Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är viktigt för den enskilda individen. Risken att drabbas av knäskada i samband med fysisk aktivitet ökar beroende på valet av aktivitet och antalet timmar aktiviteten utövas. Forskning visar på att aktiviteter och idrotter som innehåller pivoterande moment, accelerationer, decelerationer, hopp och landning är mer knäbelastande än aktiviteter och idrotter som inte innehåller dessa moment. Vid uppföljning och utvärdering av behandling efter en knäskada används i dag olika självskattningsformulär, patient-reported outcome, PRO. Ett i dag vanligt förekommande PRO formulär för utvärdering av aktivitetsnivå är Tegner Activity Scale, TAS. Flera i dag vanligt förekommande aktiviteter och idrotter saknas i TAS. Även vissa aktiviteter och idrotter med hög risk för knäskada saknas i TAS. I dagsläget finns ingen knärelaterad aktivitetsskala som innefattar de tjugo aktiviteter och idrotter med högst skadestatistik samt de mest utövade aktiviteterna och idrotterna i Sverige i dag. Behovet av en ny knärelaterad aktivitetsskala är stort.   Syfte: Syftet med studien var att utveckla en ny innehållsvaliderad knärelaterad aktivitetsskala i PRO format. Metod: Studien genomfördes i två steg. Först utarbetades en ny knärelaterad aktivitetsskala med Tegner Activity Scale, TAS, som grund. TAS jämfördes med deltagarstatistik från Riksidrottsförbundet samt från Svenska korsbandsregistret för att säkerställa att de mest frekvent förekommande aktiviteterna samt de med högst risk för knäskada återfinns i den nya skalan. Därefter tillfrågades experter ur de tre kategorierna: tränare, aktiva och fysioterapeuter med erfarenhet från respektive aktivitet och idrott. Experterna ombads att placera sin specifika aktivitet/idrott i den nya skalan utifrån aktivitetens/idrottens totala knäbelastande moment. Resultat: Efter sammanställning av experternas svar korrigerades den nya aktivitetsskalan och den slutgiltiga aktivitetsskalan färdigställdes, Knärelaterad Aktivitets Skala, KAS. KAS innehåller de tjugo aktiviteter/idrotter med högst incidens för främre korsbandsskada samt de mest frekvent förekommande. I KAS finns 50 aktiviteter/idrotter att välja på. Uppdelningen i tävling och motionsidrott som finns i TAS har tagits bort liksom de arbetsrelaterade momenten. Fyra aktiviteter/idrotter återfinns på en högre nivå i KAS jämfört med TAS.   Slutsats: En ny knärelaterad aktivitetsskala i PRO format utformades. / Background: To be physical active is important. The risk to sustain a knee injury during physical activity is dependent on the choice of activity and the number of hours the activity is exercised. Activities and sports that includes acceleration, deceleration, pivoting, jump and landing brings more load to the knee joint. In evaluation of a knee injury it is today common to use different kinds of patient-reported outcomes, PRO. Tegner Activity Scale, TAS, is one of the most common questionnaire about sport participation today. Several of today common activities and sports are missing in TAS. Also some of the activities and sports with high incidence of knee injury is missing. Today there is no knee related activity scale that includes the activities and sports with the highest incidence of knee injury and the most common exerted activities and sports in Sweden. The need for a new knee related activity scale is big. Aim: The aim of this study was to develop a new content valid knee related activity scale in PRO form. Method: The study was conducted in two steps. First a new knee related activity scale with TAS as basis was made. TAS was then compared with statistics over participation in activities/sports from Riksidrotts Förbundet, RF, and from The Swedish National Knee Ligament Register. This to ensure that the most common activities and the activities with high risk for knee injury was in the new scale. Experts: trainers, actives and physiotherapists, with experience from each of the specific activities and sports were then asked to place their specific activity/sport in the new scale based on their belief of load to the knee joint. Results: The experts response was analysed, the activity scale was corrected and then the new scale, Knee Activity Scale, KAS, was completed. KAS contains 50 activities/sports compared with 22 in TAS. The division in competitive and recreational level from TAS was removed as well as the work-related activities. Four activities/sports was found on a higher level in KAS compered to TAS. Conclusion: A new knee related activity scale in PRO form was designed.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad. Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och hantering av kränkningar och diskriminering.

In the fall of 2014 a literature review and a scientific study of the topic; "... in the extent to which companies in the industry applies the evaluation of continuous improvement” was conducted at Mälardalen University. These studies are the foundation of this thesis. A strategic improvement is often divided into smaller steps of improvements at each hierarchical level from the top down through the organization. But if there is no response system that can confirm the results of these improvements back through the organization it is very hard to see if the improvements really are improvements or just changes and a waste of resources. To make it possible for a companies to know if they have achieved their desired future state of such improvements it is required that an evaluation of the operational improvement outcomes is carried out, which can be reflected back through the hierarchy. Through an interview study, involving five companies, the thesis aims to examine to what extent well-established companies in Sweden apply evaluation within their operational improvement processes. The thesis also aims to examine what value-added effect that these evaluations have in such companies. The conclusions of the thesis are tied to the analysis of the research literature in the field of improvement evaluation, together with the analysis of the interview study. The interview study was decided to be carried out in an overt way but also confidential. A department manager and an operator from each company participated in the interview study which was formed on the basis of the literature review but also on the basis of pre-determined methods of analysis. The interview study was semi-structured in order to allow flexibility in the interview dialogues and to get a better overall understanding of the respondent’s viewpoints. Both a quantitative and a qualitative approach were used in the analysis in order to enable multiple angles. To answer the question, to what extent well-established companies in Sweden apply the evaluation within their operational improvement processes, a conclusion is made that the companies did not apply evaluation in any regular or standardized manner. Since the companies apply evaluation in their operational improvement processes in such limited manner there was according to all the respondents no value-added effect of evaluation for the investigated companies. Even though there were no value-added effect the importance of evaluation within the operational improvement processes were clearly expressed by all respondents and the scientific literature analyzed in the thesis. / Under hösten 2014 genomfördes en litteraturstudie och en vetenskaplig studie på Mälardalens högskola inom ämnet; ”… i vilken utsträckning företagen inom industrin tillämpar utvärdering av ständiga förbättringar”. Dessa studier ligger som grund för denna uppsats. En strategisk förbättring är ofta uppdelad i mindre förbättringssteg på varje hierarkisk nivå inom organisationen och implementeras sedan uppifrån och ner. Men om det inte finns något responssystem som kan bekräfta resultatet av dessa förbättringssteg tillbaka genom organisationen, är det mycket svårt att se om förbättringarna verkligen är förbättringar eller bara förändringar och ett slöseri med resurser. För att det ska vara möjligt för ett företag att veta om företaget uppnått sitt framtida önskade läge på berörda organisationsnivåer krävs det att en utvärdering genomförs av det operativa förbättringsresultatet som kan speglas tillbaka igenom hierarkin. Genom en intervjustudie, omfattande fem företag, syftar uppsatsen till att undersöka hur väletablerade företag i Sverige tillämpar utvärdering i sina operativa förbättringsprocesser, samt vilken värdeskapande effekt dessa utvärderingar har inom dessa typer av företag. Genom undersökning av forskningslitteratur kring förbättringsarbete och utvärdering, tillsammans med analys av intervjustudien, har uppsatsens slutsatser dragits. Intervjustudien valdes att göras öppen, men konfidentiell. En avdelningschef och en operatör från varje företag deltog i intervjustudien som formades utifrån en litteraturstudie men också utifrån förutbestämda analysmetoder. Intervjustudien var semi-strukturerad för att möjliggöra en flexibilitet i intervjudialogerna samt för att få en bättre helhetsförståelse för respondenternas synvinklar och situationer. Intervjustudien tolkades sedan utifrån ett kvantitativt och ett kvalitativt synsätt för att få flera infallsvinklar i analyseringen. För att svara på frågan hur väletablerade företag i Sverige arbetar med utvärdering av operativa förbättringar, kan en slutsats dras utifrån intervjustudien, att de undersökta företagen inte tillämpade utvärdering i någon regelbunden eller standardiserad form inom sitt operativa förbättringsarbete. I och med att företagens tillämpning av utvärdering i förbättringsarbetet skedde i sådan liten utsträckning fanns det enligt samtliga respondenter ingen värdeskapande effekt av den för de företag som undersökts i denna uppsats. Men även om det inte var värdeskapande för företagen så fanns det enligt både respondenterna och vetenskapen ett värde i att utvärdera i förbättringsarbete.

The aim of this study is to map what challenges member-associations within The Swedish University Sport Federation can come across between 2016-2020. The study also aims to explore how the federation can be a better recourse to their member-associations. The study is a part of The Swedish University Sport Federation strategic work during 2016. The qualitative method has been used and eight interviews have been realized. By using a content-analysis the data has been analyzed and categorized to create a clear content of the results. The study shows that recruiting new board-members is one of the Swedish Student sports biggest challenges together with creating good methods of transferring the information to the new board. The federations member-associations said that they would like to have more local educations because some member-associations does not have the economy to be able to send people to educations. Cosmetic changes with the federations website, templates to negotiations with the universities was two of the most wanted assignments that the member- association wanted the federation to prioritize in the near time. Keywords: The Swedish University Sport Federation, student sport and evaluation.

I den här rapport har 4 stycken väderprognoser rankats och statistiskt utvärderats på vindstyrka och vindriktning utifrån hur väl de stämmer överens med verkligheten där verkligheten har varit 2 olika observationskällor. Ett av målen var att undersöka vilken av prognosleverantörerna som gav bäst prognos under kappseglingen ÅF offshore race 2015 samt analysera huruvida seglare kan använda den sortens information. Det visade sig att SMHI gav bäst resultat jämfört med observationer från deras egna väderstationer runt om Gotland. Prognoserna visade olika resultat jämfört mot den andra observationskällan som kom från en tävlandes båt. YR visade lägst medel absolut fel på väderparametrarna och en kommersiell prognosleverantör A gav bäst bias och högst träffsäkerhet på vindstyrkan på 91% med ett felintervall på +-2m/s. Som kappseglare har man användning av en rankning från föregående dygn som kan underlätta valet av prognos som används till underlag vid ruttplanering. En metod som bör testas under en längre tid är att undersöka felet mellan prognos och observationsvärden i föregående dygns prognos och därefter korrigera den aktuella prognosen efter felvärdena. I denna fallstudie visade många av fallen förbättra prognosen vid användning av denna metod. I dag finns många mjukvaror som används inom kappsegling där observationer inte används utan baseras på prognoser och polardiagram. Att ta hänsyn till observationer i mjukvarans optimeringsalgoritm kan hjälpa till att förbättra resultaten och är en utvecklingsmöjlighet för produkten. / 4 different weather models have statistically been evaluated in this case studie on the parameters wind speed and wind direction. They have been compared to 2 different observations sources. The goals with this project was to investigate which of the supplier of weather predictions that provided the best forecast during ÅF offshore race 2015 and analys wether or not offshore racers could use a statistically evaluating as a support while planning routes. It is shown that SMHI gave the best forecast compared to observation stations around Gotland. Compared to the second observation source which was a competing boat YR supplied the best mean absolute error on both wind speed and wind direction. A commercial supplier A gave the best bias values on both parameters and highest forecast index on 91% within an interval of +-2m/s. As an offshore racer you could use an evaluation of weather forecast from 24 hour before to facilitate the choice of forecast supplier to plan the route after. A method which should be tested during a longer time period is to correct the current forecast with previous bias values. In this case studie it was shown in many events the forecasts was improved by using this method. Many navigation softwares do not include weather observations in their algorithms and is entirely based on polardiagrams and weather predictions. Taking observations into the software by correct the current forecast by previous errors could help to improve the final results of the navigation system.

Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är inte ett arbete som bara ska genomföras och sedan redovisas i slutet av terminen, för att bockas av från arbetsuppgifterna. Det är ett arbete som hela tiden ska hållas levande och som är betydelsefullt för att utveckla verksamhetens kvalitet samt barnens möjligheter till lärande. Att arbetslaget är medvetna om arbetets betydelse och tar ansvar för att det bedrivs och genomförs är viktigt inom kvalitetsarbetet. Det krävs ett gemensamt ansvar kring att synliggöra utvecklingsområden och se till att det planerade arbetet genomförs och fortskrider. Verksamhetens kvalitet ska hela tiden undersökas och utvecklas för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla som är inblandade i verksamheten.   Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolepersonals uppfattning av vad det innebär att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i relation till styrdokumenten i förskolan. Detta har undersökas genom att fyra intervjuer har genomförts utifrån tre forskningsfrågor som inriktar sig på uppfattningar kring begreppet systematiskt kvalitetsarbete. Eftersom vårt syfte har varit att undersöka uppfattningar, har vi tagit inspiration från den fenomenografiska metoden i vår uppsats. En semistrukturerad intervjumetod har använts till intervjuer med fyra deltagare.   Resultatet visar att det systematiska kvalitetsarbetet är ett omfattande och komplext arbete, som skapar nya möjligheter till förändring och utveckling inom både arbetslaget och barngruppen.   Det finns inte en färdig mall över hur arbetet ska bedrivas. Det är upp till varje förskoleverksamhet att arbeta fram en metod och ett förhållningssätt som bidrar till att de upplever denna process som meningsfull och utvecklande inom den egna verksamheten.

Undersökningar gällande vädermärken i bondepraktikan och andra förutfattade meningar om olika vädersituationer har gjorts. Temperatur- och nederbördsserier från Stensele, Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (endast temperatur), Karlstad, Linköping och Växjö har använts. Den första studien bestod i att undersöka om det stämmer när man säger att det alltid är dåligt väder på helgen. Utgångspunkten för den undersökningen var beräkning av temperatur– och nederbördsdifferens mellan vardag och helg. Det resulterade i att temperaturen är lägre på helgerna än på vardagarna och en 95% signifikansnivå uppnåddes för Uppsalas och Stockholms serier. Nederbörden gav ingen signal till att det skulle vara mer nederbörd på vardagar eller på helger. Med hjälp av ett Gaussviktat medelvärde, som beräknades för tiden 1739-2003 för Uppsalas serie och 1756-2003 för Stockholms serie, fick man även fram resultatet att både vardagar och helger har en temperaturökning, men det är vardagarna som ökar mest. Det var endast lutningen på regressionslinjerna för Stockholms serie som uppnådde signifikansnivån 95%. Temperatur- och nederbördsdifferensen mellan var och en av veckodagarna undersöktes och man ser en tydlig trend att tisdagar är varmare än helger. Efter upprepade signifikanstester uppnådde temperaturdifferensen mellan tisdag och söndag för Uppsala och Stockholm en signifikansnivå på 95% respektive 90%. En möjlig förklaring till differensen kan vara antalet partiklar i luften som ökar på vardagarna. Två andra studier bestod i att undersöka tillförlitligheten hos vädermärken från bondepraktikan. Anders braskar julen slaskar är den ena och undersökningen visar att man inte kan ge en bra prognos hur julen ska bli om man vet hur temperaturen på Andersdagen har varit. Däremot ger det en bättre prognos om man går efter hur det statistiskt sett egentligen blir på julaftonen. Det andra vädermärket är fruntimmersveckan och enligt bondepraktikan ska regna under den veckan. En jämförelse har gjorts med två veckor före och två veckor efter. Resultatet gav att även om fruntimmersveckan är regnig, så regnar det inte mer då än veckorna runtomkring. Juli och augusti är den nederbördsrikaste perioden på året och de fem undersökta veckorna ligger just vid den perioden. I den sista studien undersöktes månens påverkan på vårt klimat och väder, vilket en del forskare hävdar att den gör. En undersökning av nederbördsmängdens påverkan av månens faser har gjorts. Resultatet gav att det finns en svag signal att nederbördsmängden är större vid fullmånen. Men spridningen mellan de enskilda dagarna är ganska stor och standardavvikelsen så pass stor att variationen med månens faser får anses insignifikanta. / A study has been done concerning weather marks and other preconceived notions about weather situations. Measurements of temperature and precipitation have been used from Stensele, Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (only temperature), Karlstad, Linköping and Växjö. The first study was to investigate if it is truly bad weather on weekends. First the difference between weekday and weekend from the temperature- and the precipitation series was calculated. The result showed that the temperature is lower on weekend than on weekdays and a 95% signification level was reached for the Uppsala and the Stockholm series. The precipitation did not show any signal that it should be more precipitation on weekdays than on weekends or the other way around. A Gaussian average was calculated for the Uppsala and the Stockholm series and the result showed that both weekdays and weekends have an increase in temperature, but it is weekdays that have the largest increase. The trend for the Stockholm series was found to be significant on the 95% level. The difference in temperature and precipitation between different days of the week was investigated and it was found that Tuesdays are warmer than weekends. After correction of multiple signification tests the temperature difference between Tuesday and Sunday for the Uppsala series and for the Stockholm series reached a 95% and 90% signification level, respectively. A possible explanation to the difference could be the increasing amount of particles in the air on the weekdays. Two other studies were to investigate weather marks and their reliability. If it’s cold on the 30 November then Christmas will be warm is one of the weather mark. The study showed that it is not possible to predict how the temperature on Christmas will be if you know the temperature on the 30 November. On the other hand it gives a better forecast if you statistically look how the temperature at Christmas has been during the years. The second weather mark is the ladies’ week and it is said that it will rain during this week. A comparison has been performed with two weeks before and two weeks after. The result showed that even if the ladies’ week is rainy it doesn’t rain more than the weeks before and after. July and August are months that have most precipitation during the year and the five weeks in the study are situated within in that period. The last study has been done to investigate if the phases of the moon affect the precipitation, which some scientist claim it does. A weak signal is shown in the results that it could be more precipitation when it is full moon. The variation between the different days is quite large and the standard deviation is large enough so the variation with the phases of the moon has to be considered insignificant.

<p>Denna uppsats är en utvärdering av en befintlig introduktionsutbildning för föräldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter – en längre, en kortare respektive en intensiv – i regi av Autismcenter för små barn i Stockholms län. Utvärderingen inkluderar föräldrar till 70 barn och bygger på tidigare insamlade frågeformulär, samt kvalitativa intervjuer med föräldrarna till tio av barnen. Frågeformulären har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att föräldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kände sig väl omhändertagna. Ibland upplevde de dock viss osäkerhet runt kursens syfte och därmed med vissa kursinslag. Sammanlagt visar resultaten att det fanns en tendens till att den längre kursen gav en bättre mognadsprocess än de övriga kursformaten. Avslutningsvis lämnas rekommendationer inför framtiden, både avseende kursens utformning och fortsatt utvärdering av den.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna. </p><p>Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder. I dagsläget krävs eftertänksamhet i val av både kombinationer samt ordningsföljd av utförande. Beroende på vilka resurser man har till sitt förfogande, kreativt tänkande och önskad riktning av utvärderingen kan man välja att göra på olika sätt. Jag har efter gjorda utvärderingar svårt att se att en generisk typ för sig själv skulle ge tillräcklig bredd och djup för ett helhetsmässigt intryck av IT-systemet. Speciellt gäller det handlingsbarheten gentemot verksamheten. </p><p>Min uppfattning är att med de generiska typerna för utvärdering finns det bra förutsättningar för att få fram handlingsbara utvärderingsmetoder. Detta visade sig också när jag la på handlingsbarhet som ett raster i min analys. Av sex typer var det fem som uppfyllde över hälften av alla kriterier. Hälften av typerna hamnade uppemot 75 % kriterieuppfyllnad. Det är några arbetssteg som behöver utvecklas ytterligare och vidare undersökas empiriskt i en mer omfattande och resursrik studie än detta.</p>

<p>Utgångspunkten för detta projekt är det behov av geometrisäkring som råder inom</p><p>forskningprojektet L-FAM II. Detta projekt syftar till att ur teknisk synvinkel med</p><p>väsentligt lättare monteringsfixturer åstadkomma ett paradigmskifte för villkoren vid</p><p>processplaneringen vid bil-, och lastbilsmontering. Projektet drivs inom Vinnovas</p><p>produktionstekniska MERA program.</p><p>Den huvudsakliga uppgiften för detta examensarbete har varit att kartlägga behovet av</p><p>geometrisäkring hos de fixturer som kommer att tas fram inom L-FAM II för att sedan</p><p>undersöka vilka möjligheter som finns på marknaden idag att genomföra detta. Genom</p><p>användandet av behovsanalysen har sex olika grundtyper av teknologier kunnat</p><p>identifieras, vilka skulle kunna tänkas vara användbara inom projektet.</p><p>För att ytterligare öka kunskapen om dessa teknologier har demonstrationer och</p><p>användarstudier genomförts, vilka kombinerat med litteraturstudier har legat till grund för</p><p>den utvärdering som genomförts, vilken resulterat i den kravlista som examensarbetet</p><p>utmynnat i. Denna kravlista är en stark rekommendation till projektet som helhet</p><p>avseende krav att ställa på det system som projektet kommer att behöva införskaffa.</p>