiate analysis, multivariate analysis and robust standard error test. Results: The authors have found a positive relationship between a company ́s ESG score and the size of the company ́s dividend. Furthermore, there is no strong connection between the stability of its dividend and their ESG score.

I studien analyseras sambandet mellan aktieprisvolatilitet (SPV) och utdelningspolicy (utdelning och utdelningsgrad) för svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsens Large Cap lista. Urvalet består av 58 företag under tidsperioden 2015-2019. Multipel regressionsanalys har tillämpats på paneldata. För att styrka studiens resultat samt urskilja om kontrollvariablerna företagsstorlek (FS), vinstvolatilitet (EV), långsiktiga skulder (Debt), tillväxten (Growth) och vinst per aktie (EPS) har ett samband till aktieprisvolatiliteten. Studien bidrar till den begränsade mängd forskning om utdelningspolicy, kontrollvariabler och dess relation till aktieprisvolatilitet hos Large Cap företagen på den svenska aktiemarknaden. Studiens resultat finner ett statistiskt negativt signifikant samband för företagsstorlek i förhållande till aktieprisvolatilitet, samt ett statistiskt positivt signifikant samband mellan vinstvolatilitet och aktieprisvolatilitet. Enligt resultatet har utdelning och utdelningsgrad inget statistiskt signifikant samband till aktieprisvolatiliteten.

Vi undersöker sambandet mellan volatilitet och institutionell breadth of ownership på Stockholmsbörsen mellan 2010 och 2018. Denna undersökning är unik eftersom vi använder breadth of ownership som mått på institutionellt ägande. Den från litteraturen formade hypotesen att institutionellt ägande bör ha en dämpande effekt på volatiliteten motbevisades. Vi fann istället att större breadth of ownership förknippas med högre volatilitet i medelstora och stora företag, medan sambandet inte var signifikant i små företag. Vidare såg vi att småbolag som lämnat utdelning förknippades med en högre volatilitet. Vi menar att dessa observationer till stor del kan förklaras av att institutioner skapar volatilitet i aktier de äger som följd av ökade handelsvolymer. / This paper investigates the relationship between stock return volatility and institutional breadth of ownership on the Swedish stock market during the period from 2010 to 2018. Our paper is unique in its form since we are using institutional breadth of ownership as a proxy for institutional ownership. The hypothesis is based on prior literature that suggests institutional ownership and volatility should be negatively correlated. Instead we found the relationship to be positive in medium and large firms, and not significant in small firms. Furthermore, we found that small firms that pay dividends have had a significant positive relation to volatility. We suggest that these observations largely can be explained by institutional investors increasing trading volumes, and as an extension increasing volatility.

Denna studie avser besvara frågan hur den svenska aktiemarknaden reagerar till information om indragen utdelning under en pandemi. Detta undersöks i en eventstudie för 32 företag noterade på stockholmsbörsen. Deras kursutveckling mäts i samband med att dessa har kommunicerat att utdelning år 2020 uteblir motiverat av osäkerheter som orsakats av COVID-19. Teorier angående företags utdelningspolicy hävdar att en sänkning av utdelningsbeloppet under normala marknadsförhållanden förorsakar en negativ kursreaktion. Studiens analys intresserar sig av hur resultatet förhåller sig till tidigare studier som har undersökt signalvärdet av nytillkommen information under normala marknadsförhållanden. För att analysera hur marknaden justerar prissättningen av en aktie i relation till den nytillkomna informationen har två eventfönster omfattande 11 respektive 7 handelsdagar tillämpats. Dessa mäter företagets kursutveckling under dagarna som föregår samt efterföljer den dag då de kommunicerat om indragen utdelning. Genom framställandet av den abnormala avkastningen fastställs den del av en akties avkastning som ej förklaras av allmänna marknadsrörelser. Vidare har valet av beräkningsmetod för den abnormala avkastningen för avsikt att reflektera den marknadsvolatilitet som orsakats av COVID-19. Motiverat av detta har den abnormala avkastningen beräknats med både marknadsmodellen och den justerade marknadsmodellen. Dessa har beräknats för respektive eventfönster och omfattar samtliga företag från urvalet. Den abnormala avkastningen har sedan kumulerats för att representera den sammanlagda kursutvecklingen för aktien under eventdagarna.  Vi finner endast ett statistiskt signifikant värde på 3,69% under en 11-dagarsperiod för den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen mätt med den justerade marknadsmodellen för företagen i urvalet. Med detta resultat går det att konstatera att den svenska marknaden reagerade negativt på nyheten om företagens indragna utdelning under en pandemi. Jämfört med motsvarande studier som noterat en betydligt högre abnormal avkastning mätt under normala marknadsförhållanden konstateras vårt resultat vara lågt. Vidare finner vi inget statistiskt belägg för de övriga beräkningsmetoderna och eventfönster som styrker att marknaden reagerat negativt till företagens indragna utdelning.

Coronavirsuet upptäcktes i Kina i slutet av 2019 och spred sig sen över världen för att 2020 nå Europa och Sverige. Här liksom i många andra länder så sattes allt på paus pågrund av de restriktioner som rådde vilket påverkade ekonomin väldigt kraftigt. Minskadexport, minskad import och inflation gjorde att många företag drabbades och vissaansökte om att gå i konkurs (Riksbanken, u.d.).Ett finansiellt välmående företag delar ofta med sig av vinsten till sina aktieägare menmed COVID-19 krisens intåg så uppstod många frågetecken hur man från företagets sidaskulle resonera framgent. Det blir därför väldigt intressant att undersöka hurutdelningspolicyn förändrats under och efter COVID-19 krisen.Resultat ifrån Krieger et al. (2021) &amp; Ungpakorn et al. (2023) visar att tidigaresamhällskriser har påverkat utdelningspolicyn och att många bolag sänker sin utdelning ihändelse av en kris. Det finns dock finns väldigt lite forskning på hur COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn och framför allt efter COVID-19 krisen.Syftet med denna studie är att undersöka effekten av den ekonomiska recensionen somuppstod i samband med utbrottet av COVID-19 och hur den krisen påverkadeutdelningspolicyn bland svenska företag. Vi hoppas att resultatet från denna studie skallöka kunskapen för företagsledningar och investerare om hur samhällskriser påverkarföretags utdelningspolicy.Studien har samlat in data som är avgränsad till företag listade på Nasdaq OMXStockholm, Small Cap, Mid Cap och Large Cap via databasen Eikon. För att kunnabesvara forskningsfrågan på bästa sätt så kommer tidsperioden 2017–2022 attundersökas.En kvantitativ undersökningsmetod har använts i denna studie eftersomregressionsanalyser på aktuella insamlade data har genomförts för att få fram ett resultat.Studien har även inkluderat teorier och tidigare forskning om utdelningspolicy för att fåen nyanserad och trovärdig slutsats. Resultaten från studien tyder på att COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn under krisen och även fortsatt göra det åren efter.