Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

I denna uppsats har vi studerat hur livssituationen för personer som erhåller ekonomiskt bistånd påverkas av covid-19. Tidigare forskning visar att ekonomiskt utsatta grupper drabbas hårdare än andra under pandemin till följd av redan existerande social ojämlikhet i samhället. Därför såg vi vikten av att studera en specifikt ekonomiskt utsatt grupp under en pågående samhällskris. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med åtta handläggare på ekonomiskt bistånd för att få ta del av deras upplevelser kring biståndsmottagares livssituation. I analysen av det empiriska materialet har vi utgått från teorier om social utestängning, kapitalformer och stigma. Vi fann att biståndsmottagares livssituation påverkas negativt under pandemin på flera sätt. Deras möjligheter till självförsörjning och sociala liv begränsas till följd av nedstängning i samhället. Vi fann även att det tillkommit nya klienter under pandemin till följd av förlorad anställning och inkomst. De nya klienterna upplever sig även vara mer stigmatiserade än långvariga biståndsmottagare på grund av att de tidigare haft en högre levnadsstandard. Våra resultat går i linje med tidigare forskning som visar att ekonomisk utsatthet och psykosocial ohälsa ökar under covid-19. Vi ser att vår studie berört många olika faktorer gällande livssituationen för biståndsmottagare under pandemin. Vår studie är unik då vi lyckats fånga dessa faktorer medan pandemin är pågående. För framtida forskning ser vi möjlighet att fördjupa sig ytterligare kring begränsningar i det sociala livet, psykosocial hälsa och möjligheter till självförsörjning för den här gruppen under en samhällskris.

Residents in marginalized areas tend to show a lower level of confidence in the criminal justice system and carry out police reports and testimonies to the criminal justice system to a lesser extent than residents in other areas. In this scientific essay, a qualitative study is conducted to analyze the disinclination to leave testimonies and report crimes in marginalized areas, along with researching possible ways to improve the residents relationship with the criminal justice system. The theoretical framework for this study consists of Žižeks theory of violence, territorial stigma and social exclusion. The sample group for the study is advocates in non-profit organizations operating in marginalized areas. Using a semi-structured interview method, this study’s empirical findings reveals that a critical view of the criminal justice system, lack of confidence in the criminal justice system, ambivalent feelings about the residential area and mass medias stigmatizing effects are believed to cause a reluctance to cooperate with the criminal justice system in marginalized areas. Furthermore, our findings show that an admittance of the existence of racism within the justice system, increased communication, cultural competence, and safe meeting places are believed to improve the relationship between the residents and the criminal justice system.

Hajrizi, M & Todorovic, E. Forskningsläget avseende att som pojke eller ung man leva i en hederskontext. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng.Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2021. Denna studien har syftat till att belysa pojkens och unga mäns perspektiv i ett hedersrelaterat sammanhang och hur deras utsatthet kan komma att utvecklas. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som vi har använt i vår tidigare forskning har de gett oss en inblick i att det inte bara är tjejer som faller offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Pojkar faller också offer för hedersrelaterat våld och förtryck men utsattheten utspelar sig på andra sätt till skillnad från tjejer. Vi karaktäriserar bland annat de krav som ställs på pojkar som lever i ett hedersrelaterat sammanhang och vad som kan uppstå om de strider mot familjens förväntningar på dem. För att synliggöra hedersrelaterade problem från pojkar och unga mäns perspektiv har det varit av stor vikt att använda teorier som maskulinitetsteori och intersektionalitet. Dessa har varit betydelsefulla i den aspekten att pojkar och unga män som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck inte alltid kommer från samma bakgrund. Det har varit viktigt att belysa att människor kommer från olika klasser, de har olika åldrar samt olika sexuella läggningar. Vi har haft dessa faktorer i åtanke när vi har arbetat med vårt resultat. Vidare har vi belyst aspekten av att stöd och insatser bör anpassas utifrån den enskilda pojkens förhållanden och livssituation. I vårt metodavsnitt beskriver vi hur vi har tillhandahållit och uppnått våra resultat genom olika kommuners handlingsplaner. Vidare har vi i våra resultat med hjälp av vår metod och olika rapporter förutom pojkens utsatthet specificerat både förebyggande och riktade insatser för pojkar och unga män samt beskrivit hur verksamheter runt om i landet bör fortsätta för att observera och stödja pojkar och unga män i deras utsatthet. Detta för att sprida kunskap om ett fenomen som är vanligare än förväntat samt att vi tycker att det borde ges ytterligare utrymme och uppmärksamhet i framtiden. Nyckelord: Hedersrelaterat våld och förtryck, hederskultur, pojkar, unga män, utestängning, offer / Hajrizi, M. & Todorovic, E. The Research Area Regarding Living in a Honour- Related as a Boy or a Young Man. Degree project in social work 15 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2021. In this study, we have aimed to shed light on the perspectives of boys and young men in an honor-related context and how their vulnerability unfolds. With the help of scientific articles that we have used in our previous research, they have given us an insight into the fact that it is not only girls who fall victim to honor- related violence and oppression, but also boys and that this vulnerability takes place in other ways unlike girls. We characterize, among other things, the demands placed on boys who live in an honor-related context and what could arise if they go against their family's expectations of them. In order to make the honor-related problems visible from the perspective of boys and young men, it has been of great importance to use theories such as masculinity theory and intersectionality. This has been significant from the aspect that boys and young men who are exposed to honor-related violence and oppression do not necessarily receive the same background. They are different people from different classes, different ages and with different sexualities. We have kept this in mind when we have achieved our result. This is because support and efforts should also be adapted based on the individual boy's conditions and life situation. In our method section, we describe how we have provided and achieved our results through different municipalities' action plans. Furthermore, in our results with the help of our method and various reports, we have besides boys’ vulnerability specified both preventive and targeted interventions for boys and young men and described how activities around the country should proceed to observe and support boys and young men in their vulnerability. This in order to spread knowledge about a phenomenon that is more common than expected and that it must be given further attention in the future. Keywords: Honor-related violence and oppression, culture of honor, boys, young men, exclusion, victims

Utifrån ett historiskt perspektiv är Sverige ett land som människor från olika delar av världen invandrat till. Framförallt under 1900-talet ökade invandringen till Sverige, inte minst under 1960-1970 talet där vi kan urskilja en kraftig ökning av arbetsinvandring. Under denna tidsperiod hade utrikes födda personer högre sysselsättningsgrad än infödda. Idag har utrikes födda en lägre sysselsättningsgrad än personer som är födda i Sverige (Björkman 2003).   Vidare är invandring och integration enligt väljarna den viktigaste frågan inför valet 2018. Stor grupp av människor som flytt från krigsdrabbade Syrien och det politiskt instabila Eritrea och Somalia har till följd gjort att frågan är mer aktuell än någonsin. Bara under 2016 sökte 160 000 personer asyl till Sverige. I samband med detta växer högerpopulistiska röster runt om Europa, däribland i Sverige (Turesson 2017).   Regeringens insatser för nyanländas etableringsprocess skall enligt etableringsreformen bestå av en personlig plan för att uppnå ett konkret mål - ett arbete. Det som är sociologiskt intressant i denna etableringsprocess enligt oss är att undersöka nyanländas egna upplevelser, både vad gäller deras möjligheter till ett arbete men också sociala dimensioner som har betydelse för deras etablering och integrering. Omgivningen är av stor betydelse för att de nyanlända skall få ett arbete och för att de skall trivas i det nya landet Sverige. Tyvärr är det många som invandrat till Sverige som blir deprimerade och får en försämrad hälsa då de känner sig utanför, ensamma och upplever att det saknar inflytande. Både vad gäller deras egen situation men också i samhället (Hadziabdic & Sandström, 2006). Idag tar det upp till tre gånger så lång tid att få ett arbete och att försörja sig än vad det gjorde under slutet på 1900-talet. Hela 60 procent av de män som invandrat till Sverige under 1980-talet hade ett arbete efter två till tre år, medan det tog upp till fem år för kvinnor under samma tidsperiod. Idag tar det upp till nio år för män och upp till tolv år för kvinnor, trots allt flera av dem som fått uppehållstillstånd i Sverige både har utbildning och arbetslivserfarenhet inom bristyrken (Lucas 2018), Etablering- och integreringsproblematiken är ett erkänt problem idag och ligger som tidigare nämnts högt upp på den politiska agendan inför valet 2018. Men vad känner de personer som kommer till Sverige? Vilka svårigheter och utmaningar är det som de nyanlända möts av egentligen? Trots att det är ett högaktuellt ämne i den politiska debatten saknas de nyanländas perspektiv. / From a historical perspective, Sweden is a country that people from different parts of the world immigrated to. Especially during the 20th century immigration increased to Sweden, especially during the 1960s and 1970s, where we can distinguish a sharp increase in labor immigration. During this period, foreign-born persons had higher employment rates than native speakers. Today, foreigners have a lower employment rate than people born in Sweden (Björkman 2003). Furthermore, immigration and integration according to voters is the most important issue for the 2018 election. A large group of people moving from war-hit Syria and politically unstable Eritrea and Somalia has consequently made the issue more current than ever. Only in 2016 160,000 sought asylum for Sweden. In this context, right-wing populations around Europe, including Sweden (Turesson 2017), grow. According to the establishment reform, the Government's efforts for the neighbors' establishment process must consist of a personal plan for achieving a concrete goal - a work. What is sociologically interesting in this process of establishment, according to us, is to explore newly arrived's own experiences, both in terms of their opportunities for work, but also social dimensions that are important for their establishment and integration. The environment is of great importance for the newly arrived's to get a job and to enjoy themselves in the new country of Sweden. Unfortunately, many people who immigrated to Sweden are being depressed and have a reduced health when they feel outside, lonely and experience that it has no influence. Both regarding their own situation but also in society (Hadziabdic & Sandström, 2006). Today, it takes up to three times as much time to get a job and to take care of what it did at the end of the 20th century. Around 60 percent of the men who immigrated to Sweden in the 1980s had a job after two to three years, while it took up to five years for women in the same period. Today, it takes up to nine years for men and up to twelve years for women, despite all of those who have obtained a residence permit in Sweden, both have education and work experience in the bristle industry (Lucas 2018). The establishment and integration issues are a recognized problem today and, as mentioned earlier, are high on the policy agenda for the 2018 election. But what do the people who come to Sweden feel? What difficulties and challenges is what the new arrivals face by? Although it is a high topic in the political debate, the perspectives of the newly arrived are lacking.