Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ”The Experiential Learning Cycle”? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel – ”The Experiential Learning Cycle”. I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret. Skogen och skolgården är platser som lärarna använder vid undervisning utomhus. I studien framkommer det både positiva och negativa erfarenheter av att förlägga undervisningen utomhus. Positiva erfarenheter är bl.a. att undervisning utomhus är konkret och praktisk, öppnar andra sinnen och undervisning utomhus uppfattas även vara ett bra komplement till undervisning inomhus. Det är framförallt ämnena naturkunskap och matematik lärarna beskriver att de använder i undervisningen utomhus. Negativa erfarenheter lärarna beskriver är bl.a. att det är svårare med koncentration utomhus och att lyssna. Tid, schema, väder och säkerhet är också några gemensamma hinder för utomhusundervisningen bland några av lärarna. Lärarna uppfattar att eleverna blir motiverade av undervisning utomhus och att det är ett praktiskt arbetssätt, vilket underlättar för elevernas förståelse. Lärarna beskriver även att det är lättare med samarbeta utomhus och att de elever som har svårt för att sitta still i vanliga fall särskilt gynnas av utomhusundervisningen. Utifrån Kolbs ”The Experiential Learning Cycle” är det inte ett effektivt lärande som lärarna beskriver i denna studie. Lärarna i denna studie beskriver utomhuspedagogik som ett praktisk och konkret arbetssätt där eleverna får egna erfarenheter. För att lärandet ska vara effektivt krävs det att elevernas erfarenheter omvandlas enligt processen i ”The Experiential Learning Cycle”, vilket det inte gör utifrån lärarnas beskrivningar i denna studie.

Syftet med denna studie är att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de märker någon skillnad på barngrupper om de använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjälp av elektronisk enkätundersökning. Verktyget som användes var google drive. Undersökningen visar att pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stämmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper. Resultatet visar också att fritidspedagogerna anser att utomhuspedagogik är relevant för barns hälsa och välbefinnande, men deras tankar kring detta är delade.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad- och hur aspekten av undervisningen i en naturförskola kopplat till natur och miljö. Observation och intervju har använts. Under observationerna togs utförliga anteckningar av uteaktiviteten. Genom intervjuerna har kunskap om hur lärarna upplever verksamheten erhållits liksom hur barnen upplever verksamheten samt sitt eget lärande. Resultat visar bland annat vikten av att ha ett fokuserat lärandeobjekt och att man som lärare utgår ifrån barnens erfarenhetsvärld. Att låta barnen undersöka och utforska med alla sinnen och utgå från deras erfarenhetsvärld påverkar både lärandets objekt och akt. Hur lärarna synliggör lärandeobjekten och hur de möter upp barnens tankar är också av stor vikt vid grundläggandet av en kunskap.</p>

Denna uppsats handlar om skapande verksamhet i fritidshem bedrivs utomhus eller inte. Pedagogerna i fritidshem har i uppdrag att ge barnen utrymme för kreativt skapande. Fritidshemmen har en utomhuspedagogik men finns det någon skapande verksamhet i utomhuspedagogiken? Vad anser pedagogerna att skapande verksamhet är? Syftet med studien var att studera hur pedagogerna använde sig av skapande verksamhet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv i fritidshemmen. Studien har arbetats fram utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Vi skickade ut ett frågeformulär med öppen struktur till 75 st. fritidspedagoger. Pedagogerna fick svara på frågor om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Vi fick tillbaka 16 svar och utifrån svaren valde vi fem pedagoger som vi besökte och observerade när de hade skapande verksamhet utomhus. Utifrån observationerna och frågeformulären sammanställde vi data för att kunna se om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv förekommer på fritids. Resultatet i studiens empiriska data visar att pedagogerna anser att de har en skapande verksamhet utomhus. Det vi kan se är att pedagogerna bedriver skapande verksamhet utomhus men att den skapande verksamheten varierar. Från ett utomhuspedagogiskt skapande med utemiljön som redskap, till en verksamhet som bedrivs med material som plockas med inifrån för att sitta ute och skapa. Det vi kan utläsa från empirin trots att vi har få pedagoger som svarat, är att pedagogernas intresse om utomhuspedagogiskt skapande med utemiljöns material, varierar mycket på fritidshemmen vi har med i vår studie, vilket kan vara ett resultat som belyser hur det är på fritidshemmen i dag.

No description available.

SammanfattningStudiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra. Då de får en förståelse för vad de gör. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer ingår. I resultatet av vår undersökning framkom det att utemiljön är en plats för lek och lärande där pedagoger tar tillvara på barns intresse i den planerade aktiviteten. Vår studie visade att på förskolegården var pedagogerna mer av en övervakare än en medupptäckare.

Denna kvalitativa intervjustudiens syfte är att beskriva och analysera hur utomhuspedagogik påverkar förskolans lärmiljöer samt hur barn berörs av att vistas i en naturmiljö. Det diskuteras    också vad pedagoger gör samt de prioriteringar som blir en följd av att möjliggöra en inkluderande verksamhet och undervisning som passar alla barn. Med vårt teoretiska perspektiv socialkonstruktivism och med fokus på begreppen affordance samt tillsammans kommer vi gemensamt att genomföra vår analys. I vår empiri synliggör vi tre teman som lyder så här: Hur använder pedagogerna inomhus respektive utomhus miljöer för att främja barns lärande, Vad uppfattar pedagogerna vara viktigt när de utformar miljöerna, Vilka verktyg använder pedagogerna när de utformar undervisningen samt vilken roll spelar de själva i detta. Metoden vi har använt är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta frågeställningar till sex olika förskollärare på förskolor med utomhus pedagogisk profil. Med utomhuspedagogik menas att flytta lärmiljön och verksamheten utanför de ordinarie lokalerna som man i första hand annars finner inomhus. Barnen kan på så vis komma närmare naturen och bli mer delaktiga i sin lärprocess. Som extra bonus får barnen också röra på sig, de får frisk luft och de får använda alla sina sinnen och man arbetar utifrån barnens lust att utforska och undersöka. De blir också mer kreativa och får möjlighet att träna sin grovmotorik. Som grund till vår studie ligger socialkonstruktivistisk teori som är ett samhällsvetenskapligt perspektiv, vilket betraktar samhället som socialt konstruerat av människor i samspel med varandra.    Vår slutsats i studien är att en del förskolor väljer utomhusundervisning eftersom det har visat sig att både barn och pedagoger mår bättre av att vistas i naturen. De aspekter som man måste ta hänsyn till är att det kan finnas olika risker, allergier och funktionsvariationer samt det är viktigt att skapa en inkluderande verksamhet. Något betydelsefullt som vi har tänkt på under studiens gång är att förskolans arbetslag vill möjliggöra och skapa en verksamhet med god kvalitet samt att man tar hänsyn till pedagogernas olika kompetenser.   Nyckelord: Förskola, utomhuspedagogik, hälsa, skog och natur, lärmiljö, affordance, exkludering, inkludering, turtagning….

Syftet med litteraturstudien var att utifrån ämnesdidaktisk forskning i matematik belysa hur utomhuspedagogik som arbetsmetod kan påverka elevers lärande i matematik i årskurs 4–6. Avsikten var att kartlägga hur utomhuspedagogik kan bidra till elevers lärande, vilka förmågor elever kan utveckla i matematik med hjälp av arbetsmetoden samt vilka hinder som kan påverka användningen av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vidare var avsikten att genomföra en litteraturanalys över likheter och skillnader mellan de inkluderade vetenskapliga texterna. De bestod av två forskningsrapporter och flertalet tidskriftsartiklar, vilka resultatet grundades på. När litteraturanalysen var genomförd föll innehållet ut i kategorierna: matematik utomhus, kombinera utomhusmiljön med inomhusmiljön, elevers lust till att lära, utomhuspedagogikens inverkan på minnet och hinder med arbetsmetoden. Resultat som beskrivs i forskningen beträffande elevers lärande i matematik visar att utomhuspedagogik som arbetsmetod i kombination med traditionell klassrumsundervisning kan stärka elevers begrepps- och kommunikationsförmåga. Variationen av undervisning utomhus och inomhus synliggör även matematikämnets roll i vardagen för elever. Resultatet visar även på positiva effekter gällande elevers minne, motivation, lust till att lära och kognitiva förmåga. I resultatet beskrivs även att väder, ljudnivå, tid, lärares oro och självförtroende kan utgöra hinder för användande av utomhuspedagogik som arbetsmetod i matematikundervisning. Slutsatsen utifrån litteraturstudiens resultat är att utomhuspedagogik i kombination med traditionell klassrumsundervisning påverkar och motiverar elevers matematiklärande positivt.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som arbetar mot grundskolans senare år ser på utomhusmatematik och i vilken omfattning de använder sig av det i sin undervisning. För att uppnå syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med lärare på tre olika skolor. Intervjuerna transkriberades för att sedan kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visade att de intervjuade använder sig av utomhusmatematik vid enstaka tillfällen i sin undervisning, men att alla ställer sig positiva till denna undervisningsmetod och önskar att de använde sig mer av det. Anledningen till varför det inte användes mer var tidsbrist, osäkerhet i genomförandet och svårigheter med att hitta meningsfulla uppgifter att arbeta med.