No description available.

Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömål (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by Region Halland, a joint venture organization of these municipalities.   Results: Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target A Sustainable Good Built Environment is the environmental quality objective that contains the most measures Not Yet Started, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable. To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.

Utvärdering och optimering av underhållsprogram utförs för att säkerställa att ett flygbolags flotta underhålls optimalt. Det vill säga med högsta möjliga säkerhet till lägsta möjliga kostnad. Vid introduktion av en ny flygplanstyp baseras underhållsprogrammet på tillverkarens och myndighetens krav och rekommendationer. Men efter en tid har en stor erfarenhet angående flygplanens tillförlitlighet och problem vunnits. Denna erfarenhet kan sedan användas till att utvärdera hur effektivt underhållet är. Syftet med detta projekt är att sammanställa erfarenheter från utfört underhåll som sedan kan användas för att utvärdera underhållsprogrammet, vilket i sin tur kan leda till en optimering. Projektet har genomförts i tre delar. Som en första del jämfördes Avia Express AMP med Air Baltics och Air Icelands. En andra del bestod av att bistå tillverkaren Fokker med uppgifter som en del i deras ”MRB escalation-projekt”. Projektets tredje del bestod av att sammanställa erfarenheter från samtliga underhållsuppgifter. Dessvärre upptäcktes att en utvärdering av underhållsprogrammet ej är möjlig utan en stor arbetsinsats. Detta på grund av att ett stort antal defekter är refererade till fel task.

The municipality in Uppsala has set up goals for the future work concerning climate-and energy issues. As one way to achieve these goals the municipality started aproject called Uppsala climate protocol. During one of the project meetings anabatement map was presented. The map showed what savings in carbon dioxide andmarginal costs for different actions can be made. Statistics show that 40 % of thepopulation in Uppsala lives in a condominium. This work examines if the abatementmap is a good tool for developing an interest for energy efficient actions among thecondominiums. To investigate this three fictitious apartment buildings where puttogether. The calculated energy savings together with estimated costs for each actionapplied on the building formed an abatement map. To investigate the understanding ofthe abatement maps interviews where made with three condominiums in Uppsala.The interviews showed that the maps are hard to understand but when explained,they created an interest for making energy efficient actions in their respectiveapartment buildings. Most appealing was the fact that several actions where showed inthe same picture. The different opinions were taken in to account and a newsuggestion for the visualization of the abatement map was produced. In the new mapthe structure and readability were improved. The abatement maps can be an efficienttool while discussing energy efficient changes in a condominium. By complementingthe map with an explaining example the understanding of the map can be easier.

Studiens syfte var att studera hur ingången till socialtjänstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktäristiska, så som ålder, kön och ansöknings- eller anmälningsorsak, hos ärenden och målgruppen förändras över tid.Metoden som användes var kvantitativ, en så kallad fallstudie, och materialet som studien grundades på är data insamlad vid socialtjänstens vuxenenhet i Umeå. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet täcker två tolvmånadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011). Resultatet visade att den vanligaste ålderskategorin för båda perioderna är 21-25 år med en medelålder för kvinnor på 39 år och män 37,5 år den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelåldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för män. Männen utgjorde en större del av klientgruppen båda perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för båda könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för män 2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år (2006/2007). Ärenden blev i hög utsträckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som ärendet inkommit till enheten. Den längsta tiden innan ett ärende fördelades var år 2006/2007 144 dagar och år 2010/2011 127 dagar. Resultatet presenteras i tabeller och diagram.

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin Goth Handledare: Petter Boye Examinator: Karin Jonnergård Titel: Jakten på en lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                   Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna. Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna. Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell. Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion.

Arbetet bygger på en undersökning av kursplaner och litteraturlistor för grundutbildningen i franska, motsvarande kurs A och B, vid universiteten i Uppsala, Umeå, Lund och Stockholm under de sista femtio åren för att undersöka och fastställa skillnader dem emellan i och över tid med fokus på hur de skilda momenten examineras. Det handlar om en klassificering av högskolepoängen som studenterna tar i sex olika grupper, muntlig och skriftlig språkfärdighet, text och litteratur, lingvistik, språkhistoria samt realia och den här klassificeringen baseras i första hand på hur det uttrycks i kursplanerna att de olika kursmomenten ska examineras. Dessutom innehåller arbetet en undersökning av om utbildningen har blivit ”lättare” i takt med att det är en större andel av befolkningen som studerar på universitet idag än för 50 år sedan. Undersökningen visar tydligt att det finns skäl att misstänka att så är fallet utifrån en mätning av det obligatoriska antalet sidor skönlitteratur som studenterna ska läsa på grundutbildningen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna. Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok. Olika arbetsätt tillämpades och flera faktorer påverkade målsättningen. Målsättningsarbetet tog hänsyn till patienten delaktighet och ansågs betydelsefullt. Vanligtvis sattes kortsiktiga mål för att minska smärta eller förbättra funktion. Utvärderingen utfördes med valida och reliabla instrument eller genom observation. Målen operationaliserades inte och dokumenterades sällan vilket försvårade dess utvärdering. Flera aspekter kunde tolkas och analyseras till beteendemedicinska teorier, tolkningar gjordes framför allt till den social kognitiva teorin (SCT). Nyckelord: Beteendemedicin, Målsättning, Sjukgymnastik, Utvärdering / ABSTRACT Background: In the physiotherapy profession includes the important work of formulating appropriate goals for rehabilitation. The goal provides a direction for the physical therapist and patient and lead according to research to better rehabilitation outcomes. The approach to develop goals and goal-settings vary and there are several factors to take into account during the process. The physical therapy program at Mälardalen University (MDH) formulating goals based on a behavioral medicine perspective where goals are operationalized. Objective: The purpose of this study was to describe how physical therapists at a university-affiliated clinic in Bangkok, implement and reasoning about goals and goal-setting in rehabilitation. Method: The study was a qualitative cross-sectional study with descriptive design, which was conducted through semi-structured interviews. Sentence shortening and sentence interpretation was used to analyze the interviews. Results and Conclusion: Physical therapists work with goals and goal-settings at the university affiliated clinic in Bangkok. Different working methods were applied and several factors affected the goal. The goal-setting took account of patient participation and was considered important. Usually short-term goals for reducing pain or improving body functions were used. The evaluation was carried out with valid and reliable instrument or by observation. The goals were not operationalized and rarely documented which obstruct the evaluation of goals. Several aspects could be interpreted and analyzed to behavior medicine theories, interpretations were made primarily to the Social Cognitive Theory (SCT). Keywords: Behavioral medicine, Evaluation, Goal setting, Physical therapy

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde. Studien visade endast två befintliga atmosfärer mellan vuxna och barn där Skolverkets tidigare studie visat på tre stycken, detta kan kanske tillskrivas det faktum att det är en kvalitativ studie med för litet antal observationstillfällen för att göra någon generalisering. Det studien har kunnat visa på har varit en samspelande och en instabil atmosfär. Skolverkets skrivelse definierar utöver dessa även en kontrollerande atmosfär som alltså inte har kunnat identifieras i denna studie.

Syftet med utvärderingen är att den skall kunna fungera som ett underlag för beslut om förändrade öppettider på Ånge centralbibliotek. Biblioteksbesökarnas och bibliotekspersonalens åsikter om de nuvarande öppettiderna ligger till grund för de slutsatser och rekommendationer utvärderingen lett till. Undersökningen bygger på följande utvärderings frågor: • Hur ser biblioteksbesökarna på bibliotekets öppettider – är de nöjda eller vill de se en förändring? När vill de att biblioteket skall vara öppet (exempelvis kvällar/helger)? • Hur ser bibliotekets personal på öppettiderna och hur ställer de sig till förändrade öppettider, exempelvis kvälls- och helgöppet? • Finns det något samband mellan biblioteksbesökarnas sysselsättning och vilka öppettider de föredrar? • Vilka förslag på förändrade öppettider kan jag komma med på basis av ovanstående frågor? Resultatet av den enkätundersökning som delades ut till bibliotekets besökare visar att de flesta biblioteksbesökare är nöjda med bibliotekets nuvarande öppettider, men att vissa förändringar skulle kunna förbättra dem. Många anser att biblioteket bör vara öppet ytterligareen kväll i veckan, samt att det bör öppna tidigare på förmiddagen. Det går även att se att det finns ett samband mellan vilken huvudsakliga sysselsättning biblioteksbesökarna har och de tider de föredrar att besöka biblioteket, något biblioteket bör ta i beaktande när de utformar sina nya öppettider. De lärare och förskollärare som intervjuats anser att samarbetet med biblioteket skulle kunna fungera bättre, samt att det bästa vore om biblioteket kunde öppna tidigare påförmiddagen så att man mer flexibelt skulle kunna besöka biblioteket då det är öppet.De rekommendationer utvärderingen lett fram till är att biblioteket bör gå tillbaka till de öppettider man tidigare haft, det vill säga med kvällsöppet två kvällar i veckan i stället för en, samt att man bör undersöka möjligheten att öppna tidigare på förmiddagen. I övrigt rekommenderas en undersökning av hur bibliotekspersonalen kan förbättra samarbetet med skolan och förskolorna.